Länsstyrelserna

Från länsstyrelserna i Östergötlands-, Dalarnas-, och Norrbottens län studerades tolv beslut, fyra från vardera län. Från varje län studerades två bifall och två avslag, skäl och motivering kring hur länsstyrelsen har beviljat eller avslagit besluten. En

förvaltningsmyndighet måste enbart redovisa skäl samt motivera sina beslut om de går någon av de sökande emot, jfr avsnitt 2.8 om förvaltningslagen. Det tros kunna vara anledning till att de beslut som har studerats från länsstyrelserna i många fall är ytterst korta och informationen ibland begränsad. Nedan presenteras resultatet från studien som gjorts på länsstyrelsens beslut. Resultatet presenteras för varje enskild länsstyrelse.

Länsstyrelsen i Östergötland

Besluten från Länsstyrelsen i Östergötland är i förhållande till resterande

länsstyrelsers beslut i studien utförliga. Det resultatet framgår bland annat av att det även till beslut som har bifallits finns en motivering och en presentation av ärendet.

En s.k. röd tråd som återfinns i Jordbruksverkets beslut har inte framkommit i studien av Länsstyrelsen i Östergötlands beslut. Besluten är trots det tydliga.

Det första bifallet, dnr. 606-702-17 (Länsstyrelsen i Östergötland, 2017), gäller en fastighet belägen i glesbygd och som förvärvas av juridisk person. Bifall har getts med hänvisning till 6§ 1 st. 2b i JFL (SFS 1979:230). Länsstyrelsen har ansett att förvärvaren inom de närmaste fem åren kommer avstå motsvarande

produktionsförmåga till staten för naturvårdsändamål. I början av beslutet har det även konstaterats att fastigheten skulle vara värdefull för jord- och skogsbrukare lokalt. Ingen hänvisning ges till att en sådan intressent fanns vid beviljandet av förvärvstillstånd.

I beslut med dnr. 606-7427-15 (Länsstyrelsen i Östergötland, 2015a), gällande förvärv för en juridisk person har Länsstyrelsen i beslutet hänvisat till 6§ JFL och redovisar vilka skäl som inte är uppfyllda och vilket som är. Länsstyrelsen anser inte att förvärvaren har avstått mark eller kommer att göra det inom de närmsta fem åren. De anser inte heller att fastighetens virkesavkastning kommer behövas till förvärvarens sågverk som finns på orten, 6§ 2 st. 2 p. De grunder som man från Länsstyrelsens sida ansåg uppfyllda återfinns i 6§ 2 st. 4 p., särskilda skäl. Som framkommit i tidigare avsnitt är det svårt att bedöma utifrån punkten om särskilda skäl. I nämnda beslutet ansågs följande från Länsstyrelsens sida ”Med hänsyn till de stora vinsterna i arrondering med avseende på skogsbruksnäringen och på viltvården anses det här finnas särskilda skäl enligt jordförvärvslagens §6 andra stycke punkt 4 att bevilja förvärvstillstånd”. Grunderna till beslutet är motsägelsefulla mot vad som framförs i Prop. 1990/91:155 s.17 avsnitt 2.1.3. I propositionen står att ”I den utsträckning en fortsatt rationalisering är påkallad bör den i framtiden ske med andra medel. Prövningen bör

istället begränsas till att avse endast arronderingsförbättringar i mycket starkt ägosplittrade områden”. Området i vilket fastigheten är belägen ligger inte inom ett

omarronderingsområde.

Av de två avslag som har studerats från Länsstyrelsen i Östergötland är ett av besluten gällande en ökning av graderingsvärde vid en fastighetsreglering, dnr. 606-5159-15 (Länsstyrelsen i Östergötland, 2015b). Beslutet studeras under avsnitt 5.2.3. Det andra avslaget gällde även det förvärv av en juridisk person, dnr. 606-11367-12 (Länsstyrelsen i Östergötland, 2013). I avslagen menar Länsstyrelsen att inga av styckena i 6§ uppfylls. Förvärvaren som är en häradsallmänning har avstått mark, men för långt tillbaka i tiden. Avslaget ges med hänvisning till att balansen mellan ägarkategorierna ska bevaras.

Hänvisning görs även till att häradsallmänningar enligt lag ska bibehållas oförminskade men Länsstyrelsen menar att det inte är tillräckligt för att kunna bevilja tillstånd enligt 4 punkten om särskilda skäl då förvärvs från fysiska personer till juridiska ska göras restriktivt.

Länsstyrelsen i Dalarna

Besluten från Länsstyrelsen i Dalarna är, jämfört med besluten från övriga länsstyrelser, svårast att tyda. De är mycket kortfattade och vilket

tillämpningsområde som beslutshandlingarna avser är ibland svårt att tyda. Besluten är inte utförliga för varken bifall eller avslag. Beslut med dnr. 606-12707-2016 (Länsstyrelsen i Dalarna, 2016a) har bifallits. Förvärvaren är inte en juridisk person och ingen avgift har utgått. Fastigheten finns i Säter vilket enligt

jordförvärvsförordningen är ett omarronderingsområde. Det framgår dock inte om det i området finns en antagen plan för omarrondering eller om omarrondering har genomförts, vilket är definitionen i JFL (SFS 1979:230). Även beslut med dnr. 606-1506-2017 (Länsstyrelsen i Dalarna, 2017a) har bifallits. Förvärvaren är en juridisk person och fastigheten ligger i glesbygdsområde.

Beslut med dnr 606-7162-2017 (Länsstyrelsen i Dalarna, 2017b) är ett avslag gällande ett förvärv i glesbygd och omarronderingsområde. Det framgår dels genom att förvärvaren har betalat den avgift som gäller för glesbygd. Dels framgår det av att avslaget getts med grund i 7§ 2 st. om att ett förvärv i omarronderingsområde får avslås om det kan anses försvåra arbetet. Det andra avslaget, dnr. 606-3517-2016 (Länsstyrelsen i Dalarna, 2016b) är mycket kortfattat. Avslag har getts på hänvisning till 4§ 2 st. JFL vilket säger ” Tillstånd krävs dock inte om förvärvet sker genom

inrop på exekutiv auktion”. Det framgår inte om någon avgift har betalats eller om fastigheten ligger i omarronderingsområde eller glesbygd. Förvärvaren är en fysisk person. Ur jordförvärvsförordningen går att utläsa att Leksand, som är den kommun där fastigheten finns inte är ett glesbygdsområde och att Leksands församling är ett omarronderingsområde. När ett avslag ges enligt JFL medför det att köpet blir ogiltigt enligt 11§. I det här beslutet framgår dock inte på vilka grunder avslag ges.

Länsstyrelsen i Norrbotten

Besluten som fattats av Länsstyrelsen i Norrbotten är utförliga vid avslag och mer kortfattade vid bifall. Trots att avsaknad av röd tråd är besluten tydliga i de flesta fall. Av de två bifall som getts är ett till en juridisk person, dnr. 606-11173-2016 (Länsstyrelsen i Norrbotten, 2016a).

Bifallet ges med stöd av 6§ 1 st. JFL (SFS 1979:230). Förvärvaren har avstått mark till fysisk person under de senaste fem åren. I beslutet redovisas hur mycket förvärvaren har avstått samt förvärvat under de senaste 5 åren. Det andra bifallet, dnr. 606-1013-16 (Länsstyrelsen i Norrbotten, 2016b), är mycket kortfattat.

Förvärvaren är en fysisk person som förvärvar i glesbygd. Ur beslutet går endast att utläsa att tillstånd ges enligt JFL, ingen paragrafhänvisning görs.

Av de avslag som gjorts var förvärvarna i båda fallen juridiska personer. I det första beslutet, dnr. 606-12630-2017 (Länsstyrelsen i Norrbotten, 2017a) var

förvärvaren, ett skogsbolag, som i sin tur ägs av en större koncern. Avslaget gjordes av flera skäl. Dels hänvisade förvärvaren i ansökan till att avstående av mark hade gjorts i form av naturvårdsavtal av koncernen. Från Länsstyrelsens sida ansågs naturvårdsavtal inte var avstående av mark eftersom äganderätten och egendomen kvarstår hos förvärvaren, i det här fallet koncernen. Ett av de andra skälen som förvärvaren hänvisade till var att en väg skulle dras genom fastigheten och att de därför ansåg att fastigheten skulle användas för annat ändamål än jord- och

skogsbruk. Länsstyrelsen ansåg att vägen skulle användas i skogsproduktionen och ansåg inte att 6§ 2 st. 1 p. uppfylldes.

Sista skälet som förvärvaren anförde var 6§ 2 st. 2 p. att förvärvet i huvudsak avsåg skogsmark och att virkesavkastningen behövs för förvärvarens industriella

verksamhet på orten. Länsstyrelsen menade istället att förvärvaren som ska bedriva den industriella verksamheten måste vara samma som sökt förvärvstillståndet. I det här fallet är det koncernen som äger den industriella verksamheten. Dessutom

menade Länsstyrelsen att koncernens förädling låg utanför glesbygdsområdet och avslog därför ansökan.

Beslut med dnr. 606-177-2017 (Länsstyrelsen i Norrbotten, 2017b) gäller en juridisk person som ville förvärva mark för att kunna bedriva jaktevent som turistverksamhet. Avslag gjordes med hänvisning till att inga av skälen i 6§

uppfylldes. Förvärvaren hade inte avstått mark till varken fysisk person eller staten.

Fastigheten är avsedd för jord- och skogsbruk och ingen alternativ användning finns.

Länsstyrelsen hänvisar även till att förvärvaren inte bedriver verksamhet för vilken virkesavkastningen behövs för förvärvarens förädling på orten. Inga särskilda skäl ansågs föreligga.