En enkät genomfördes för att få en inblick i hur relationen mellan länsstyrelserna och kommunerna ser ut och för att ta reda på vilka synpunkter länsstyrelsen har på kommunerna i samband med samrådet. Av 21 länsstyrelser svarade 12 länsstyrelser på enkäten, vilket ger en svarsprocent om 57 %. Svarsbortfall på respektive fråga finns endast på de frågor som egna svar kunde lämnas i och det var ett fåtal som valde att inte svar på de frågor som besvarades i fritext. Fråga 1−2 redovisas inte i resultatet då de fanns med för att kunna bedöm representativitet för deltagande analysenheter. Frågorna 10−15 redovisas inte då avgränsningar skett efter att enkäten skickades ut. Alla ursprungliga frågor finns representerade i bilaga A.
I de förarbeten som studerats för studien förespråkas en tidig dialog för en effektiv planprocess. Därför ställdes först tre frågor (fråga 3−5) om den inledande kontakten mellan kommunerna och länsstyrelsen när planprocessen har startat. Resultatet visar att i 58 % (se Figur 1) av fallen har den inledande kontakten mellan länsstyrelsen och kommunen tagits redan innan samrådet för ett detaljplaneförslag. Lika många, 58 %, (se Figur 2) av respondenterna svarade att tidigare kontakt än vad som är vanligt idag kan förenkla planprocessen.
Figur 1 Kontakt innan samrådet Figur 2 Tidigare kontakt
Länsstyrelserna hade möjlighet att ange i fritext i nästa fråga vad de tycker kan förbättras när det gällde kontakten kring samrådsskedet. Av de tolv respondenterna lämnade tio respondenter sina synpunkter. Synpunkterna återges samlat här nedan:
En av de tio respondenterna som besvarade frågan anser att kommunerna kan ta kontakt tidigare. Sex av de tio respondenterna som besvarade frågan uppger att de har inarbetade rutiner för hur kontakten ska ske för ett så ändamålsenligt och effektivt förfarande som möjligt. I dessa fall finns rullande scheman med tid avsatt för kommunerna att behandla frågor som rör planprocessen. Antingen är tid avsatt en viss veckodag och tid eller så finns ett antal tillfällen per år som frågor behandlas för att kunna fånga upp dessa i god tid. Vid tillfällena finns alla berörda sakområden samlade eller så tas det upp som är aktuellt för tillfället och utöver ges rådgivning efter behov. Lite från fall till fall kan det ibland vara nödvändigt med kontakter redan innan samrådet för att kunna föregå eventuella åtgärder som behövs. Det kan handla om hur planeringen ska göras med hänsyn till riksintressen för att redan i ett tidigt skede lyfta fram utredningar som kan tänkas behövas.
Två av respondenterna anger också att det under året kommer att påbörjas arbete med en tidigare dialog i de större städerna för att undvika att detaljplanerna i ett senare skede förhindras. En respondent tar upp att de har regelbundna samrådsmöten för att kunna ge tidiga signaler om viktiga frågor att belysa och utreda. Samtidigt är det då möjligt att förbereda kollegor internt och externt inom staten om vilka frågor som bedöms som viktiga i den fortsatta processen. Rutinen är sedan många år ett etablerat arbetssätt i respondentens län. Nästa respondent svarade att de arbetat fram en metod tillsammans med länets kommuner. Kommunerna kan anmäla sig till plansamrådsmöten som hålls varje fredag. Kommunen anmäler sig en vecka i förväg till mötet som kan vara i samband med behovsbedömningen inför samrådet. På mötena finns olika sakområden samlade som kulturmiljö, miljö, naturvård, infrastruktur och landsbygd. Respondenten uppger att länsstyrelsen är nöjda med arbetssättet och att de får besök av kommunerna flera gånger per månad. En respondent svarade att de tidiga kontakterna och dialogerna är viktiga.
Det underlag som ska redovisas vid samrådet syftar till att länsstyrelsen ska kunna yttra sig över förslaget och att det skall ligga till grund för de avvägningar och
ställningstaganden som kommunen gör. Därför ställdes fyra frågor (fråga 6−9) om det underlag som ligger till grund för behovsbedömning och för planförslaget i övrigt. De första två frågorna avsåg om underlaget var relevant och uppdaterat. Den tredje frågan gällde behovsbedömningen. För att alla respondenter skulle tolka frågorna likvärdigt gavs följande definitioner av begreppen relevant och uppdaterat:
Relevant ”Med relevant avses om alla underlag som skall ingå för att kunna göra en
tillräcklig bedömning finns presenterat.”
Uppdaterat ”Med uppdaterat avses om alla underlag som skall ingå för att kunna göra
en tillräcklig bedömning och som presenteras är tillräckligt aktuella i tid.”
Resultatet visar att underlaget som kommunerna presenterar oftast är relevant i 100 % (se Figur 3) av fallen enligt länsstyrelsen. Kommunernas underlag är oftast uppdaterat i 83 % av fallen och alltid uppdaterat i övriga 17 % fall (se Figur 4). Den behovsbedömning som kommunerna gör, bland annat utifrån ovan nämnda underlag, ska vara tillräckligt utredd av kommunen för att vid behovsbedömning kunna avgöra om detaljplaneförslaget kommer innebära en betydande miljöpåverkan. Här svarade länsstyrelserna att kommunerna ofta gör en tillräckligt utredd behovsbedömning i 75 % av fallen och att de alltid gör det i övriga fall, 25 % (se Figur 5).
Figur 3 Underlag relevant Figur 4 Underlag uppdaterat
Efter att frågor om underlag hade ställts gavs länsstyrelserna möjligheten att lämna ytterligare synpunkter. Av de tolv respondenterna lämnade åtta respondenter sina synpunkter. Synpunkterna återges samlat här nedan:
Sju av de åtta respondenterna som besvarade frågan anger att de behöver begära ytterligare utredningar eller att de som gjorts behöver kompletteras eller förtydligas. Det som tas upp som behöver utredas mer eller som saknats är dagvatten- och riskutredningar, naturinventeringar, kulturmiljövärden och bullerutredningar. För riskutredningar anger också en av respondenterna att största problemet är att det sällan framkommer vilka bedömningar som gjorts utifrån det resultat som riskutredningen lämnat. Ibland kan även riskutredningarna vara generella och inte utgå ifrån den specifika platsens förutsättningar. Utredningar gällande förorenade områden och trafikutredningar görs sällan innan det påtalats. En respondent svarade att den mest expansiva kommunen i länet alltid lämnar bra underlag men att de mindre kommunerna med mindre personal ibland har svårt att få fram bra underlag.
En fråga ställdes också om länsstyrelsen själva trodde att kommunerna var nöjda med deras arbete i samband med att detaljplaner upprättas. Resultatet är att nästan alla av länsstyrelserna, 92 % (se Figur 6), svarade att kommunerna oftast är nöjda med det
arbete som myndigheten utför.
Figur 6 Nöjda kommuner