2. Sverige
4.7 Att lära av varandra
Byggtraditionen i Michigan respektive Sverige skiljer sig åt på många plan. Informellt skulle man kunna säga att amerikanska byggnader är mera fantasifulla, både arkitektoniskt och vad det gäller att prova nya lösningar, men svenska byggnader har högre kvalitet och funktionalitet. Det som är
förvånande är att de fortfarande är så olika, trots att västvärlden på många andra områden idag har blivit väldigt homogen. Biltillverkare inspireras ständigt av sina konkurrenter i andra länder, men på byggsidan är utvecklingen inte lika snabb i den riktningen. Belysning är nog det område där de är mest lika, ambitionen är densamma i både Michigan och Sverige, man vill använda energieffektivare armaturer och det finns i stort sett samma produkter på marknaden. Inom andra områden, som värmeåtervinning eller utformning av tak och användningen av dagsljus, finns det mer att lära av varandra. Att se byggnaden som en helhet är något som växer sig starkare i både Michigan och Sverige och här skulle en dialog kunna tänkas vara fruktbar.
Något annat som börjar vakna till liv i båda staterna är diskussionen om hur olika energislag ska klassas. I USA har ett system för att i beräkningar omvandla ”site energy” till ”source energy” tagits fram. Den svenska motsvarigheten till ”source energy” kallas primärenergi och är fortfarande inte ett särskilt vedertaget och använt begrepp. Omvandlingsfaktorerna är dessutom olika i Sverige jämfört med USA, det svenska förslaget till viktningsfaktorer är överlag lägre än de amerikanska. Eftersom det är lite av ett sidospår i den här rapporten har jag inte grävt så djupt i ämnet att jag kan säga vad anledningen till skillnaden är. Två tänkbara orsaker kan dock vara att mera energi går till spillo i amerikansk energiframställning eller att man helt enkelt inte räknar på samma sätt. Återigen försitter man i så fall möjligheten att ta fram jämförbara fakta i arbetet med energieffektivisering och därmed försvåras också för tänkbart samarbete och utbyte av erfarenheter och lärdomar.
28
5 Slutsats
1. I både Michigan och Sverige finns idag förutsättningar för ytterligare satsningar på
energieffektivisering inom köpcentrum och övrig handel. Det blir tydligt i jämförelserna där det har satsats på olika lösningar för Michigan respektive Sverige. Den höga
energianvändningen, enligt statistiken, visar också på stora besparingsmöjligheter, bland annat på belysning för båda staterna. Där har butikskedjan Meijer också visat exempel på att det finns en god ekonomi i en sådan investering. På ett plan skiljer sig dock
förutsättningarna åt. I Michigan finns en betydligt större tillgång till ekonomiska incitament i form av skattereduktion och bidrag till investeringar, än vad som finns i Sverige idag. Det tyder på en starkare politisk ambition i Michigan. Sveriges högre energipriser borde dock utgöra en motiverande faktor i Sverige.
2. De studerade exemplen visar på olika lösningar för att minska energianvändningen. Effektiv belysning och effektiva ventilationssystem är intressant i båda staterna och intresset har också börjat växa för alternativa energikällor som geoenergi, sol- och vindkraft. I Sverige har FTX-system, med värmeväxlare mellan från och tilluft, blivit mera regel än undantag vid nyproduktion. Michigan har ännu inte det som standard, men jobbar istället på att hitta nya, användbara konstruktionslösningar, bland annat för att minska värmelasten genom taket och för att ta vara på dagsljuset. Individuell mätning av energianvändning för de olika lokalerna i en byggnad leder till ökat medvetande och eget ansvar, något som också ofta resulterar i en lägre energianvändning.
3. Det mest intressanta med den här rapporten är naturligtvis vad som skulle kunna användas mera än det gör idag. För Michigans del är FTX-systemet en god idé att titta vidare på. Det används i ambitiösa projekt men har inte fått stort genomslag i handelslokaler än, trots att det både sparar värme vintertid och kyla sommartid, när utetemperaturen är högre än innetemperaturen. Om siffrorna för fördelningen mellan olika typer av belysning, från 2003, fortfarande är något så när aktuella finns stor besparingspotential där och goda förebilder inom den egna delstaten. Dock är den största posten energianvändning för uppvärmning, ett område där Sverige utvecklats mycket sedan 1990 och där Michigan borde ha alla
möjligheter att gå i samma riktning. För att minska energianvändningen för uppvärmning krävs effektiva aggregat och en tät och välisolerad konstruktion. Ett FTX-system skulle återanvända redan köpt energi och på så sätt minska energibehovet. Geoenergi och egna vindturbiner, som är aktuellt på försök redan idag, genererar egenproducerad energi och skulle drastiskt minska energianvändningen i statistiken. Dock finns det alltid en ekonomisk aspekt. Ett lågt gaspris gör att satsningar på minskad gasanvändning för uppvärmning får mindre ekonomisk effekt.
I Sverige har man arbetat med energieffektivisering och främst minskat användningen av oljeprodukter. Belysning är en stor post av elanvändningen och satsningar på effektivare lampor och armaturer äts upp av en ökad mängd belysning i lokalerna, i hopp om bättre försäljningssiffror. Här finns dock rejäl potential till förbättring. Det finns fortfarande många energiineffektiva armaturer som kan bytas ut, drifttiderna för belysningen kan kortas och installation av rörelsesensorer i sällan använda utrymmen och tidsstyrning i övriga lokaler kan göra skillnad i många fall. Dessutom finns stort utrymme för nya lösningar för att ta vara
29
på dagsljuset och här kan inspiration hämtas från Michigan. Geoenergi är även i Sverige en växande marknad för köpcentrum och handelslokaler och här finns möjligheter för flera större fastighetsägare att satsa, särskilt i områden väl lämpade för akviferlager. Ur ett sådant fås såväl värme som kyla, vilket skulle kunna påverka svenska köpcentrums höga siffror, jämfört både med Michigan och med övrig handel, för energi till kyla. De vita taken ser vi inte mycket i Sverige, delvis beroende på klimatet, men för köpcentrum och andra byggnader med hög intern värmelast är de dock ett intressant alternativ.
Slutligen kan jag bara hoppas på en utveckling där vi intresserar oss mera för varandras idéer över statsgränserna, inte bara vad det gäller den allra senaste designen, utan också för mindre lösningar och goda intentioner. Sådana projekt skulle dock underlättas av ett mer enhetligt sätt att presentera information, både vad det gäller kategoriindelning och vilka enheter värden redovisas i. Vi har fortfarande många möjligheter att lära från varandra.
30
6 Diskussion
Avgränsningarna i den här rapporten tvingades av tids- och utrymmesskäl bli ganska snäva. Trots att ett helhetssynsätt förespråkas kan rapporten i sig inte riktigt leva upp till det. Exempelvis skulle större hänsyn kunnat tas till kvalitet på inomhusluft och byggtekniska aspekter. Att ha med mera teori om energieffektivisering och byggnadens olika områden där sådan är möjlig hade varit önskvärt, men var ett av de områden som prioriterades bort under processen med att skriva rapporten. En fortsättning på rapporten skulle kunna vara att närmare granska de i slutsatsen utpekade områden för möjlighet till ökad effektivisering. För att verkligen kunna säga att de är genomförbara och goda möjligheter krävs större kunskap om kostnader, verkningsgrader, funktion med mera. Den här rapporten får i första hand ses som en inspirationskälla för vilka områden som skulle kunna vara intressantare att titta närmare på.
Det har varit svårt att hitta tillförlitliga källor, därav den långa referenslistan och viss förekomst av källor vars pålitlighet skulle kunna ifrågasättas. Vissa saker vet man, men det kan ta många timmar att hitta en källa på det. En sådan sak är energipriser, vilket hade varit intressant att ha med bland de ekonomiska incitamenten. På det området lyckades jag inte hitta någon objektiv källa med ett tydligt och användbart svar. Energieffektivisering i köpcentrum och handelslokaler ligger dock i tiden och fler och fler studier görs på området. Det var lyckosamt att energimyndigheten hann publicera sin rapport om energianvändning i handelslokaler, det skedde först i april 2010, under tiden den här rapporten skrevs.
Att samla in fakta från två olika länder och jämföra dessa var intressant och spännande. Det var mycket lärorikt att sätta sig in i ett annat lands system och utvecklande att läsa så mycket fakta på engelska. Dock var det svårt att veta var man skulle leta efter saker i ett annat land och vad som fanns att finna. Jag hade tur som hade en bekant i Michigan till hjälp i början. Några intervjuer genomfördes i Michigan och det var ett bra sätt att skaffa information. Tanken var från början att urvalet skulle vara mera strukturerat men eftersom det var svårt att få grepp om vad som var ett representativt urval blev det snarare så att jag skickade ut många förfrågningar och de som svarade fick bli urvalet. Även i Sverige var förhoppningen att jag skulle göra intervjuer men tyvärr var intresset för det mycket svagt bland fastighetsägarna. Några svarade på frågor över e-post, men många svarade inte alls. Dessutom blev min vistelse i Michigan förlängd på grund av inställda flyg och tiden i Sverige blev därför knapp för intervjuer. Om arbetet hade fördelats under en längre tid hade jag haft möjlighet att göra ett utförligare researcharbete efter intressanta personer att intervjua och kunnat ge berörda personer längre framförhållning för en intervju. För att, framförallt de svenska, personerna verkligen skulle vilja bli intervjuade hade det troligen även krävts mer än så, vad vet jag inte säkert. Jämförbarheten av informationen presenterad i rapporten är begränsad och de
ostrukturerade intervjuerna bidrar till den problematiken, varför mera strukturerade intervjuer hade varit att föredra.
31
Referenser
Tryckta källor
ASHRAE Standard 90.1-1999 (1999). Energy standard for buildings except low-rise residential
buildings. American Society of Heating, Refrigerating and Air-Conditioning Engineers, Inc. Atlanta.
Axell, Monica m.fl. (2009). Lighting powers in shops ans their effect on the energy performance of a
shopping mall. Eleventh International IBPSA Conference, Glasgow, Scotland.
BES 5056: issue 3.0 (2009). BRE Environmental & Sustainability Standard. BREEAM Retail 2008 Assessor Manual
Boverket (2009). Regelsamling för byggande, BBR 2008. Supplement februari 2009, 9
Energihushållning. Boverket, Karlskrona.
ET 2009:29 (2009). Energiläget i siffror 2009. Statens energimyndighet.
ER 2010:17 (2010). Energianvändning i handelslokaler – förbättrad statistik för lokaler STIL2. Statens Energimyndighet.
2002/91/EG (2002). Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002
om byggnaders energiprestanda.
Kirk, Dayna (2008). Grand Rapids Art Museum – seeking a fine balance between art & environment. Case study presented to The United States Green Building Council, seeking LEED®- NC Version 2.1 Gold Certification for the newly constructed museum.
LEED 2009 for New Constructions and Major Renovations Rating System (2009), U.S. Green Building Council
Levinson, Ronnen & Akbari, Hashem (2007). Potential benefits of cool roofs on commercial buildings:
conserving energy, saving money, and reducing emission of greenhouse gases and air pollutants.
Lawrence Berkeley National Laboratory.
Roos, Simon (2009). Optimerade klimatlösningar för köpcentrum. Examensarbete, Institutionen för bygg och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola.
SOU 2008:25 (2008). Ett energieffektivare Sverige. Statens offentliga utredningar, Stockholm. Stensson, Sofia m.fl.(2009). Specific energy use in Swedish and Norwegian shopping malls. eceee summer studies.
Tidskriftsartiklar
Lindholm, Ingar (2009). Malmös nya entré. Hyresgästerna fick göra installationerna själva. Energi &
Miljö (nr 6-7 2009), s 16-19.
Stamming, Johnny (2009). IKEA sparar pengar och miljö med frikyla. Svensk Geoteknik (nr 2 2010), s
32
Stamming, Johnny (2010). Doktorn och doktoranden har recept för alla köpcentra. Svensk Geoteknik
(nr 1 2010), s 13-14
West, Evan (2008). America’s greenest city. Fast company magazine (nr 129), internetutgåvan
Digitala källor
Bethuy, Mike (2005). The Michigan Energy Code Training Curriculum for building officials and
inspectors in Michigan. Construction management Program, Michigan State University. CD
tillhandahållen av professor Tim Mrozowski, Michigan State University.
Muntliga källor
Bazzani, Guy President för Bazzani Associates, ett byggföretag med 25 års erfarenhet av Green Building design 2010-04-23
Boucher, Mitch P.E., LEEDap samt energy manager för butikskedjan Meijer 2010-04-26 Hilzey, Tom Assistant facility manager för Grand Rapids Art Museum 2010-04-11 Mrozowski, Tim Professor i Construction Management Program vid Michigan State
University 2010-04-15
Thompson, Bruce Ingenjör på Rockford Bergé, Grand Rapids 2010-04-19
Kontakter via e-post
Boucher, Mitch P.E., LEEDap samt energy manager för butikskedjan Meijer 2010-04-23 Hesselink, Ranae Ordförande U.S. Green Building Council West Michigan Chapter 2010-
04-08
Olofsson, Carola Management assistant på Citycon AB, mail samt bilaga i word-format, 2010-05-10
Pellmark, Lars Ansvarig för installationer och energiteknik, Diligentia 2010-05-13 Svederus, Bo Anställd på Citycon AB, 2010-04-26
Elektroniska källor
Axelsson, S. m.fl. (2008). Växla till klimatskatt på bostäder. [www]
<http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vaxla-till-klimatskatt-pa-bostader_1404435.svd> hämtade 2010-05-11 kl 13:51
bazzani.com (2009). Project examples. East Hills Center (of the Universe). [www]
<http://www.bazzani.com/media/downloads/projects/06022009/10_ehc.pdf> hämtad 2010-04-23 kl 14:39
bcap-energy.org (2009). 2009 IECC Published, Expected to be 15% More Energy Efficient. [www] <http://bcap-energy.org/node/330> hämtad 2010-04-08 kl 19:56
bcap-ocean.org (2009). Building Codes & Energy Efficiency: Michigan. [www] <http://bcap- ocean.org/sites/default/files/resources/Michigan_Fact_Sheet.pdf> hämtad 2010-04-08 kl 19:53
33
boverket.se (2009). Allmännt om BBR. [www] <http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Bygg--och- konstruktionsregler-ESK/Boverkets-byggregler/Allmant-om-BBR-/> hämtad 2010-04-24 kl 21:31 dleg.state.mi.us (2008). Michigan energy overview. [www]
<http://www.dleg.state.mi.us/mpsc/reports/energy/energyoverview/#fn1ref> hämtat 2010-04-08 kl 16:28
efficiencymaine.com, http://www.efficiencymaine.com/pdfs/EM_SAW_Rooftop.pdf, hämtad 2010- 04-26 kl 18:10
eia.doe.gov 1 (2006). 2003 Commercial Energy Consumption Servey. Detailed tables.
http://www.eia.doe.gov/emeu/cbecs/cbecs2003/detailed_tables_2003/2003set19/2003pdf/alltable s.pdf. hämtad 2010-04-09 kl 17:15
eia.doe.gov 2 (2009) Lighting in commersial buildings. [www]
<http://www.eia.doe.gov/emeu/cbecs/cbecs2003/lighting/pdf/lighting_print.pdf> hämtad 2010-05- 07 kl 15:09
ekonomifakta.se 1 (2010). Energitillförsel i Sverige. [www]
<http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans/Energitillforsel-i-Sverige/> hämtad 2010-05-09 kl 20:16
ekonomifakta.se 2 (2010). Elanvändning i Sverige. [www]
<http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans/Elanvandning-i-Sverige/> hämtad 2010- 05-09 kl 20:20
energimyndigheten.se 1 (2009). Ekonomiskt stöd för energikartläggning. [www]
<http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Ekonomiskt-stod-for- energikartlaggning/> hämtad 2010-05-11 kl 11:36
energimyndigheten.se 2 (2010). Stöd till solceller. [www]
<http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Aktuella-bidrag-och-stod-du-kan-soka/Stod-till- solceller/> hämtad 2010-05-11 kl 12:07
energimyndigheten.se 3 (2009). Stöd till solvärme. [www]
<http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Aktuella-bidrag-och-stod-du-kan-soka/Bidrag-till- solvarme/> hämtad 2010-05-11 kl 12:16
energimyndigheten.se 4 (2009). Energideklaration av byggnader. [www] <
http://www.energimyndigheten.se/sv/foretag/energieffektivisering-i-foretag/Lokaler-och- flerbostadshus/Aga/Energideklaration-av-byggnader/> hämtad 2010-05-14 kl 14:41
energycodes. gov 1(2010). Status of State Energy Codes. Michigan as of 2010-04-11. [www] <http://www.energycodes.gov/states/state_info.php?stateAB=MI> hämtad 2010-04-20 kl 20:45 energystar.gov 1. Energy Performance Specification for Designing and Operating Buildings to Achieve
ENERGY STAR. [www]
<http://www.energystar.gov/ia/business/tools_resources/new_bldg_design/cbd_guidebook/DEES_G uide_Energy_Performance_Spec.pdf> hämtad 2010-04-13 kl 12:32
34
energystar.gov 2. Space Type Definitions. Retail Store. [www]
<http://www.energystar.gov/index.cfm?c=eligibility.bus_portfoliomanager_space_types#retail> hämtad 2010-04-13 kl 15:56
energystar.gov 3. Table 1 2003 CBECS National Average Source Energy Use and Performance
Comparisons by Building Type. [www]
<http://www.energystar.gov/ia/business/tools_resources/new_bldg_design/2003_CBECSPerforman ceTargetsTable.pdf> hämtad 2010-04-13 kl 15:31
energystar.gov 4. How the Rating System Works. [www]
<http://www.energystar.gov/index.cfm?c=evaluate_performance.pt_neprs_learn> hämtad 2010-04- 13 kl 16:01
energystar.gov 5. Portfolio Manager Overview. [www]
<http://www.energystar.gov/index.cfm?c=evaluate_performance.bus_portfoliomanager> hämtad 2010-04-13 kl 16:09
energystar.gov 6. ENERGY STAR Labeld buildings and Plants. [www]
<http://www.energystar.gov/index.cfm?fuseaction=labeled_buildings.locator> hämtad 2010-04-13 kl 12:06
energytaxincentives.org 1 (2009). Business tax incentives, commersial buildings. [www]
<http://energytaxincentives.org/business/commercial_buildings.php> hämtad 2010-05-07 kl 20:08 energytaxincentives.org 2 (2009). On-site renewables tax incentives. [www]
<http://energytaxincentives.org/business/renewables.php> hämtad 2010-05-07 kl 20:18 fastighetsagarna.se (2007). Bli GreenBuilding Partner. [www]
<http://www.fastighetsagarna.se/web/Bli_GreenBuilding_Partner.aspx> hämtad 2010-05-09 kl 21:15 Gallagher, I (2009). Första BREAM-certifierade fastigheten i Sverige. [www]
<http://www.byggindustrin.com/energi--miljo/forsta-breeam-certifierade-fastigheten-i__6993> hämtad 2010-04-25 kl 19:11
glrea.org (2010) Public act 295. [www] <http://www.glrea.org/resources/netMetering/pa295.php> hämtad 2010-05-07 kl 21:36
gtlakes.com (2010). Commercial & Industrial Application for Energy Efficiency Incentives. [www] <http://www.gtlakes.com/wp-
content/uploads/2010/04/2010_Great_Lakes_EO_Application_FINAL.pdf> hämtad 2010-05-07 kl 21:34
ikea.com 1 (2008). Ikea satsar på 100 % förnybar energi. [www]
<http://www.ikea.com/ms/sv_SE/about_ikea/press_room/press_release/national/fornybar_energi.h tml> hämtad 2010-05-13 kl 09:27
ikea.com 2 (2008). Fakta om IKEA Karlstad. [www]
<http://www.ikea.com/ms/sv_SE/about_ikea/press_room/bilagor/fornybar_energi/080130_Bakgrun dsfakta_IKEA_Karlstad_Borrhalslager.pdf> hämtad 2010-05-13 kl 09:47
35
meijer.com 1. Meijer Store Locator. [www] <http://www.meijer.com/custserv/store_locator.jsp> hämtad 2010-04-26 kl 16:37
meijer.com 2. MeijerOur Company. [www]
<http://www.meijer.com/content/content.jsp?pageName=meijer_75th_anniversary_our_company> hämtad 2010-04-26 kl 16:25
mynewsdesk.com 1 (2010). Liljeholmstorget Galleria i Stockholm blir Europas första LEED-platinum
certifierade köpcentrum. [www]
<http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/liljeholmstorget/pressrelease/view/liljeholmstorget-i- stockholm-blir-europas-foersta-leed-platinum-certifierade-koepcentrum-
390402?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=Subscription&utm_content=pressrelea se> hämtad 2010-04-25 kl 19:25
mynewsdesk.com 2 (2009). NCC bygger om galleria Gyllen i Linköping till större, fristående butiker. [www]< http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/ncc/pressrelease/view/ncc-bygger-om- galleria-gyllen-i-linkoeping-till-stoerre-fristaaende-butiker-277081> hämtad 2010-05-13 kl 14:45 ne.se 1 (2010). Nationalencyklopedin • Sverige • Lång. [www] <http://www.ne.se/lang/sverige> hämtad 2010-05-08 kl 12:19
ne.se 2 (2010). Nationalencyklopedin • Michigan • Lång. [www] <http://www.ne.se/lang/michigan> hämtad 2010-05-08 kl 11:52
nib.int (2008). NIB finansierar byggandet av köpcentrum i Stockholm. [www]
<http://www.nib.int/news_publications/press_releases/press_releases_in_other_languages/swedish /citycon_swedish> hämtad 2010-05-10 kl 19:55
Persson, Agneta (2006). Energianvändning och –försörjning ur ett systemperspektiv. [www] <http://www.energiledargruppen.com/filer/energipuls/Presentation%20nr%207%20- %20Persson.pdf>
Persson, Tobias (2008). Yttrande angående miljöbelastning av bergvärme som uppvärmning jämfört med fjärrvärme producerad med biobränsle. [www]
<http://www.energimyndigheten.se/Global/Press/yttrande_varnamokommun.pdf> Stigsson, B m.fl. (2009). Energy efficiency in Buildings. Transforming the Market. [www]
<http://www.wbcsd.org/DocRoot/HtQXNjP1wUMPVlnQDmDx/91719_EEBReport_WEB.pdf> 2010- 05-10 kl 22:10
tonto.eia.doe.gov (2010). Michigan Quick Facts. [www]
<http://tonto.eia.doe.gov/state/state_energy_profiles.cfm?sid=MI> hämtad 2010-04-08 kl 16:50 usgbc.org 1 (2010). LEED Projects & Case Studies Directory. [www]
<http://www.usgbc.org/LEED/Project/CertifiedProjectList.aspx> hämtad 2010-04-20 kl 13:41 usgbc.org 2 (2010). LEED for Retail. [www]
36
Bilaga A: Ordlista
Atemp Den tempererade arean i en byggnad, den area som värms till mer än
+10˚C.
BTU Står för British Thermal Units och är en enhet på energi, 1 BTU = 0,293 Wh.
Foot Längdmått, 1 foot = 0,305 m.
FTX-system Ventilationssystem bestående av frånluft, tilluft samt en värmeväxlare däremellan som överför värme eller kyla från frånluften till tilluften och därmed tillbaka till lokalen.
Geoenergi Ett samlingsnamn för energi som utvinns ur berg, jord, vatten eller akviferlager, vilket är en underjordisk grundvattenansamling. HF-don Högfrekvent kopplingsdon i moderna lysrörsarmaturer, ökar
armaturens effektivitet och förlänger lysrörens livslängd.
Klimatskal En byggnads systemgräns mellan ute- och innetemperatur. Vanligtvis räknas grund, ytterväggar, tak, dörrar och fönster till klimatskalet. Ljusflödeseffektivitet Används för att jämföra effektiviteten för olika typer av belysning.
Enhet: Lumen/Watt. Ett högt värde innebär mera ljus per installerad effekt. Halogenbelysning har en ljusflödeseffektivitet på cirka 18 Lumen/Watt och glödlampor ännu lägre. För LED-belysning, metallhalogen och lysrör är värdet över 100 Lumen/Watt. Det effektivaste lysröret är idag T5.
R-värde Värde på ett materials termiska motstånd, det vill säga hur väl
materialet förhindrar värme att passera. Ett högt värde innebär bättre isoleringsförmåga än ett lågt. Enhet: m2K/W.
SEER Står för Seasonal Energy Efficiency Ratio och är ett mått på hur pass energieffektivt ett värme- eller kylaggregat är, ju högre värde desto effektivare.
Solcell Omvandlar solenergi till elektricitet utan några rörliga delar eller behov av bränsle
Solfångare Använder solenergi för att värma ett medium och på så sätt producera varmvatten.
Solel/solvärmehybridsystem Ett system med solceller och solfångare i en integrerad konstruktion.
37
SFP Specific Fan Power, specifik fläkteffekt, ger ett mått på hur stor eleffekt som krävs för att ventilera bort ett ventilationsflöde på 1 m3/s, det vill säga hur eleffektiv fläkten är. Enhet: kW/( m3/s).
U-värde Värmegenomgånskoefficient, ett mått på ett materials eller en byggnadsdels isoleringsförmåga. Ett lågt värde ger bättre isolering än ett högt. Enhet: W/m2K.
38
Bilaga B: EU-direktiv
2002 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ett direktiv om byggnaders
energiprestanda, som beslutades att gälla från januari 2006. I direktivet anges att medlemsstaterna ska fastställa minimikrav på byggnaders energiprestanda, vilket definieras som den energimängd som krävs för att uppfylla de behov som är knutna till normalt bruk av byggnaden. Kraven ska ta hänsyn