Många av fritidslärana berättade om deras nuvarande användning av digitala verktyg. Ett stort inslag i deras arbete var användandet av musik, dans och filmskapande. Under lektioner med fysisk aktivitet var digitala verktyg i form utav musik ett vanligt inslag. Även att kunna visa rörelser och övningar genom bilder eller projektorer var till stor hjälp under vissa situationer. Håkansson &Sundberg (2012) berättar att digitala verktyg skapar möjlighet till ökad visualisering. Även utöka undervisningens möjligheter till att analysera, återkoppla, åskådliggöra och skapa en verklighetsanknytning. Ett annat användningsområde med digitala verktyg som visade sig var geocachning och QR-koder. Detta är aktiviteter där elever letar efter specifika kontroller med hjälp av en digital karta och avläsningsprogram. Skolinspektionen (2012) lyfter att anvädningen av digitala verktyg i denna form förekom i idrott och hälsa, dock var det vid ett fåtal tillfällen.
Fritidslärarna använder sig av det Warschauer (2007) nämner om world, vilket är en utmaning lärare står inför i arbete med digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet. Att skapa aktiviteter där anpassning har gjorts för att möta elevernas intressen och skapa en nyfikenhet. Introducerande aktiviteter kunde med lätthet visas med hjälp av digitala verktyg för eleverna skulle få en ingång i, för dem, nytt ämne. Under orientering hade digiala verktyg tagit stora kliv framåt och var högst bidragande till dess utveckling. Återigen framförs generation gap då fritidslärarna väljer att använda sig av digitala verktyg i sin undervisning för att underlätta sitt arbete. Lantz-Andersson & Säljö (2014) beskriver att digitala verktyg ofta kan användas för att introducera nya ämnen, eller att stödja undervisningens övriga innehåll. Även Skolinspektionens (2012) granskning av idrott och hälsa såg att digitala verktyg kunde användas i sådana situationer för att underlätta undervisningen för både elever och lärare.
8.2 Möjligheter med digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet
Andra frågan vilket handlar om vilka möjligheter fritidslärare ser på användandet av hur digitala verktyg kan användas för att uppmuntra fysisk aktivitet ges samma svar från samtliga fritidslärare. Utifrån resultatet blir det tydligt att fritidslärarna tycker att det är ett positivt inslag i fritidsverksamheten. Fritidslärarna delar den syn som Samuelsson (2014) har, det vill säga att det är den svenska skolans uppdrag att förbereda eleverna för framtiden och att denna utbildning ska vara lika för alla. Fritidslärarna berättade att digitala verktyg kunde användas till mycket positivt men trodde även att det krävdes en kombination av digitala verktyg och fysisk aktivitet för att eleverna skulle få
meningsfull fritid. Lindqvist (2015) lyfter att digitala verktyg är ett positivt sätt att bemöta fysisk aktivitet i skolan då elevernas vardag innefattar stora delar av digitala verktyg, vilket gör det relevant och meningsfullt för eleverna. Att bara sätta en iPad i handen på en elev och sedan låta dem sköta sitt var inte en rekommenderad metod enligt fritidslärarna. Detta är precis vad Spante (2016) menar när hon berättar att skolan måste möta samhällets förändringar gällande globalisering och digitalisering, för att lärare
idag förväntas kunna implementera de digitala verktygen på ett fungerande vis i sin undervisning. Även Parnes (2015) har noterat att de digitala verktygens
användningspotential uteblir om de inte används på ett bättre sätt.
Enligt fritidslärarna fanns det inom den digitala världen något för allas intressen. Kan fritidslärarna uppmärksamma detta finns det möjlighet för alla elever att utvecklas. Detta går att koppla till Warschauers (2007) aspekt om gender gap. Det finns inom den digitala världen något som både pojkar och flickor tycker är intressant. Warschauer förklarar att utformningen av aktiviteter med digitala verktyg har betydelse för lärandet och det kan anpassas så att alla kan finna det lärorikt och intressant.
Fritidslärarna är medvetna om den utveckling som sker i samhället och att skolans verksamhet måste följa efter för att vara hållbar, och att så inte är fallet i nuläget. Precis som Folkesson (2010) berättar måste eleverna erbjudas möjlighet för lärande genom ett lustfyllt och kreativt arbetssätt. Och på grund av lärarnas brister i kunskap kring IKT skapas det hinder för elevernas lärande då pedagogen inte ses som en hjälp då de hellre går till sina kamrater för stöd istället för pedagogen. Det är en stor del i elevernas vardag och att få dem intresserade av att arbeta mer med digitala verktyg troligtvis inte kommer bli särskilt svårt. Forslin (2011) styrker detta genom att förklara att skolan inte längre kan ställa sig frågan om utbildning kring digitala verktyg är bra, utan de istället ska ställa sig de pedagogiska frågorna, vad, när, hur och varför. Forslin menar även att det är en medborglig rättighet att få utbildning kring IKT då samhället kommer att kräva det i framtiden. Warschauers (2007) aspekt ur detta är generations gap då samhället är en ny generation och det digitala är något eleverna behöver få med sig in i framtiden. De yngre lärarna följer med i utvecklingen medan de äldre halkar efter.
Fritidslärarna är eniga om att de vill arbeta mer med digitala verktyg, framförallt i samband med fysisk aktivitet, och inte genom passiva och stillasittande aktiviteter. Detta kopplar vi till Warschauers (2007) aspekt om school access vilket innefattar tillgången till olika digitala verktyg. Fritidslärarna upplever att de saknar tillgång till verktyg med koppling till fysisk aktivitet.
8.3 Hinder kring digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet
För att kunna undervisa med hjälp av digitala verktyg var fritidslärarna överrens om att hålla sig uppdaterade och följa med i utvecklingen för att möjliggöra god undervisning på fritidshemmet var av stor vikt. Detta är precis vad Casey, Goodyear & Armour (2017) Beskriver, att i ämnet idrott och hälsa går det inte att bara använda sig av digitala verktyg för att skapa en förändring i ämnet. Utan det är beroende på hur läraren
använder verktyget som är avgörandet för förändringen. Samtliga fritidslärare var enade om att ålder och generation var en faktor i arbetet med digitala verktyg, de nämnde att den äldre generationen hade svårigheter med det digitala och ofta överlät uppdraget till de yngre pedagogerna. Både den yngre och äldre generationen upplevde att det var ett hinder för fritidshemmets utveckling. Warschauers (2007) aspekt till generation gap framkommer tydligt i detta stycke då fritidslärarna noterat denna faktor. De upplevde att den yngre generationen fick ansvaret på sig medan de äldre frånhöll sig detta ansvar i vissa fall.
En annan faktor som lyfts av fritidslärarna är den ekonomiska frågan, fritidslärarna nämner att de är medvetna av konstnader för att införskaffa olika digitala verktyg och
ser detta som ett stort hinder. Rabah (2015) berättar att inkonsekventa investeringar och finansieringar av IKT-utrustning kan vara ett stort problem. Vilket även några av fritidslärarna lyfte fram. Grönlund (2014) skriver att skolans möjligheter kring digitalisering främst är beroende på vilka förutsättningar avdelningen har och IT-arbete är resurs- och tidskrävande. Och eftersom kriterier från högre instanser saknas så finns det stor risk för kvalitetsskillnader inom skolorna. De skolor som redan fungerar bra blir ännu bättre, och de som inte har samma resurser hamnar ännu längre efter i utvecklingen. Samuelsson (2014) menar att det är den svenska skolans uppdrag att förbereda eleverna för framtiden och att denna utbildning ska vara lika för alla. Skolan skall kompensera för eventuella skillnader och förutsättningar. Forskning visar dock att detta ej är fallet och att detta går att koppla till socioekonomiska faktorer. Digitala verktyg har för många blivit en självklarhet men det är långt ifrån alla som har möjlighet att använda sig utav dem. Dessa skillnader menar Samuelsson kommer påverka de ungas möjligheter att vara delaktiga både i dagens, men framförallt i framtidens samhälle. Detta framförs även i Warschauer (2007) studie genom school access där socioekonomiska skillnader väger in, skolor med stora resurser ger goda förutsättningar medan skolor med färre resurser inte kan erbjuda samma utbildning.
Några fritidslärare berättade om att de kunde använda digitala verktyg för att stimulera elever som hade svårigheter. Exempelvis läs- och skrivsvårigheter eller
koncentrationssvårigheter. Forslin (2011) menar att användning av digitala medier också skulle kunna medföra att fler elever får en likvärdig utbildning eftersom många har olika förutsättningar för att kunna lära, det vill säga barn i behov av särskilt stöd i högre utsträckning skulle få verktygen att lyckas. Warschauer (2007) berättar att school use är skilladen hur digitala verktyg används utifrån bakgrund. Etnicitet,
socioekonomisk bakgrund och läs- och skrivförmåga har betydelse för hur verktyget används och detta är då viktigt att förhålla sig till vid använding av digitala verktyg.
En av de större faktorerna i fritidslärarnas svar var bristen på fortbildning och utbildning från grunden. De förklarar att de inte får fortbildning för sitt arbete med digitala
verktyg, de nämner även att under deras utbildning till fritidslärare var det ytterst lite utbildning kring den digitala världen. Det förklarar att de känner ett stort hinder kring detta då de vill arbeta med digitala verktyg i fritidshemmet men saknar kunskapen för hur de ska genomföra det. Detta är exakt vad Johansson (2008) kommer fram till i sin undersökning kring lärare i lågstadiet. Flera lärare ansåg att det fanns en bristande kunskap och utbildning kring användandet av datorer, och att de själva var tvungna att införskaffa denna kunskap på egen tid.
Utan fortbildning blir det att de undviker arbete med digitala verktyg på grund av bristande kunskaper, idéer och inspiration. De nämner själva att orsaken till detta är den bristande tiden och ledningens engagemang till vidare utbildning inom ämnet. Detta påpekar Flewitt, Messer & Kucirkova (2015) i sin forskning kring iPad, att om det inte sker fortbildning kring användandet av digitala verktyg för lärare blir de ett tidsfördriv för eleverna där inget strukturerat lärande sker. Används det däremot konstruktivt anser lärare att eleverna blir mer koncentrerade och engagerade för arbetsuppgifter. Även Folkesson (2010) förklarar att användandet av IKT för elever kräver att läraren har goda kunskaper. Det blir ett hinder för elevernas lärande om pedagogerna ej besitter den kunskap som krävs. Warschauer (2007) kommer i sin studie fram till att det bästa är om fritidslärarna kan erbjuda båda begreppen word och world i en kombination. Det innebär att fritidsläraren erbjuder teknologi i samband med bra utlärande.
9 Diskussion
I följande kapitel kommer resultatet av analysen diskuteras gentemot forskningens frågeställningar och litteraturen. Därefter diskuteras slutsatser utifrån forskningen och den valda metodens inverkan.
9.1 Resultatdiskussion
• Hur fritidslärare använder digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet i fritidshemmet.
Analysen visade på att fritidslärarnas arbete med digitala verktyg är begränsatt.
Respondenterna nämnde att det arbete som förekom i samband med fysisk aktivitet var aktiviteter med musik, dans och filmskapande. I vissa fall kunde digitala verktyg användas för att informera och introducera nya aktiviteter, genom projektorer och filmer. Utöver detta så var deras arbete med digitala verktyg stillasittande och passiva aktiviteter, eller för att inkludera elever som var socialt utsatta. Vad detta beror på framkommer nedan.
• Vilka möjligheter ser fritidslärare att arbeta med digitala verktyg för att uppmuntra fysisk aktivitet på fritidshemmet.
Vår forskning kommer fram till att fritidslärare har liknande åsikter vad gäller digitala verktygs möjligheter till att främja fysisk aktivitet hos elever. Alla respondenterna i forskningen var positivt inställda till att använda sig av digitala verktyg för att få eleverna fysiskt aktiva. Fritidslärarna hade även lika åsikter kring framtiden då de var fullt medvetna om digitala verktygens betydelse i framtiden. Vi blev positivt
överraskade kring deras syn på digitala verktyg då våra förkunskaper tyder på att fritidshemmet inte arbetar särskilt mycket med digitala verktyg och speciellt inte för att främja fysisk aktivitet. Fritidslärarna påvisade även en inställning om att det finns möjlighet för alla elever att finna ett lämpligt sätt att arbeta med digitala verktyg både i förhållande till fysisk aktivitet och andra intressen. Parnes (2015) beskriver ett
framtidsbehov av digitala verktyg och resultatet av forskningen påvisar att dessa fritidslärare har en god inställning till framtidens ökade krav vad gäller digitalisering. Parnes beskriver arbete med digitalisering i skolan som ett viktigt ämne och datorn bör inte enbart användas som en skrivmaskin. Han menar att användandet blir allt viktigare för framtiden och det behöver få större utrymme i den svenska skolan. Detta är en åsikt vi delar med både Parnes och fritidslärarna.
• Vilka hinder hittar fritidslärare att arbeta med digitala verktyg för att uppmuntra fysisk aktivitet i fritishemmet.
Flera av respondenterna tog upp vad som var komplext med att arbeta med digitala verktyg. Respondenterna var överrens om att fortbildning var något som saknades och påpekade detta tydligt i intervjuerna. Det stämmer även bra överrens med den tidigare forskning vilket har tagits upp tidigare i analysen. De hade även gemensamma åsikter kring att arbete med digitala verktyg var en ekonomisk fråga och att förutsättningarna såg annorlund ut för olika skolor. Det krävs också en organiserad styrning ovanifrån för att arbetet med digitala verktyg ska fungera på ett bra sätt, annars fanns det risk för ojämn fördelning av resurserna. Rabah (2015) lyfter detta genom att förklara att skolans
ledning behöver en tydlig vision kring IKT och kompetensutveckling för lärarna. Även att investeringar och finansiering av IKT-utrustning är med i ledningens vision.
Fritidslärarna såg många möjligheter med att arbeta med digitala verktyg, de visste dock inte hur det skulle gå tillväga eftersom utbildning och inspiration ofta saknas. En av dessa möjligheter var att kunna stimulera elever som hade någon form utav svårigheter i skolan. Det kunde vara läs- och skrivsvårigheter eller elever som var socialt utsatta. Forslin (2011) menar att digitala verktyg skulle kunna hjälpa elever att få en likvärdig utbildning då elever har olika förutsättning för att införskaffa kunskap. De elever med behov av särskilt stöd kan i högre utsträckning få hjälp gennom digitala verktyg om det används på rätt sätt. Genom att använda digitala verktyg fick även dessa elever chansen att utvecklas tillsammas med sina kamrater. Flera av fritidslärarna menade att digitala verktyg kunde användas för att få elever som annars var lite utanför den sociala
gemenskapen att kunna deltaga med sina kamrater. Detta är något som inte framkommit eller uppmärksammats tidigare, vilket var en positiv överaskning för oss. Ett möjligt hinder var att arbetet med digitala verktyg kunde vara alltför tidskrävande för att fritidslärarna skulle hänga med. Det var också viktigt att fritidslärarna
uppmärksammade elevers användande av digitala verktyg, eftersomdet det kunde bli ett problem om de inte fanns i närheten för att kontrollera vad eleverna gör med det digitala verktyget. Ett annat hinder som uppkom från respondenternas svar var att de ofta
upplever att enbart en pedagog på avdelningen är kompetent inom digitala verktyg. Det leder till att en person får bära uppdraget att förmedla sin kunskap till sina kollegor, vilket blir ett problem då uppdraget är tidskrävande.
9.2 Metoddiskussion
Vår forskning har utgått från fenomenologiska teorin på grund av att vi ville undersöka fritidslärarnas upplevelse av användandet kring digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet. För att få information till forskningen använde vi oss av en kvalitativ ansatts vilket ledde till att vi hade möjligheten att använda oss av semi-strukturerade
intrervjuer, detta gav tillfälle att ställa följd frågor vilket vi anser gav oss utvecklade svar. Anledningen till att vi inte valde en kvantitativ ansatts är att det hade inte gett oss möljligheten att få en djupare förståelse av respondenternas upplevelse. Respondenterna blev utvalda genom snöbollseffekten då vi kontaktade våra VFU-handledare som sedan gav oss information om andra fritidslärare passande för forskningen utifrån deras kompetens. Vi valde ljudinspelning vid intervjuerna för att få en möjlighet att återigen lyssna på deras svar och transkribera resultatet för att sedan ge oss tillfälle för att sortera ut de relevanta i svaren.
Metoden vi använde har varit givande då utvecklade svar har framkommit däremot trodde vi att det skulle uppkomma mer exempel på arbetssätt med digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet. Vi fick mycket mer svar än vi trodde kring möjligheter och hinder i arbetet med digitala verktyg, vilket vi fann intressant. För att få fram mer nyanserade svar ser vi att forskningen kunde genomförts på skolor belägna i områden med varierande resurser, eller att respondenterna hade större olikheter i deras
9.3 Slutsats
Resultatet av denna forskning ger en bild av att dagens fritidshem inte arbetar särskilt mycket med digitala verktyg i nuläget. Anledningen till detta är dels beroende på okunskap och brist på fortbildning. Men även generationsklyftorna som finns i de flesta fritidshem landet över. En annan viktig aspekt som kommer fram är frågan om resurser och styrning ovanifrån. Det finns i nuläget inga riktlinjer för vad som ska köpas, eller av vem, vilket gör att fritidslärarna blir än mer tveksamma till användandet av digitala verktyg. Det skall dock sägas att alla respondeterna som intervjuades verkligen ville använda sig mer utav digitala verktyg i sin undervisning, och då framförallt försöka använda det i syfte att få eleverna fysiskt aktiva. I de fall där fysisk aktivitet med hjälp av digitala verktyg förekom var det främst som introducerande metod till ny
Referenser
Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur Baert, Helena, Winiecki, Tom, Madden, Matthew, Bryan, Rebecca & Macdonald,
Catherine- Using Digital Technologies in Physical Education to transform pedagogy. I Digital Technologies and Learning in Physical Education (Red.). Abingdon, Oxon, 2017 Berg, Ulrika & Ekblom, Örjan (2015). Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar. i: FYSS 2015, Stockholm: Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA). Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Centrum för idrottsforskning (2017) Unga rör sig för lite visar unik
studie.https://centrumforidrottsforskning.se/sv/unga-ror-sig-lite-visar-unik-studie/ [2018-05-24]
Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur Ekholm, Anders (2016) Experterna så ser Sverige ut om 20 år – en gryende hälsoklyfta. Tillgänglig på Internet: https://www.bakom-kulisserna.biz/news/experterna-sa-ser-sverige-ut-om-20-ar/
[2018-05-24]
Ericsson, Ingegerd. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: en interventionsstudie i skolår 1-3. Diss. Lund: Univ., 2003. Malmö
Ericsson, Ingegerd. (2017). Forskares rekommendationer för fysisk aktivitet. Tillgänglig på internet: http://www.barnverket.se/arkiverade-sidor/aktuella-rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/
[2018-05-24]
Faskunger, Johan & Hemmingsson, Erik (2005). Vardagsmotion: vägen till hållbar hälsa : fysisk aktivitet, viktkontroll och beteendeförändring. Stockholm: Forum
Flewitt, Rosie, Messer, David, & Kucirkova, Natalia (2015). 'New Directions for Early Literacy in a Digital Age: The iPad', Journal Of Early Childhood Literacy
Folkesson, Anne-Mari (2010). Datorn i det dialogiska klassrummet [Elektronisk resurs]: en fallstudie av läs- och skrivprocessen år 1-3. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ [2018-05-24]
Grönlund, Åke (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom "en dator per elev" [Elektronisk resurs]. Örebro: Örebro universitet
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-34389 [2018-05-24]
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning (1. utg. ed.). Stockholm: Natur & Kultur. Idrott och hälsa i grundskolan [Elektronisk resurs]: med lärandet i rörelse, Skolinspektionen, Stockholm, 2012. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolinspektionen.se.