”Som lärare måste man försöka vara lyhörd för elevernas olika signaler”, alla barn är individer och reagerar olika i olika situationer. Annika tycker att lärarna måste sänka kraven på barnen och ”låta barnen vara barn”. Ofta har barnen höga krav på sig själva och lärarna ska hjälpa barnen att sänka kraven på sig själv genom att arbeta med barnens självkänsla och det egna jaget. Stötta och uppmuntra varje barn att barnet duger som det är tycker Annika är väldigt viktigt för att motverka den negativa stressen. Men också att arbeta med den sociala kompetensen ”det finns många barn som har svårt att koda av” och det måste man arbeta med både hemma och i skolan. Att barn har social kompetens är viktigt i samspelet med andra människor för att kunna passa in i gemenskapen.
Slutsatser
De slutsatser jag kan dra är att de elever jag intervjuat, upplever vissa situationer i skolan som stressande. Det finns vissa situationer som stressar majoriteten av eleverna och det är
prestationer av olika slag och krånglande relationer till både lärare och klasskompisar. Hög ljudnivå var något som alla elever upplevde som jobbigt ibland och samtliga elever beskriver
det som svårt att koncentrera sig på skolarbetet när ljudnivån är för hög. Alla eleverna hade upplevt stress någon gång och det både på fritiden och i skolan. Lärarnas uppfattning om vad som stressar eleverna stämmer i stort överens med vad eleverna beskriver. Lärarna menade att det var prestationskrav och krånglande relationer som stressar eleverna mest, vilket var det som också eleverna tog upp som särskilt stressfyllda situationer. En av lärarna upplevde läxor som något som stressar barn. Men där stämde inte majoriteten av elevernas upplevelser av läxor som något speciellt stressande överens med lärarens. De flesta barn ansåg läxor som något bra och lärorikt.
Både lärarna och skolsköterskan såg tydliga skillnader mellan könen. Det som stressar flickor stressar inte pojkar på samma sätt och tvärtom. Överraskande att finna så fasta och traditionella könsmönster trots alla försök som görs att motarbeta detta. Nästan samtliga elever hade en eller flera strategier för att klara en situation som upplevs som stressande. Jag tror inte att det var en medveten handling för att hantera stress, utan en för eleverna naturlig reaktion på en jobbig situation. Samtliga elever tycker den höga ljudnivån kunde vara jobbigt och de hade olika strategier för att hantera det, en del elever tog en paus från skolarbetet och tittade ut genom fönstret ett tag. Ett annat vanligt förekommande sätt att hantera stressen på var att gå och dricka vatten. Stress bland elever är inget det pratas om på skolan eller i klassen. Anledningen till det kanske är att lärarna inte upplever eleverna som stressade eller att de helt enkelt inte har kunskapen att kunna läsa elevernas stressignaler.
6. Diskussion
De studier och den litteratur jag tagit del av inriktar sig till huvuddel på det fysiologiska, alltså barns kroppsliga reaktioner på stress. Därför tycker jag att det varit extra intressant att få ta del av ett antal elevers egna tankar och upplevelse av stress. Den mer psykologiska effekten på stress och hur den upplevs och påverkar skolarbetet.
Resultatet av min undersökning visar att eleverna upplever stress i skolan och då i vissa situationer. De situationer som upplevs som stressande är framförallt prestationskrav, när det är oroligt i klassrummet och krånglande relationer. En del av eleverna reagerar mer på stress än andra. Vad det kan bero blir en för mig naturlig fråga. I forskningen ställs frågor om stressbenägenhet kan vara någonting medfött. Det kan jag inte ta ställning till, däremot vill jag hävda de miljöpsykologiska faktorernas betydelse.
Vanligt förekommande symptom på stress är huvudvärk, magont och sömnlöshet enligt min sjuksköterskeinformant Annika. Hon nämner olika metoder i hur man kan identifiera stress på (SOU 2001: beskriver också liknande metoder). Oftast diskuterar man med lärare och föräldrar för att skapa en bild om barnets inre tillstånd och det mer synliga tecknet på ohälsa i form av ohälsa. Man kan också prata med barnet själv hur det upplever sin situation och sitt mående. Känner eleven tillit till sin lärare tror jag att stress kan vara rätt
”lättupptäckt”. Ofta klagar barn på huvudvärk och magont, och om det ständigt upprepar sig, bör man ta det på allvar. Mina elevinformanter visar sådana symptom regelbundet. Samtliga flickor känner sig stressade någon gång i veckan och två av dem får då huvudvärk och ont i magen. Att ta barnens signaler på allvar, tror jag är det bästa sättet att undvika och motverka negativ stress på. Dahlkwist (2004) och Ellneby (2000) varnar för faran vid långvarig stress. Den kunskapen lär oss nödvändigheten av att vara uppmärksam och tyda barnets signaler på stress, så att ingen ska behöva gå för länge i ett sådant tillstånd.
Ellneby (2000) resonerar att barn som har förmågan att hantera stress är ofta barn som accepterar sig själv som de är och som har en positiv självbild. De barn som upplevs som stresståliga är ofta duktiga på att uttrycka vad de känner och tycker. Där har skolan en viktig och betydande roll, vi lärare måste arbeta med samtalet. Med samtalet menar jag att vi måste ge barnen redskap att uttrycka vad de känner och tycker, det är så viktigt för självkänslan och det egna jaget. För att kunna acceptera sig själv och skapa en positiv självbild är barn
beroende av en trygg och utvecklande miljö. Mina lärarinformanter påpekar hur viktig grundtryggheten och tilliten till den egna förmågan är för att minska stresskänsligheten hos barn. Linda, Dennis och Anders känner sig inte särskilt stressade inför situationer i skolan
som kan upplevas som stressande för andra elever. Anledningen till det tror jag är att de känner trygghet och tillit till den egna förmågan.
Att stärka självbilden hos barn kan och bör man som lärare arbeta aktivt med. Det finns många barn som har höga krav på sig hemifrån och de barnen kan det vara extra viktigt att uppmuntra och stötta. Att vara nöjd med sin prestation, känna delaktighet och inflytande är faktorer som kan motverka och vända stress till något positivt, hävdar Dahlkwist (2004). Hälften av mina elevinformanter känner oro och press inför prestationer av olika slag. Lagom stress är positiv medan för mycket hämmar, som Karin uttryckte det. Det är ett läraransvar att anpassa undervisningen och att ställa rimliga krav. Lärarna måste anpassa undervisningen så att eleverna känner att de behärskar uppgifterna, men samtidigt utmanas.
Vi kan och ska inte eliminera stressen för den fyller ett gott syfte också. Det var alla eleverna medvetna om och den stress som upplevs inför prov och läxförhör gör att de blir extra skärpta och fokuserade. De flesta av eleverna ville behålla proven och läxförhören, då de flesta såg det som något viktigt och nyttigt. Ingen elev såg läxor som något särskilt stressande, men det var just läxor som Malin såg som särskilt stressande för barn. Malin har för att minska pressen på sina elever minskat antalet läxor och det kanske kan höra ihop med just dessa elevers upplevelse av läxor som något som mindre stressfyllt.
Annika tyckte att lärarna sätter för hög press på eleverna och att de borde minska kraven, låta barn vara barn, som hon sa. Kan det vara så att många lärare ställer för höga krav på sina elever? Jag tror att det kan vara så, av olika anledningar. Som lärare finns alltid
kunskapspressen med allt det barnen ska hinna lära sig under läsåret. Många föräldrar ställer höga krav på sina barns utbildning och på läraren och det kan kännas väldigt stressande att leva upp till. Lärare som kanske inte har arbetat så länge kan känna sig osäkra i sin lärarroll och pressar då eleverna mer än nödvändigt. Av osäkerheten att eleverna inte ska hinna lära sig allt som de ska. Det är några av orsakerna till varför lärare kanske pressar sina elever.
Krånglande relationer upplevs som stressande av nästan samtliga elever. Tryggheten att ha fungerande relationer i skolan är av stor vikt för att kunna hämta in kunskaper. Lärarna och skolsköterskan menade samtliga att krånglande relationer är en stor stressfaktor hos eleverna. Ellneby (2000) beskriver att barn mår dåligt i en miljö där det är trångt, högljutt och där de tvingas att samspela med flera relationer samtidigt. Jag tror inte att de enskilda lärarna kan minska den höga ljudnivån mer än de redan försöker. För stora klasser leder till en högre ljudnivå och elevantalet kan inte de enskilda lärarna påverka. Det var ingen av lärarna som tog upp att hög ljudnivå skulle vara stressande för eleverna fast samtliga elever upplever just hög ljudnivå som något stressande. Jag ifrågasätter om det går att föra en god pedagogik i
klasser där elevantalet är för stort och där ljudnivån är för hög? Det blir nog svårt att ge varje elev den uppmärksamhet som de så väl behöver.
Lärarna och skolsköterskan påstår att det finns skillnader mellan könen gällande stressupplevelser, men betonar att det först och främst beror på barnets grundtrygghet och tillit till den egna förmågan. Den uppfattningen jag fick under samtalen med eleverna, stämmer överens med de skillnader som lärarna kan se mellan könen. Pojkarna har en mer ”låt gå” attityd, att saker löser sig. Pojkarna oroar sig mer för prestationer utanför skolan och lägger hellre prestationen på fritiden och sportaktiviteter. Flickorna oroar sig och är mer stressade inför skolarbetet än vad pojkarna är. De har en vilja av att prestera bra i skolan och de tycker det är viktigt att lägga ner mycket tid på skolarbetet.
Det har varit svårt att finna hur barn reagerar på stress sett ur ett genusperspektiv i den litteratur och forskning jag tagit del av. Det har gjort det svårare att analysera de eventuella skillnader som finns mellan könen.
Metoder som kan minska stressen enligt litteraturen är massage, avslappningsövningar och fysisk aktivitet. Det är i princip samma metoder som rekommenderas till vuxna. Jag tror de är användbara och lättillgängliga, speciellt fysisk aktivitet som har bevisats minska stresshormonerna.
Mitt syfte var att undersöka ett få antal elevers syn på och upplevelse av stress i skolan. Resultatet hade dock kunnat bli mer mångsidigt och trovärdigt om fler elever intervjuats. Anledningen till att jag inte intervjuat fler elever är tidsbrist. Jag tycker ändå att man kan finna kopplingar mellan min litteraturstudie och intervjuerna. Avsaknaden av bandspelaren har förmodligen gjort att jag missat viktig information. Trots det fick jag ut mycket av mina intervjuer. Valet av kvalitativ metod känns helt rätt med tanke på mitt syfte. Observation kunde ha kompletterat undersökningen men med tanke på tidsbristen känns det bortvalet befogat.
Förslag på nya undersökningar är; Om barn i förskolor där man arbetar med förberedande svenska och matematik är mer stressade än i förskolor där man inte arbetar med det. Man skulle kunna gå mer in på djupet på genusperspektivet trots att jag upplevt svårigheter med att finna litteratur och forskning om ämnet. För att finna samband med en del forskares teorier om att vi föds med de karaktärsdrag som avgör hur stresskänsliga vi blir, kan man undersöka hur pass det stämmer. Av forskningsetiska skäl kan det dock vara svårt att genomföra. Man skulle kunna jämföra om barn på landsbygden upplever stress på samma sätt som barn i stan gör, och även jämföra om det finns några kulturella skillnader i hur stress upplevs.