Hur lärare ger återkoppling

Samtliga lärare i studien tycker att det viktigt med återkoppling i klassrummet och de poängterade även vikten av att se eleven. Precis som med motivationen skiljer det sig åt hur lärare ger återkoppling till sina elever.

4.2.1 Direkt och muntlig återkoppling

Lärarna menar att det är viktigt att ge eleverna direkt återkoppling. Detta var något som även observerades under en av lektionerna. Vid ett av observationstillfällena hade läraren en genomgång där han och klassen pratade om demokrati och diktatur. Genom att släppa in elevernas kommentarer, tankar och funderingar under genomgången och svara på dem gav läraren återkoppling på det en elev sa. Denna variant av direkt återkoppling anses konkret för eleverna, något som lärarna upplevde som positivt. Extra viktigt ansågs det att ge återkoppling i dessa sammanhang till de elever som kanske är lite svagare, eller som inte brukar vara så muntligt aktiva under lektioner. ”Säger man då ja, jättebra till den eleven, det är klart då växer ju den eleven” (Anders). Vid andra lektionstillfällen som diskussioner och debatter ansågs det

också att viktigt med direkt återkoppling vid de tillfällen när eleverna säger något och bidrar till diskussionen:

Att säga, det där var en jävla spännande grej som du sa nu! Om det till exempel är en person som aldrig har sagt något i en diskussion och så säger de någonting då är det ju superviktigt att den personen får höra det. Man ju nästan ta och sätta sig med själv en stund och säga, det här var ju fantastiskt! (Elin).

Samtliga lärare tyckte att tiden var knapp för den sorts återkoppling som de skulle vilja ge i klassrummet i form av längre samtal med eleverna. Flera lärare menar att de försöker hinna runt till alla under en lektion för att ge återkoppling, dessa återkopplingar kanske blir av den mer kortare varianten. ”Jo men det beror på lite vad de gör, många gånger när de sitter och gör uppgifter så försöker jag hinna runt och gå och kolla vad de gör, pratat lite och kanske rita en glad gubbe” (Jessica).

Ett annat sätt att ge muntlig återkoppling är vid de tillfällen då lärare lämnar tillbaka uppgifter som de har tagit in för rättning. Detta upplevde de som ett smidigt sätt att ge eleverna

återkoppling: ”Det här var ju riktigt bra, kan man säga samtidigt som man delar ut det, fortsätt så här nu alltså, gör verkligen det, det tar ju bara 10 sekunder, så det gör man ju” (Anders). Lärarna upplever att den sortens återkoppling kan vara meningsfull för eleverna även fast den blir kortare än vad lärarna själva önskar.

När eleverna arbetar självständigt i klassrummet ges dock tillfällen att prata med eleverna om det som de arbetar med. Detta är en slags variation av återkoppling till eleverna som flera av lärarna upplever som positiv. Detta kan ske dels genom lite längre samtal som kortare där lärarna ger direkt återkoppling på det som eleverna arbetar med: ”Jag ser ju här att du verkligen har kommit igång här äntligen nu och skriver du väldigt fint här nu på kalla kriget då kommer du säkert att få ett VG hos mig” (Anders). Att ge återkoppling under arbetets gång är något som lärarna tycker är viktigt. För att återkopplingen ska bli användbar för eleverna är det viktigt att eleverna får återkoppling på deras arbetsprocess när de är mitt uppe i den och inte enbart när processen är avslutad. Lärarna menar att återkopplingen på

exempelvis en text blir mer användbar om eleverna får den medan de skriver istället för när texten är avslutad. Lärare menar vidare att det är viktigt att ge eleverna återkoppling så att de upplever att lärarna ser dem: ”att säga bra, häng på här, fortsätt så, hur kan du bygga ut den

här lilla meningen? Man hoppas att man hinner se alla elever och att den lilla stunden betyder något för eleven” (Karin). Återkoppling under arbetets gång blir viktigt då eleverna kan använda återkopplingen till att justera sitt arbete för att nå till det betygssteget som de vill: ”ja fortsätter du bara såhär nu så lovar jag dig, jag kan nästan lova dig att du kommer nå ett högre betyg, men du är lite, du är inte riktigt där ännu” (Anders).

När eleverna har skrivit ett större arbete eller en längre uppsats bör man diskutera texterna tillsammans med eleverna: ”Men uppsatser och så då vill jag ha en individuell diskussion med eleven, för att bara ge dem en uppsats där det bara står VG, det ger dem ingenting” (Karin). Lärarna menar att ett betyg eller en poäng inte är en återkoppling som är särskilt informativ för eleven. När eleverna endast får ett betyg eller en poäng blir återkopplingen varken

informativ eller användbar för eleven. För att återkopplingen på ett arbete ska få en informativ karaktär bör återkopplingen beröra vad det var som gjorde att läraren gav det betyget. Flera lärare påpekar även att det är extra viktigt att ge elever muntlig återkoppling vid de tillfällen när det inte gick så bra på ett prov, eller då eleven inte fick det betyget som hon eller han hoppades på. Återkoppling är även ett sätt för lärare att visa att de är intresserade av det som eleverna gör: ”Om jag förväntar mig att de ska göra en uppgift, då blir det ju konstigt om jag visar att jag struntar i att kommentera det, jag måste ju visa ett intresse för det de har gjort” (Elin).

En strategi som lärarna använde sig av för att ge återkoppling till sina elever var beröm. Samtliga lärare menade att det är viktigt att eleverna får höra när de gör något bra. När

återkopplingen ges som beröm är det extra viktigt att den återkopplingen är uppriktig och inte bara ges för berömmets skull: ” Jo men återkoppling är jätteviktigt tycker jag och där är det viktigt att vara uppriktig, och inte bara säga å vad fint alltid” (Karin). Lärarna menade att eleverna direkt märker då berömmet inte är uppriktigt. Att ge beröm som inte är uppriktigt kan leda till att eleverna sedan misstror lärarna när de ger beröm som är uppriktigt. Flera av lärarna menar att det är viktigt att ta i lite extra när beröm ges till eleverna: ”Det här gjorde du bra, det här var bra gjort. Och då tar man ju det och skriver extra mycket att det är bra, det här är ju bra, det här var jättebra skrivet och då blir de ju glada” (Anders)

4.2.2 Skriftlig återkoppling

Samtliga lärare nämnde att en strategi för att ge eleverna återkoppling var att skriva skriftliga kommentarer elevernas arbeten. Dessa kunde ta formen av något eller några ord såsom, bra

jobbat, såväl som lite längre kommentarer. Lärarna menade återigen att det var viktigt med återkoppling: ”det är ju tråkigt att sitta och jobba och göra saker och så är det ingen som kommenterar det” (Jessica). Eleverna kan ibland prestera bättre när de vet att de kommer att få återkoppling på uppgiften. Både lärarna och eleverna själva menade att de inte lade ner lika mycket tid om de visste att de inte skulle få några kommentarer från läraren.

Samtliga lärare tycker att det är viktigt att skriva kommentarer på det eleverna gör. Den skriftliga återkopplingen skiljer sig i karaktären beroende på vad det är för slags uppgift som eleverna får återkoppling på. Karaktären på återkopplingen kan därmed vara alltifrån en symbol som exempelvis en stjärna till längre meningar. De skriftliga kommentarerna är mer utvecklande för eleverna än enbart ett betyg, de skriftliga kommentarerna ger eleverna mest:

”Jag tror att det som gör någon skillnad egentligen, att jag skriver en glad gubbe det kan ju vara lite roligt att se att jag har sett det i alla fall, men sen är det ju kanske en kommentar som gör att eleven tänker till och utvecklas, faktiskt” (Jessica).

Flera av lärarna vill att den skriftliga återkopplingen ska fungera som ett slags verktyg för eleverna, att de ska kunna ha nytta av dem i kommande uppgifter. Ett arbetssätt där den skriftliga återkopplingen kan användas konkret av eleverna är vid de tillfällen då eleverna får lämna in en uppgift två gånger. Efter första inlämningen lämnar läraren återkoppling på uppgiften, vad som var bra och vad som kan förbättras till nästa inlämning. En av lärarna som använder sig av det arbetssättet menar att nackdelen med detta arbetssätt är att det tar mycket tid, men menar samtidigt att det ger eleverna väldigt mycket.

Efter inlämningen har ju ämnet landat lite hos de och sen får de chansen att när de har sitt färdiga material att göra bearbeta det, både språkligt och de kanske vill lägga till något, och det har gett ett väldigt bra resultat (Elin).

Att arbeta på det här sättet med en andra inlämning upplevs som positivt av lärarna då de menar att eleverna kan använda och ta till sig återkopplingen direkt. I de fall då det dröjer ett par veckor till nästa tillfälle med en liknande uppgiftblir det lätt att den skriftliga

återkopplingen fastnar på pappret och därmed inte används som ett verktyg till nästa uppgift. ”Så det är viktigt med återkoppling alltså för att det ska bli till hjälp och stöd nästa gång, att de verkligen ska ha lärt sig något” (Elin)

På den ena skolan framhävde lärarna också att de sambedömde större uppsatser och särskilt de som ingår som en del i nationella proven. Lärarna på skolan upplevde detta som något positivt och upplevde även att detta var något som eleverna uppskattade. När lärarna hade enats om ett betyg så skrev de en kommentar till uppsatsen och betyget. ”Jo men hamnar uppsatsen på VG då är det bra med en kommentar, är den välformulerad och den är välskriven och den har en röd tråd, då ska de få veta det tycker jag” (Karin). Det är viktigt att eleverna får veta vad de är bra på, vad som är deras starka sidor, likväl som eleverna behöver få veta vad de behöver utveckla. Lärarna som arbetade mycket med sambedömning av uppsatser upplevde de skriftliga kommentarerna från flera lärare uppskattades av eleverna, då de fick återkoppling av fler lärare än den som de träffar i den dagliga undervisningen.