Lärare 2

1. Hur länge har du arbetet som lärare?

” Jag har arbetet som lärare i 25 år, under mina sista 5 år har jag även arbetat med att hjälpa till på Internationella Handelshögskolan med att skapa och rätta prov inom kalkylering och finansiering.”

2. Vilket ämne är du behörig i att undervisa?

” Jag är behörig att undervisa i Juridik och Ekonomi fast det som jag brinner mest för är Ekonomi och den kalkylerande delen inom Ekonomi.”

3. Vad tycker du krävs för att vara en bra lärare?

Det är en svår fråga, känns som att det beror helt på vilken klass man undervisar i, ibland måste man vara starkare ledare och ibland känns det enklare att vara lärare men någon specifik krav för att vara en bra lärare tror jag att det inte finns, jag skulle nog säga att man måste bra på att känna av tillvägagångssättet som passar bra just då.”

4. Är Ni medvetna om Blooms Taxonomi?

Nej, jag har dock tittat på modellen och inte av det känns konstigt eller främmande, man kan väl säga att man känner igen de olika stegen som finns i modellen”.

5. Hur upplever du dig som lärare?

”Jag är nog väldigt demokratisk och tillmötesgående, jag kan själv tycka att den eleverna uppfattar att den kalkylerande delen av ämnet som svår ibland. Vi har därför skapat ett bra samarbete med andra ämne, t.ex. jag och matteläraren samarbetar där han arbetar med rena matematiska delar och jag arbetar med att eleverna får tillämpa samma principer inom ekonomi vilket uppskattas väldigt mycket av eleverna”.

6. Vad anser Ni är kunskap

”Själv tycker jag att kunskap är något man kan lär in och sedan kunna tillämpa det man har lärt sig”.

7. Vilken typ av kunskap anser Ni är den lägsta typen?

Då jag arbetar med två skilda ämne så skulle jag nog säga att elever måste kunna förstå och tillämpning av det man har memorerat eller lärt, utan kunskap som visar förståelse inom juridiken eller tillämpningen inom kalkyldelen så tror jag att man inte man klarar sig”.

8. Hur skulle Ni vilja beskriva den kunskap Ni vill att eleverna ska bemästra?

”Som lärare vill man ju att eleverna ska nå din maximala kapacitet, det är väldigt

svårt att få alla i klassen att kunna inom exempelvis juridiken kunna skapa något dock vill man ju höra att elever har kritiska tankar så klart, det är alltid kul. De kalkylerande delarna av ämnet är så specifik att det inte går att göra på annat sätt än att exempelvis räkna fram resultatet, det gör ju lättare att mäta men det finns tydliga krav som dem måste kunna för att klara kursen vilket underlättar”.

9. Anser Ni att det finns lokalt kulturella kunskapstyper som präglar Ert arbete?

”Nej, inte vad jag kan komma på just nu, jag har arbetet i skolan i 25 år och har upplevt både bra och sämre ekonomiska tider med både ökning och sänkning i antal sökande elever vilket har påverkat oss ekonomiskt med kanske mer elever i klassen, då har man inte inte hunnit med att kunna just påverka i samma utsträckning som man önskar, då kanske kunskapsnivån eller typer som du kallar dem kunde ändras men inte till den nivån att det präglar vårt arbetssätt, skulle nog säga mer att det är kursen i sig i kombination med kunskapsnivån och ambition i klassen som påverkar vilken kunskapstyp som fungerar bäst om man får säga så”.

10. Vilka kunskapstyper anser du att Ni använder mest inom ämnet Företagsekonomi?

”Som vi pratade om precis, jag tror att elevernas påverkar mycket vilken typ av kunskap som jag skulle använda mig, detta gör man bara av ren erfarenhet. Jag skulle dock säga som jag sa innan, tittar man på modellen så skulle jag nog säga att tillämpningen skulle jag nog inte klara mig utan i min undervisning inom både juridik och kalkylering”.

11. Tar Ni hänsyn till elevernas aktuella kunskapsnivåer?

”Som lärare gör man det utan att tänka på det, man ser ganska snabbt vilken nivå

också arbetar på Handelshögskolan så kan jag inte låta bli att jämföra och skillnaderna är inte så stora. Självklart vill jag att hela klassen ska vara högpresterande men det är omöjligt med tanke på kraven men jag tycker att svårighetsgraden i sig visar snabbt klassens nivå”.

12. Hur skulle Ni beskriva de kunskapstyper som Ni ofta använder?

”Inom just Kalkylering och den Juridiska delen av programmet så kan jag inte utesluta att någon typ av kunskap är mer värd än någon annan men när jag tittar på modellen så skulle jag nog säg att man måste nog ha någon slags förståelse för de olika ämnen ifall man ska klara sig. Då man använder sig av kunna tillämpa lagar eller tillämpa matematiken inom ekonomen så skulle jag nog säga att ur den kognitiva processen så skulle jag nog säg att tillämpningen spelar en stor roll och ur den kunskapsdimensionen skulle jag nog säga procedurkunskap då egenskaperna eller den kunskapen sån man får är ämnesspecifik”.

13. Anser Ni att de kunskapstyper som Ni använder är avgörande för programmet?

”Det skulle jag nog inte säga, även om tillämpningen av kunskap är avgörande i

den matematiska och juridiska delen så finns det många andra delarter i programmet som berör de kunskapstyper och kognitiva processer. Jag skulle dock kunna säga till tillämpningen skulle kunna ses som en tröskel för elever som kan prestera bättre inom ämnet eller programmet”.

14. Hur skulle Ni beskriva de kunskapstyper som är avgörande för programmet? ” Som vi pratade om precis så skulle jag nog säga att tillämpningen kanske

fungerar som en tröskel för till bättre betyg, själv tycker jag att kunskapstyper och processer måste vara med för att få bättre förståelse men Procedurkunskap och Tillämpning tror jag används omedvetet som någon slags gräns för vilka elever som kan få bättre betyg”.

15. Hur skulle Ni beskriva den kunskap som Ni anser inte är vital för ämnet?

”Som inte är viktig? Minns man inte så klara man ju inget, eller? Memorerar man faktakunskap så kan man klara sig någorlunda i juridiken men inte i kalkylerna, det tror jag inte då man måste man förstå, jag är medveten om att man inte kan utföra saker utan att minnas men ifall jag skulle ta bort någon av dessa så skulle det vara faktakunskap ur kunskapsdimension och minnas från kognitiva

processen.

16. På vilket sätt använder Ni de olika kunskapstyperna för att forma prov?

”Helt omedvetet har jag faktiskt använt mig av denna typ av ”tänkt”, att eleven enbart förklarar fakta och principer brukar tillhöra den lättare delen av provet medan lämpliga metoder samt tillämpning och kritisk tankesätt brukar ge extra poäng eller tillhöra svårare delen av provet, det är intressanta att man använder denna typ av tankesättet även om jag inte har sett modellen tills du visade mig den”.

17. Finns det lokalt kulturella faktorer som Ni anser påverkar Er bedömningssätt?

”Nej det tycker jag inte. Tycker att i som kollegor hjälper varandra mycket och upplyser varandra om nya kriterier, vi är öppna i vårt sätt här vilket jag är glad för. Skolverkets kriterier diskuteras och kritiseras men det finns inga lokala faktorer som påverkar, det tycker jag inte”.

18. Hur använder Ni de olika kunskapstyper i Er bedömning?

”När jag formar provet så formar jag den så att bedömningen blir så rättvis så möjligt, när jag tittar på modellen så ser jag att det är självklart att elever som visar ämnesspecifika kunskaper och kan analyser eller kritisera får ju bättre betyg. Provet dock kanske inte ge eleverna chansen att skapa något nytt och visa att deras slutsats kan generaliseras, eleverna kan dock under lektionstid eller de olika projektarbetena visa sina kunskaper, det är därför viktigt att vi som lärare inte enbart bedömer vid enstaka tillfälle utan gör det ständigt”.

19. Hur använder Ni de olika kunskapstyperna i Er planering.

”Planering? Det gör jag inte, utgår ifrån skolverkets kriterier och de material som finns tillgängligt”.

20. Anser Ni att elever med metakognitiv kunskap bör ha bättre betyg än genomsnittet?

”Jag är oerhört intresserad av statistik, jag vill inte svara på den fråga men det tycker jag absolut. Har haft ett par gånger elever som jag vet att de borde ha högre betyg med skolmaterialet och tillvägagångssättet i kombination med kriterierna har vet inte man får säga så men stoppat dessa typer av elever”.