I fråga om hur lärarna följer upp sina läxor säger både lärarna och eleverna i denna undersökning att det nästan uteslutande innebär ett muntligt eller skriftligt förhör. Detta stämmer överrens med Hellsten (2000) studier som visar att den vanligaste läxan är att läsa ett textstycke ur läroboken. Utifrån de intervjuer som jag gjorde framkom det att lärarna
brukar sedermera utmynna i en dialog mellan lärarna samt eleverna där en variation mellan de olika perspektiven av frågandet, som är en del av den yttre metoden, (Dimenäs och Sträng Haraldsson, 1996) behandlas. Den dialog som uppstår kring ett muntligt läxförhör kan enligt Vygotskijs teorier (enl. Dysthe, 2003) ses som en del av en aktiv process vid
lärandeprocessen. Flertalet av eleverna är medvetna om att förhören kan leda till att de lär sig mer genom att de får höra hur de andra har funderat kring den tilldelade uppgiften. Lärarna i undersökningen ser ett muntligt förhör som ytterligare ett tillfälle för eleverna att repetera det avsnitt i boken som bearbetas just då. Detta stämmer överrens med Cooper (2007) som menar att den vanligaste anledningen till att läxor ges är att de ska verka som en repetition av det som har behandlats under lektionen. Eleverna ser dock förhören främst som ett tillfälle att visa lärarna vilka kunskaper de besitter och blir besvikna om de går miste om ett tillfälle att visa dessa. Eleverna som jag intervjuade ser de muntliga förhören som en mildare form av förhör, och alla är inte helt överrens om de ens räknas till förhör då de menar att det går att undgå att få frågor om de inte gjort läxan. Eleverna menar att lärarna genom de muntliga förhören inte uppfattar vem som gjort läxan och inte gjort den. Men enligt den undersökning som TIMSS (Olofsson, 1997) gjorde så visade det sig att 69 procent av lärarna tog hänsyn till hur eleverna utfört sina hemläxor, samt 92 procent av dem tog elevernas svar under lektioner i beaktning då bedömning av eleverna skedde. Detta visar att lärarna i hög grad tar hänsyn till vilka elever som utmärker sig under de muntliga förhören.
I litteraturbakgrunden till detta arbete behandlas begreppet yttre metod som enligt Dimenäs och Sträng Haraldsson (1996) syftar till de metoder lärare använder för att skapa en
lärandeprocess för eleverna. Genom den studie som jag gjort framkom det att lärarna nästan uteslutande ger läsläxor till sina elever, som i sin tur följs upp med ett muntligt eller skriftligt förhör. Dessa former representerar fyra av de åtta former av metoder som tags upp inom den yttre metoden, dialogen, frågandet, skrivandet samt läsandet. Till dem går det även att lägga till monologen, då lärarna under lektionerna ofta håller en form av redovisning inför eleverna kring det ämnet som behandlas. Dock framkom det inte genom intervjuerna att de tre
återstående formerna, bildskapandet, rollspelet samt undersökandet används i samband med de hemuppgifter som ges. I resultatet till detta arbete framkommer det att det fanns elever som gärna hade sett att lärarna använde sig av den bildskapande metoden då de gav läxor. Även om det inte var någon som nämnde det, varken lärare eller elever, så tvivlar jag på att den undersökande formen aldrig används som läxa. Detta då jag själv under min VFT-tid har varit med om att eleverna fått gå hem och titta på TV eller fått intervjua någon släktig som läxa till
nästa lektion. Likväl kan det vara så att detta inte ses som en läxa av eleverna. Eleverna i den här studien anser att läxor är tråkiga. Jag ställer mig då frågan om eleverna även hade sett läxan som något tråkigt om den hade funnits i någon annan form. En läxa måste inte tvunget innebära att eleverna ska gå hem och läsa ett kapitel från läroboken. Fast vid frågan om vad en bra läxa var för något svarade nästan alla elever som jag intervjuade att det var en läsläxa. Jag tror att detta svar kan vara ett resultat av att läsläxorna är det enda som eleverna känner till. De känner sig hemma med denna form av läxa och alla andra metoder som möjligtvis används ses som främmande och blir därför jobbiga för eleverna att ta sig an. Jag anser att man redan i tidig ålder måste vänja eleverna vid att det finns olika läxor, för precis som Steinberg (2006) är studieteknik något som tränas in. Dock tror jag att är svårt att få dagens lärare att byta läxform då de är vana vid sitt sätt att undervisa, och precis som eleverna känner sig bekväma vid att ge läsläxor. För att ändra sättet på hur läxorna brukas i skolan måste läxorna och deras möjligheter bli behandlade redan på lärarutbildningen, något som inte görs idag.
5.3 Slutsats
Resultatet av undersökningen har visat att både lärarna och eleverna anser att läxorna relativt konsekvent följs upp under lektionerna, något som båda grupperna menar på är viktigt för att eleverna ska kunna befästa kunskaper. Jag är dock tveksam till om resultatet hade visat det samma om undersökningen hade gjorts i en skola vars upptagningsområde innefattar elever vars föräldrar har en lägre utbildningsnivå. Detta då elevernas möjligheter att läsa läxan i lugn och ro där hemma, eller att ha en vuxen som stöttar samt är positiv till läxor, kanske inte alltid finns tillgänglig. Det finns inte heller någon möjlighet att urskilja om det slumpat sig så att det endast är studiemotiverade elever som har deltagit i min studie. Detta gör att resultaten av studien inte anses vara generaliserbara.
Då jag letade litteratur till studien fann jag att det fanns väldigt mycket forskning om huruvida läxan var något bra eller dåligt, forskning utöver detta var dock nästintill obefintliga. Jag anser att det är självklart att läxan är något som tar upp tid från elevernas fritid, och jag tror att många håller med mig vid den frågan. Ändå fortsätter det att komma rapport efter rapport som handlar om detta. Enligt min mening skulle det vara mer intressant att forska kring tillexempel hur och i vilken form läxor används i skolan. Eller hur läxan ska behandlas för att eleverna ska se den som ett mer roligt inslag i skolan. För under sina första år i skolan tror jag att mer eller mindre alla barn i skolan ser läxan som något roligt. De kommer hem och är stolta över
sina hemläxor. Fast någonstans då barnen blir äldre ser de läxan som ett tråkigt inslag i skolan. Jag ställer mig frågan om detta kan bero på det faktum att läxan faktiskt är mer varierad när barnen går de tidigare åren i skolan där förekommer den i så många fler former än då eleverna kommer upp i de senare åldrarna och den uteslutande består av läsning. Men frågor som dessa, som jag anser vara mycket mer intressanta än om läxan borde finnas eller inte, tags tyvärr inte alls upp i forskningen kring läxor.
Genom detta arbete har jag stärkt min sedan tidigare positiva syn på läxor. Dock har det visat sig att läxorna endast främjar eleverna om de får någon form av uppföljning på dem. Något som jag kommer att ta i beaktning i mitt framtida arbete i skolans värld. Jag anser att det skulle vara intressant att få följa med på en skola där arbetet med läxor inte accepteras i den höga grad som de gör på den skola där min studie genomförts. Det hade varit intressant att se en vidareutveckling av studien där urvalet av skolor varit större, detta hade sin tur lett till en mer generaliserbar studie.
6 Litteraturförteckning
Backman, Jarl, 1998, Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund
Cool, A, Valerie och Keith, Z, Timothy, 1991, Testing a model of school learning: Direct and indirect effect on academic achievements, Contemporary Educational Psychology Nr 16, sid 28-44. Artikel: http://www.sciencedirect.com.support.mah.se/science?_ob=MiamiImageURL&_imagekey=B 6WD1-4D5XBKN-55- 1&_cdi=6753&_user=650479&_check=y&_orig=search&_coverDate=01%2F31%2F1991&v iew=c&wchp=dGLbVlb- zSkzk&md5=99f9c5eb5c09b2d1356dde7897ebdff6&ie=/sdarticle.pdf
Cooper, Harris, 2007, The battle over homework – Common ground for administrators, teachers an parents, Corwin Press, Thousand Oaks, CA
Dysthe, Olga, 2003, Dialog, samspel och lärande, Studentlitteratur, Lund
Dimenäs, Jörgen, Sträng Haraldsson, Monica, 1996, Undervisning i naturvetenskap, Studentlitteratur, Lund
Evenshaug, Oddbjorn och Hallen, Dag, 2001, Barn- och ungdomspsykologi, Studentlitteratur, Lund
Hellsten, Jan-Olof, 2000, Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt – En studie av hur grundskoleelevers arbetsmiljö skapas, förändras och förblir som den är, Uppsala University Library , Uppsala
Johansson, Bo och Svedner, Per Olov, 2006, Examensarbete i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning, Kunskapsförlaget i Uppsala AB Läromedel och Utbildning, Uppsala
Khon, Alfie, 2006, The homework myth – why our kids get too much of a bad thing, Da Capo Press, Philadelphia, PA
Kidwell, Victoria, 2004, Homework, Continuum, New York, NY
Pramling Samuelsson, Ingrid och Mårdsjö, Ann-Charlotte, 1997, Grundläggande färdigheter – och färdigheters grundläggande, Studentlitteratur, Lund
Skolverket, 2006, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94, AB Danagårds grafiska, Ödeshög
Steinberg, John, 2006, Läxläsning, Gleerups Utbildning AB, Malmö
Olofsson, Susanne, 1997, Oä/no-lärares attityder och arbetssätt. Resultat av lärarenkäten i TIMSS, Erhållen 22 december 2008, från Umeå universitetet, institutionen för
Repstad, Pål, 1999, Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Studentlitteratur, Lund
Xu, Jianzhong, 2005, Purposes for doing homework - Reported by middle and high school students, The Journal of Educational Research, Vol. 99, Nr 1, Artikel:
http://web.ebscohost.com.support.mah.se/ehost/pdf?vid=9&hid=114&sid=371d0326-5cbf- 450e-9923-504542a0ac9b%40sessionmgr109
Bilagor
Bilaga 1a
Intervjufrågor till lärare:
• Vilken typ av läxor ger du? Varför?
• Hur såg den senaste läxan ut? Hur följde du upp senaste läxan? • Planerar du vilken läxa som ska ges till eleverna? Hur i så fall? • Varför ger du läxa?
• Hur går ni igenom läxorna med eleverna? Både före och efter…
• Berättar du för eleverna vad det är som du tycker är viktigt att kunna i läxan? • Vad anser du att eleverna lär sig av läxorna?
• Hur tror du att en undervisning utan läxor hade påverkat elevernas kunskaper? • För vilka är läxorna egentligen till? För de som är lite svagare så att de ska komma
ifatt till exempel?
Bilaga 1b
Frågor till elever:• Vad är en läxa för dig? • Vad brukar du få för läxor?
• Är läxor bra eller dåligt? På vilket sätt?
• Vad är en bra läxa enligt dig? Vad är en dålig läxa? • Varför tror du att du får läxor?
• Vad tror du att lärarna vill att du ska lära dig när de ger dig läxor? • Hur såg din senaste läxa ut?
Bilaga 2
Brev till föräldrar:
Hejsan!
Mitt namn är Isabell och jag håller just nu på att skriva mitt examensarbete på Malmö högskola. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur lärarna följer upp sina läxor. Men även att ta reda på hur lärarnas uppföljning av läxorna överensstämmer med elevernas uppfattning om vad läxor är.
För att få reda på detta har jag bland annat intervjuat ditt barn, något som jag nu hoppas på att ni godkänner. Svaren kommer att behandlas anonymt vilket betyder att svaren inte kommer att gå att koppla ditt barn.
Om ni inte samtycker till att ert barns svar finns med i examensarbetet så ber jag er att snarast kontakta mig via mail; XXXXXXXXXX@XXXXXXX.se
Med vänliga hälsningar Isabell Bengtsson