Problem med meningsbyggnad och att skriva uppgavs som svårigheter i enkäten men majoriteten av respondenterna svarade att elever har svårt med stavning. Enligt Høien och Lundberg (2013) har elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ofta har svårt att stava. Den engelska stavningen påverkar både läsning och den skriftliga produktionen eftersom dessa elever stavar ord som de låter (McGuinness, 1997). Dålig stavning påverkar även innehållet då dyslektiker ofta undviker svåra och obekanta ord (Sumner, Connelly & Barnett,
2016). Bristande stavning är svår att dölja men idag finns många sätt att kompensera med olika program i dator/iPad. Skolan upplevs också ha blivit bättre på att bortse från det
41 formella i elevernas texter och istället se innehållsmässiga kvaliteter. Många lärare undviker att undervisa om stavning på engelska för att istället fokusera på att eleverna faktiskt lär sig nya ord. Dock menar Rosenthal och Ehri (2008) att arbete med stavning förbättrar inlärningen av ord när elever både får se orden och själva skriva dem.
Frågor kring avkodning och läsförståelse har hög svarsfrekvens i enkäten vilket är i enlighet med den forskning som finns kring läs- och skrivsvårigheter/dyslexi där
avkodningssvårigheter är ett kännetecken (Høien & Lundberg, 2013). Enligt Gough och Tunmer (1986) påverkar avkodning och förståelse varandra ömsesidigt. Om inte avkodningen fungerar, blir förståelsen lidande och detta gäller ofta läsningen även på främmande språk (Jacobson, 2009).
De flesta lärare i studien upplever att läs- och skrivsvårigheter lyser igenom i både svenska och engelska och att det är samma elever som behöver stöd i båda ämnena. Forskning visar att dyslexi kan vara ett hinder i inlärningen av ett främmande språk då svårigheter på
modersmålet påverkar främmandespråksinlärning i de flesta fall (Myrberg, 2007; Nijakowska, 2010). Svårigheterna kan enligt Fouganthine (2012) grunda sig i att undervisningen ofta utgår från det skrivna ordet, vilket passar elever med läs- och skrivsvårigheter dåligt. Alla elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi behöver dock inte ha svårt med engelskan. Vissa elever föredrar att läsa på engelska. Dessa elever kan ha en ordavkodningsstrategi som passar bättre för engelsk ortografi (Miller-Guron & Lundberg, 2000). Studier visar att framför allt äldre pojkar presterar bättre på engelska ordkedjor än svenska (Jacobsson, 2007). Orsaker till att elever klarar engelskan bra kan också vara att de lärt sig kompensera sina svårigheter och fått rätt stödinsatser i de tidiga skolåren (Hedman, 2013).
7.5 Slutord
Engelska är ett språk som elever har runt omkring sig i dagens samhälle och det upplevs inte som främmande. Att kunna engelska är också förknippat med viss status. "Without speaking English you are nobody” (Csizer, Kormos & Sarkadi, 2010, s 477). Eftersom ett godkänt betyg i ämnet är ett krav för att komma in på ett nationellt program på gymnasiet, blir det en stor utmaning att som lärare utforma sin undervisning.
42 Att ha ett rikt ordförråd är viktigt för att kunna kommunicera och förstå ett språk. Alla elever har olika inlärningsstilar och de måste få möjlighet att vara delaktiga och att lyckas i sin språkinlärning. Frågan aktualiseras om hur elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi bäst blir hjälpta för att klara engelskan med bibehållet självförtroende. Rätt hjälp och rätt
bemötande är avgörande.
Det är viktigt att lyfta frågan om stöd och anpassningar till organisationsnivå. Dels för att hitta en samsyn om hur skolledning och personal definierar dessa begrepp och dels för att vara öppen för att förändra undervisningen och inte fastna på enbart individnivå.
8 Metoddiskussion
Vår undersökning har enbart skickats till lärare i engelska och inte till speciallärare eller
specialpedagoger, då vi var intresserade av hur undervisande lärare hanterar elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som har svårigheter i engelska. Av 120 utskickade enkäter inkom 36 svar. En orsak till det stora bortfallet tros vara att enkäten skickades ut i maj under den mest hektiska perioden hos verksamma lärare. Enkäten handlade om ordinlärning och engelska men frågorna var inriktade på elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och det kan ha gjort att några avstod från att svara.
Vissa frågor kunde ha förtydligats och vissa begrepp borde ha förklarats i enkätfrågorna för att få ett tydligare och mer pålitligt resultat. Vi förutsatte exempelvis att multisensorisk stimulering var ett etablerat begrepp. Vad som i enkäten avsågs med specialpedagogisk kompetens och stöd respektive extra anpassningar var inte heller specificerat vilket kan ha påverkat resultatet.
Resultatet får ses i ljuset av ett begränsat antal enkätsvar samt att vi endast observerade en av veckans engelsklektioner i sex olika klasser. Att observera enstaka lektioner ger ingen
helhetsbild och det är svårt att avgöra om situationen är representativ. Det ger däremot indikationer på hur det kan se ut. Inför observationerna informerade vi om att vi var
intresserade av att se hur elevers ordförråd i engelska utvecklas och det kan ha påverkat hur läraren planerade sin undervisning. Vi sa dock inget om att vi ville titta på om och hur stöd/
anpassningar ges och vilka undervisningsstrategier som användes. Vi visste inte om det fanns elever med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi i klasserna vilket begränsar studiens
tillförlitlighet.
43
9 Förslag till vidare forskning
I vår studie har vi fokuserat på vad lärare gör och upplever. Det skulle vara intressant att göra en studie som utgår från elevperspektivet med tanke på de alternativa verktyg som det nu finns tillgång till. Skolan verkar ibland tycka att kompensationen är god för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi när de får använda dator/iPad och lyssna på inläst material. Men vad tycker egentligen eleverna? Vi tycker oss ha sett att elever kan både föredra och förkasta alternativa verktyg som ett arbetsredskap.
Det hade också varit av intresse att göra en studie med speciallärare och specialpedagogers arbete i fokus och studera hur dessa professioner upplever sin kompetens och hur de arbetar med ord och ordinlärning med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. En
interventionsstudie med elever som får undervisning i fonologiskt grundarbete med läromedlet Help Start av Malin Holmberg skulle också vara en möjlig studie.
Ytterligare studier av hur handens minne påverkar möjligheter till ordinlärning i engelska för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hade varit av intresse. Barn har olika
inlärningsstilar och intressant hade varit att undersöka hur andra intelligenser, exempelvis taktila och kinestetiska, påverkar barns inlärning och hur skolan möter dessa elever.
44
Referenser
Ahrne, Göran & Svensson, Per (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Alloway, T.P & Gathercole, S.E (2006). How does working memory work in the classroom?
Educational Research and Reviews, 1(4): 417-422.
Baddeley, AD (1990). Human memory. Theory and Practice. Needham Heights, MA: Allyn and Bacon.
Bakthin Mikhail (1981). The dialogic Imagination. I: C. Emerson & M Holmquist (red.) Four Essays by M.M. Bakhtin. Austin: University of Texas Press.
Bishop, D (1997). Uncommon understanding. Hove: Psychology Press.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Börjesson, Lena (2012). Om strategier i engelska och moderna språk. Stockholm: Skolverket.
Carlström, Margareta (2010). Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter I Ericson, Britta (red) (2010). Utredning av läs och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Cline, Tony (2000). Multilingualism and Dyslexia: Challenges for Research and Practice.
Dyslexia 6(1): 3-12.
Crombie, Margaret A. (1997). The Effects of Specific Learning Difficulties (Dyslexia) on the Learning of a Foreign Language in School. Dyslexia, 3(11): 27-47.
Crombie, Margaret (2013). Foreign languages for learners with dyslexia- inclusive practice and technology I Vilar Beltrán, E, Abbott, Chris & Jones, Jane (red) (2013). Inclusive language education and digital technology. Clevedon: Channel View Publications.
Csizer, K., Kormos, J., & Sarkadi, A. (2010). The dynamics of language learning attitudes and motivation: Lessons from an interview study of dyslexic language learners. Modern Language Journal, 94(3): 470-487.
Dahlin, Karin (2009). Arbetsminne I Samuelsson, Stefan (red) (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur.
Dahmström, Karin (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning.
Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Duckworth, Angela, Peterson, Christopher, Matthews, Michael, Kelly, Dennis (2007).Grit;
The perseverance and passion for long-term goals. Journal of Personality and Social Psychology: Personality Processes and Individual Differences, 92(6): 1087-1101.
45 DS 2001:19. Elevens framgång - Skolans ansvar. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Eklöf, Erica & Kristensson, Johanna (2017). Alternativa lärverktyg. Stockholm: Natur &
Kultur.
Eriksson, Rigmor & Jacobsson, Annsofi (2001). Språk för livet. Idébok i språkdidaktik.
Stockholm: Liber.
Erkan, E, Kizilaslan, I & Dogru, S Y (2012). A case Study of a Turkish Dyslexic Student Learning English as a Foreign Language. International Online Journal of Educational Sciences. 4(3): 529-535
Fedora, Pledger (2014). What all reading teachers should know and be able to do. Kappa Delta Pi Record, 50(1): 24-30.
Fouganthine, Anna (2012). Dyslexi genom livet. Diss. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Fryer R.G. (2011). Financial incentives and student achievement: evidence from randomized trials. The quarterly journal of economics. 126(4): 1755-1798.
Fälth, Linda (2013). The use of interventions for promoting reading development among struggling readers. Diss. Växjö: Linneus University Press.
Föhrer, Ulla & Magnusson, Eva (2003). Läsa och skriva fast man inte kan. Kompenserande hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Föhrer, Ulla & Magnusson, Eva (2010). Dyslexi-förbannelse eller möjlighet. Att lära sig leva med läs- och skrivsvårigheter. Lund: BTJ förlag.
Gardner, Howard (1993). Creating Minds. New York: Basic Books.
Gathercole, S.E., Alloway, T.P., Willis, C., & Adams, A.M. (2006). Working memory in children with reading disabilities. Journal of Experimental Child Psychology, 93(3): 265-281.
Glazzard, J. (2010). The impact of dyslexia on pupils' self-esteem. Support for Learning, 25(2):
63-69.
Gough, P. & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and Special Education, 7(1), 6-10.
Griffiths, Carole (2013). The strategy factor in successful language learning. Bristol: Channel View Publications.
Gustafson, Stefan (2009). Dyslexi och hur det kan definieras I I Samuelsson, Stefan (red) (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur.
Hattie John A. C. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. New York: Routledge.
46 Hedman, Christina (2013). Försvinner dyslexin på engelska? Forskning & framsteg nr 6/2013.
Hämtad från http://fof.se/tidning/2013/6/artikel/forsvinner-dyslexin-pa-engelska Hämtad: 2017-08-24.
Helland, Turid & Kaasa, Randi (2005). Dyslexia in English as a second language. Dyslexia, 11(1): 41–60.
Holmegaard, Margareta (1999). Språkmedvetenhet och ordinlärning. Lärare och inlärare reflekterar kring en betydelsefältsövning i svenska som andraspråk. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Holmberg, Malin (2007). Dyslexi och strukturerad undervisning i engelska läsning och stavning- ett lyckat exempel från vuxenutbildningen. Dyslexi- aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 1/2007: 19-21
Howes, N., Bigler, E. D., Burlingame, G. M., & Lawson, J. S. (2003). Memory performance of children with dyslexia: A comparative analysis of theoretical perspectives. Journal of Learning Disabilities, 36(3), 230-246.
Hulstijn, Jan H. & Laufer, Batia (2001). Some Empirical Evidence for the Involvement Load Hypothesis in Vocabulary Acquisition. Language Learning, 51(3): 539-558.
Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Andra utgåvan.
Stockholm: Natur och Kultur.
Ingesson, Gunnel (2007). Growing up with dyslexia: Cognitive and Psychosocial Impact, and Salutogenic Factors. Diss. Lund: Lunds Universitet.
Jacobson, Christer (2006). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 4/2006: 6-10.
Jacobsson, Christer (2007). Läsutveckling och ordkedjor på engelska. Dyslexi- aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 1/2007: 10-14.
Jacobson, Christer (2009). Dyslexi och svårigheter med engelska I Samuelsson, Stefan (red) (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur.
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Kormos, J, Csizér, K & Sarkadi, A (2009). The language learning experiences of students with dyslexia: lessons from an interview study. Innovation in Language Learning and Teaching, 2009, 3(2): 115-130.
Kristensson, Johanna (2017). Appar och funktioner för smarta mobiler och lärplattor. Dyslexi- aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 2/2017: 16-20.
47 Laufer, Batia (2009). Second language vocabulary acquisition from language input and from form-focused activities. Language Teaching, 42(3): 341-354.
Lightbown, P.M & Spada, N. (2013) How languages are learned. Oxford University Press.
Lim Falk, Maria (2008). Svenska i engelskspråkig skolmiljö: Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser. Diss. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
Lindeblad, Emma (2017). Självuppfattning och psykologisk hälsa. Dyslexi- aktuellt om läs och skrivsvårigheter, 2/2017: 8-13.
Lindeblad, Emma, Svensson, Idor, & Gustafson, Stefan (2016). Self-concepts and psychological well-being assessed by beck youth inventory among pupils with reading difficulties. Reading Psychology, 37(3): 449-469.
Lindqvist, Gunilla (2013). Who should do what to whom? Occupational Groups´ Views on Special Needs. Diss. Jönköping University.
Lundahl, Bo (2012). Engelsk språkdidaktik. Texter, kommunikation, språkutveckling. Lund:
Studentlitteratur.
Lundberg, Gun (2010). Perspektiv på tidigt engelsklärande I Estling Vannestål, Maria och Lundberg, Gun (red) Engelska för yngre åldrar. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Gun (2016). De första årens engelska. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2014). God läsutveckling. Kartläggning och övningar.
Stockholm: Natur & Kultur.
Lundborg, Göran (2016). Handen spelar huvudroll i hjärnan. Pedagogiska magasinet, 2/2016.
Hämtad från http://pedagogiskamagasinet.se/handen-spelar-huvudrollen-i-hjärnan Hämtad 2017-08-24.
Malmberg, Per (red) (2000). I huvudet på en elev. Strategier vid inlärning av moderna språk.
Stockholm: Bonniers.
Mangen, A., Anda L.G., Oxborough G.H. & Brönnick K. (2015). Handwriting versus keyboard writing. Effect on word recall. Journal of writing research, 7(2): 227-247.
Mattson, E. H., Fischbein, S., & Roll-Pettersson, L. (2010). Students with reading
Difficulties/Dyslexia: A longitudinal Swedish example. International Journal of Inclusive Education, 14(8): 813-827.
McGuinness, Diane (1997). Why children can´t read. And what we can do about it. New York: Touchstone.
McKeown, M. G. (1985). Some effects of the nature and frequency of vocabulary instruction on the knowledge and use of words. Reading Research Quarterly, 20(5): 522-535.
48 Miller-Guron, Louise & Lundberg, Ingvar. (2000). Dyslexia and second language reading: A second bite at the apple? Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 12(1): 41-61.
Morken, Frodis & Helland, Turid (2013). Writing in dyslexia: Product and process. Dyslexia, 19(3): 131-148.
Mualem Roni & Eylon Bat-Sheva (2009). Teaching physics in junior high school: crossing the borders of fear. European Journal of Teacher Education. 32(2): 135-150.
Myrberg, Mats (2007). Dyslexi- en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Nationalencyklopedin (2017a). Arbetsminne.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arbetsminne Hämtad 2017-09-22.
Nationalencyklopedin (2017b) Engelska.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/engelska Hämtad 2017-09-22.
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Nielsen, C. (2011). The most important thing: Students with reading and writing difficulties talk about their experiences of teachers' treatment and guidance. Scandinavian Journal of Educational Research, 55(5): 551-565.
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2014). Inkluderande undervisning- vad kan man lära av forskningen? Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Nijakowska, Joanna (2010). Dyslexia in the foreign language classroom. Cleveland:
Multilingual Matters.
Nordström, Thomas & Svensson, Idor (2017). Response to intervention (RTI) och assisterande teknik. Dyslexi- aktuellt om läs och skrivsvårigheter, 2/2017: 21-27.
O'Malley, J.M., & Chamot, A.U. (1990). Learning Strategies in Second Language Acquisition. Cambridge: Cambridge University Press.
Partanen, Petri (2012). Att utveckla elevhälsa. Östersund: Skolutvecklarna i Sverige.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet.
Stockholm: Natur och Kultur.
Risager, Karen (2006). Culture in Language: A Transnational View. I: H Leth Andersen, K Lund & K Risager (red.) Culture in Language Learning. Aarhus: Aarhus University Press.
Rose, Jim (2009). Identifying and teaching children and young people with dyslexia and literacy difficulties. Hämtad från:
49 https://www.education.gov.uk/publications/standard/publicationDetail/Page1/DCSF-00659-2009 Hämtad 2017-06-16.
Rosenthal, J., & Ehri, L. C. (2008). The mnemonic value of orthography for vocabulary learning. Journal of Educational Psychology, 100(1): 175-191.
Sanacore, J. & Palumbo, A. (2009). Understanding the Fourth-Grade Slump: Our Point of View. The Educational Forum, 73(1): 67-74.
Sandström Kjellin, M., & Granlund, M. (2006). Children's engagement in different classroom activities. European Journal of Special Needs Education, 21(3): 285-300.
Sarkadi, Ágnes (2008). Vocabulary learning in dyslexia: The case if a Hungarian learner I Kormos, Judit & Kontra, Edith H (red) (2008). Language learners with special needs. An international perspective. Bristol: Multilingual Matters.
SFS 1992:1 434. Högskolelagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 1993:100. Högskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2011a). Engelska i grundskolans årskurser 6-9. Rapport nr 7.
Skolinspektionen (2011b). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan. Rapport nr 8.
Skolverket (2008). Särskilt stöd i grundskolan – En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=2557 Hämtad 2017-08-20.
Skolverket (2011b). Krav för att få behörighet. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/lararlegitimation/regelverk/krav-for-att-fa-behorighet-1.237096 Hämtad: 2017-08-11.
Skolverket (2011c). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av
likvärdighet över tid. Hämtad från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=2816 Hämtad:
2017-08-15.
Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017a). Elever med funktionsnedsättning och betyg. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/bedomning/betyg/elever-med-funktionsnedsattning Hämtad 2017-06-08.
50 Skolverket (2017b). Siris. Hämtat från: http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:1:0::NO Hämtat 2017-08-15.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering[SBU] (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU-rapport nr 225.
Sumner, E., Connelly, V., & Barnett, A. L. (2016). The influence of spelling ability on
vocabulary choices when writing for children with dyslexia. Journal of Learning Disabilities, 49(3): 293-304.
Sylvén, Liss Kerstin (2004). Teaching in English or English Teaching? On the effects of content and language integrated learning on Swedish learners´ incidental vocabulary acquisition. Diss. Göteborgs Universitet.
Taube, Karin (2013). Läsning och självförtroende- psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Lund: Studentlitteratur.
Tholin, Jörgen (2007). Ordinlärning på engelska. Dyslexi- aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. 1/2007: 72-73.
Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet.
Tornberg, Ulrika (2015). Språkdidaktik. Stockholm: Gleerups.
Torneús, Margit (2000). På tal om språk. En bok om språklig medvetenhet hos barn.
Stockholm: Liber.
Tufte, Per Arne Kvantitativ metod. I: Fangen, Katrine & Sellerberg, AnnMari (red) (2011).
Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (2009). Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.
Regeringens proposition 2009/10:165). Stockholm: Regeringskansliet.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2011). God sed i forskningen. Stockholm: Vetenskapsrådet.
51
Bilagor
Bilaga A Missivbrev
Webbenkät- Engelska för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
Hej!
Vi är två lärare som studerar till speciallärare med inriktning på språk-, läs- och
skrivsvårigheter vid Linnéuniversitetet i Växjö. Vi skriver nu vårt självständiga arbete om engelska för elever med läs-och skrivsvårigheter/dyslexi och vi är speciellt intresserade av hur elevers ordförråd i engelska utvecklas.
Hjälp oss genom att besvara denna enkät! Deltagandet är frivilligt, undersökningen är konfidentiell och din identitet kommer inte att röjas då vi inte ser från vilken e-postadress svaret kommer ifrån. Enkäten kommer bara att användas i studiesyfte. Svara senast den 20 juni.
Med vänliga hälsningar
Karin Ellström och Helen Åkesson
52
Bilaga B Webbenkät
Fråga 1: Vilka årskurser undervisar du just nu i engelska?
o åk 4 o åk 5 o åk 6
Fråga 2: Är du behörig att undervisa i ämnet engelska i åk 4-6?
o ja o nej
Fråga 3: Har du någon (specialpedagogisk) utbildning i läs- och skrivsvårigheter/
dyslexi? I så fall vilken?
o ja o nej
Fråga 4: I vilken årskurs börjar man ge stöd i engelska på din skola?
o åk 1
Fråga 5: Vem ger stöd i engelska åt elever med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi på din skola? Markera alla svarsalternativ som stämmer.
o undervisande lärare i engelska o resurslärare
o speciallärare o specialpedagog o inget stöd ges
Fråga 6: Hur ges stöd i engelska till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?
Markera alla svarsalternativ som stämmer.
o individuellt stöd o stöd i liten grupp o stöd inom klassens ram o inget stöd ges
Fråga 7: Vilken typ av stöd/anpassningar ges i engelska för elever med läs- och skrivsvårigheter? Markera alla svarsalternativ som stämmer.
o anpassad glosläxa (ex färre ord, andra ord)
o alternativa förhörsformer (ex muntligt, spela in, någon annan skriver) o förförståelse innan klassgenomgång
o fonologisk träning (ex läromedlet Help Start) o annat alternativt läromedel används
o extra lektioner i engelska (ex elevens val, språkval, läxläsning) o alternativa verktyg (se fråga 8)
o annat alternativ
53 Fråga 8: Vilka alternativa verktyg används i engelska av elever med läs- och
skrivsvårigheter för att utveckla deras ordförråd? Markera alla svarsalternativ som stämmer.
o inläst läromedel, ljudböcker o dator/iPad som skrivstöd o talsyntes
o tala eller läsa in svar på uppgifter, dikteringsappar o rättstavningsprogram (ex SpellRight)
o översättningshjälpmedel (ex appar, översättningspenna) o glosträning på dator/ iPad
o annat alternativ
Fråga 9: Vilka undervisningsmetoder/ strategier använder du för att utveckla elevers ordförråd i engelska? Markera alla svarsalternativ som stämmer.
o lärare och elever pratar nästan enbart engelska på lektionerna
o lärare och elever pratar nästan enbart engelska på lektionerna