Lärares kompetens och erfarenhet

Fler svenska elever i årskurs 8 än i årskurs 4 undervisas av lärare med högre utbildningsnivå

I årskurs 4 har 13 procent av de svenska eleverna i matematik och 17 procent av eleverna i NO­ämnena lärare med den högsta utbildningsnivån enligt den kategorisering som används i TIMSS.⁴² Motsvarande andelar i årskurs 8 är betydligt högre. Här har cirka 40 procent av eleverna i båda ämnena lärare med den högsta utbildningsnivån. Bland de nordiska länderna utmärker sig Finland, där över 90 procent av eleverna i såväl årskurs 4 som i årskurs 8 har lärare med den högsta utbildningsnivån. Andelen lärare med den högsta utbildningsnivån är drygt en tredjedel för de deltagande EU­och OECD­länderna i genomsnitt i såväl matematik som i NO­ämnena i årskurs 4. I årskurs 8 är andelarna över 40 procent i både matematik och NO­ämnena, vilket är i nivå med hur det ser ut i Sverige.

42. Universitetsutbildning motsvarande magister­ eller master­

examen eller forskarutbildning (licentiatexamen eller doktorsexamen).

Svenska elever i årskurs 4 undervisas av lärare med kortare yrkeserfarenhet jämfört med genomsnittet i de

deltagande EU-och OECD-länderna

Drygt hälften av de svenska eleverna i årskurs 4 har lärare som arbetat i yrket i 10 år eller längre, medan en fjärdedel har lärare med mindre än 5 års erfaren­

het. I de deltagande EU­och OECD­länderna har i genomsnitt ungefär 7 av 10 elever i årskurs 4 lärare som arbetat 10 år eller längre, medan runt 15 procent av eleverna har lärare som arbetat mindre än 5 år. De svenska eleverna har lärare som i genomsnitt arbetat i yrket i 12–13 år, medan eleverna i de deltagande EU­och OECD­länderna har lärare som i genomsnitt har arbetat i 17 år.

Drygt 7 av 10 elever i årskurs 8 har lärare i mate­

matik och NO­ämnena som arbetat i yrket i 10 år eller längre, medan andelen elever som har lärare med mindre än 5 års erfarenhet är 12 procent i matematik och 17 procent i NO­ämnena. Genom­

snittet för de deltagande EU­ och OECD­länderna ligger på samma nivå både vad gäller 10 års yrkeser­

farenhet eller mera respektive mindre än

5 års yrkeserfarenhet. De svenska eleverna i årskurs 8 har lärare som i genomsnitt har arbetat i yrket i 16 år i matematik och 15 år i NO­ämnen, vilket speglar genomsnittet för de deltagande EU­ och OECD­länderna som är 17 respektive 16 år.

Lägre andel elever i Sverige undervisas av lärare som deltagit i kompetensutveckling de senaste två åren jämfört med TIMSS 2015

I tabellerna 5.1 till och med tabell 5.4 presenteras andelen elever vars lärare har deltagit i kompetens­

utveckling under de senaste två åren i matematik och NO­ämnena i årskurs 4 och årskurs 8.

Av tabell 5.1 framgår att i ett av områdena, inte-gration av IT i matematik, har andelen elever med lärare som deltagit i kompetensutveckling ökat sedan TIMSS 2015. I området bemötande av enskilda elevers behov har det inte skett någon signifikant förändring sedan 2015 och i övriga områden har det skett en betydande minskning jämfört med tidigare år. Vad gäller områdena integrering av matematik i IT, bedömning av kunskaper i matematik och bemötande av enskilda elevers behov finns ingen skillnad mellan Sverige och de deltagande EU­ och OECD­länderna. I övriga områden, är det en lägre andel elever i Sverige som har lärare som fått kompetensutveckling jämfört med de deltagande EU­ och OECD­länderna i genom­

snitt.

Tabell 5.2 visar att i området integration av IT i NO-ämnena har andelen elever med lärare som fått kompetensutveckling ökat sedan TIMSS 2015, medan bemötande av enskilda elevers behov, utveckling av elevers kritiska tänkande eller

Tabell 5.1 Andel elever (procent) med lärare som har deltagit i kompetensutveckling under de senaste två åren.

Årskurs 4, matematik 2019, 2015 och 2011, genomsnitt för de deltagande EU- och OECD-länderna 2019.

Land År

matematik Kursplan i matematik

() Medelfel anges inom parentes.

problemlösningsförmåga och bedömning av kunska-per i NO-ämnena ligger på samma nivå och i övriga områden har det skett en minskning. I områdena integration av IT i NO-ämnena, bedömning av kunskaper i NO-ämnen och bemötande av enskilda elevers behov, ligger andelen på samma nivå i Sverige som i de deltagande EU­ och OECD­länderna i genomsnitt. I övriga områden är det en lägre andel

elever i Sverige som har lärare som fått kompe­

tensutveckling jämfört med de deltagande EU­ och OECD­länderna i genomsnitt.

I tabell 5.3 ser vi för matematik i årskurs 8 att i områdena integration av IT i matematik och bemötande av enskilda elevers behov, har andelen elever med lärare som fått kompetensutveckling ökat sedan TIMSS 2015. I området kursplan i matematik

Tabell 5.3 Andel elever (procent) med lärare som har deltagit i kompetensutveckling under de senaste två åren.

Årskurs 8, matematik 2019, 2015 och 2011, genomsnitt för de deltagande EU- och OECD-länderna 2019.

Land År

matematik Kursplan i matematik

() Medelfel anges inom parentes.

Tabell 5.4 Andel elever (procent) med lärare som har deltagit i kompetensutveckling under de senaste två åren.

Årskurs 8, NO-ämnena 2019, 2015 och 2011, genomsnitt för de deltagande EU- och OECD-länderna 2019.

Land År

() Medelfel anges inom parentes.

Tabell 5.2 Andel elever (procent) med lärare som har deltagit i kompetensutveckling under de senaste två åren.

Årskurs 4, NO-ämnena 2019, 2015 och 2011, genomsnitt för de deltagande EU- och OECD-länderna 2019.

Land År

() Medelfel anges inom parentes.

har det inte skett någon signifikant förändring medan det inom övriga områden har skett en minsk­

ning. När det gäller integration av IT i matematik är det en högre andel elever i Sverige som har lärare som fått kompetensutveckling jämfört med de delta­

gande EU­ och OECD­länderna i genomsnitt. Inom de andra områdena är det en lägre andel elever i Sve­

rige som har lärare som fått kompetens­utveckling jämfört med genomsnittet i de deltagande EU­ och OECD­länderna.

Av tabell 5.4 framgår att för NO­ämnen finns det ett område, bemötande av enskilda elevers behov, där andelen elever som har lärare som fått kompetens­

utveckling ökat sedan TIMSS 2015. Inom alla övriga områden har andelen minskat eller är oförändrade.

När det gäller bemötande av enskilda elevers behov är det i NO­ämnena en högre andel elever i Sverige som har lärare som fått kompetensutveckling jäm­

fört med de deltagande EU­ och OECD­länderna i genomsnitt. Inom alla andra områden är det en lägre andel elever i Sverige som har lärare som fått kompetensutveckling jämfört med genomsnittet i EU­ och OECD­länderna.

5.2 Förutsättningar för