Lärarna i årskurs F-6

6.1.1 Vilka synsätt har svensklärare och modersmålslärare i årskurs F-3/4-6

på modersmålets betydelse för andraspråksinlärning?

Lärarna är inte eniga med Einarsson (2009) som skriver att det finns språkforskare som menar att en individ har ett begränsat utrymme i sitt ordförråd och därför kan bli sämre på ett språk och bättre på ett annat. I resultatet framkom det att lärarna anser att

modersmålsundervisning har en positiv inverkan på andraspråkselevers inlärning av det nya språket. Lärarna lyfter att modersmålet är grunden till att utveckla det andra språket. De beskriver att ett välutvecklat modersmål främjar elevens andraspråksinlärning. Det framkom i resultatet att samtliga lärare ansåg att modersmålsundervisning är ett stöd för elevens andraspråksinlärning. Hyltenstam (2007) framhåller att barnets modersmål fungerar som ett stöd för barnets andraspråksinlärning. Författaren beskriver att barn utvecklas bättre i andraspråket desto bättre de utvecklats i modersmålet eftersom barnet redan har ord på företeelse och behärskar språkets funktion.

I resultatet nämner en lärare i årskurs 4-6 hur betydelsefullt det är med

modersmålsundervisning för andraspråkselevers andraspråksinlärning. Hon menar att det är viktigt att klargöra för varje elev/ förälder hur gynnsamt det är att delta i modersmålsundervisning för att underlätta för varje elev att utvecklas i andraspråket. Samtliga lärare är överens att modersmålsundervisning stärker inlärningen av

andraspråket och att kommunikation är viktigt inom alla aspekter. Thomas och Collier (2002) redogör att interaktiv arbetssätt gynnar elevernas andraspråksinlärning vilket samtliga lärare anser vara viktigt för andraspråkselvers andraspråksinlärning. Vi är överens med Thomas och Collier (2002) att ett interaktivt arbetssätt gynnar

andraspråkselvers andraspråksinlärning eftersom ett interaktivt arbetssätt går ut på att människor lär sig i samspel med andra.

32

I resultatet framkom det att modersmålsläraren i årskurs 4-6 anser att

modersmålsundervisning gynnar andraspråkselever att utveckla sina kunskaper i modersmålet och därmed hitta sin kulturella identitet. Detta framhäver även Cummins (2000) där författaren framhåller att när lärarna kopplar till elevernas tidigare

erfarenheter och kunskaper bekräftats deras personliga identitet. Vi är eniga med författaren att eleverna bör få möjlighet att knyta an till sina tidigare erfarenheter eftersom det leder till att de utvecklas i sitt lärande.

Utifrån diskussion ovan drar vi slutsatserana att alla lärare oavsett årskurs anser att modersmålet har stor betydelse för andraspråkselevers andraspråksinlärning. Modersmålet är grunden till att utveckla det andra språket och ett välutvecklat modersmål främjar elevens andraspråksinlärning.

6.1.2 Prioriterar lärarna andraspråkselevers modersmål i skolans

verksamhet och på vilket sätt?

Lärarnas synsätt skiljer sig åt när det kommer till hur modersmålet prioriteras i skolans verksamhet. Hyltenstam (2007) samt Gröning (2006) anser att minoritetspråket inte prioriteras som det ska i undervisningssammanhang och detta bidrar till att

andraspråkselevers skolresultat varit sämre än de elever som har svenska som sitt modersmål. Lärarnas synsätt går i linje med vad forskarna framhåller och poängterar att modersmålet inte prioriteras i skolans verksamhet. I resultatet framkom det att en lärare F-3 uttryckte att skolan inte prioriterar modersmålsundervisning eftersom det inte är schemamässigt med skolan och därför kan man inte säga att skolan prioriterar modersmålsundervisning. Gröning (2006) framhäver att brist på

modersmålsundervisning leder till negativa konsekvenser för tvåspråkiga elevers lärande. Däremot framkom det i resultatet att de andra tre lärarna i årskurs F-3 ansåg att modersmålet prioriteras i skolans verksamhet eftersom modersmålslärarna använder skolans lokaler och att lärarna även uppmuntrar sina elever att delta i

modersmålsundervisning. Gröning (2006) skriver att forskning poängterar hur viktigt det är att modersmålsundervisning prioriteras eftersom modersmålsundervisning gynnar andraspråksinlärningen. Samtliga lärare anser det vara synd att inte prioritera

modersmålet i skolans verksamhet eftersom det gynnar andraspråksinlärningen för elever som har annat modersmål än svenska. Thomas och Collier (2001) skriver att

33

elever som fått modersmålsundervisning i skolan lyckats bättre i sin skolgång och att elever som deltar i modersmålsundervisning lyckats bättre i skolan.

Vi upplever likt Gröning(2006) att det är viktigt att prioritera modersmålsundervisning för andraspråkselever eftersom det underlättar för eleverna att lära sig det andra språket. Vi anser att om eleverna redan har kunskap i sitt modersmål kan de upptäcka sambandet mellan förstaspråket och andraspråket. Dock anser vi att det kan vara brist på behöriga modersmålslärare och att det saknas modersmålslärare i elevernas samtliga språk. Detta kan leda till att eleverna inte utvecklar det svenska språket som de bör utvecklas i.

Alla lärare arbetar inte med modersmålet i klassrummet men däremot framkom det i resultatet att lärarna var positiva när eleverna talade på sitt modersmål i klassrummet. Lärarna i årskurs 4-6 anser det vara viktigt vid behov att använda elevernas modersmål i sin undervisning. Detta stämmer överens med vad Axelsson (2004) framhäver om att läraren bör visa respekt till elevernas modersmål. Hon menar att elevernas identitet samt självkänsla stärks när läraren visar positiv synsätt till bägge språken och gynnar även deras skolframgång. Modersmålsläraren uttrycker även att det är viktigt att lärarna använder sig av både sitt modersmål och andraspråket i sin undervisning eftersom det leder till att eleverna kan se sambanden mellan språken.

Utifrån diskussion ovan drar vi slutsatserna att även om alla lärare har olika synsätt på hur modersmålet prioriteras i skolans verksamhet anser alla lärare oavsett årskurs det vara viktigt att eleverna deltar i modersmålsundervisning. Dock skiljer sig deras motivering där vi upplever att lärarna i årskurs 4-6 prioriterar elevernas modersmål och uttrycker att ett additiv tvåspråkighet främjar elevernas andraspråksinlärning.

6.1.3 Hur samarbetar svensklärare och modersmålslärare i skolans

verksamhet?

I resultatet framkom det att alla klasslärare samt modersmålsläraren önskar ett samarbete eftersom de anser det vara väsentligt för eleverna att uppnå goda resultat i både sitt modersmål och i det svenska språket. Lärarna anser att eleverna bör ha goda kunskaper i sitt modersmål eftersom det gynnar andraspråksinlärningen. Alla lärare berättar att det är brist på samarbete mellan klassläraren samt modersmålsläraren och påstår att orsaken kan vara att de inte har en gemensam chef eller att de arbetar på olika skolor. Det framkom även i resultatet att det saknas initiativ från både klasslären och

34

modersmålsläraren. I resultatet framkom det att modersmålsläraren önskar ett samarbete med klasslärarna och att hon själv brukar ta initiativ att delta i elevernas svenskundervisning. En lärare i årskurs 4-6 nämnde att det är viktigt att samarbeta med modersmålsläraren eftersom det bidrar till att utveckla elevernas språkkunskaper. Samtliga lärare nämner att ett samarbete bidrar till bättre skolresultat för elevernas språkutveckling. Cummins (2000) uttrycker att elever som talar annat språk än majoritetspråket bör bli bekräftade av läraren eftersom det leder till att de utvecklas språkmässigt.

Alla klasslärare i årskurs F-6 önskar ett samarbete med modersmålsläraren för att eleverna ska uppnå goda resultat i både sitt modersmål men även i andraspråket. Lärarna anser att ett samarbete med modersmålsläraren hade gynnat elevernas andraspråksinlärning. I resultatet framkom det även att det hade varit en fördel att inkludera modersmålsläraren i sin verksamhet eftersom klasslärarna tillsammans med modersmålsläraren gemensamt kan hjälpa eleverna när de stöter på språkliga svårigheter. Enligt Skolverket (2011a) ska alla elever behandlas utifrån sina förutsättningar och alla elever har rätt till lika rättigheter och möjligheter.

Samtliga lärare i F-3 beskriver i resultatet att samarbetet mellan klasslärare samt modersmålslärare är långt ifrån hur de önskar att det skulle varit. Lärarna nämner att det saknas resurs i klassrummet och att modersmålsläraren borde arbeta med klasslärarna i klassrummet och inte bara med sin egen undervisning. En lärare i årskurs F-3 poängterar att det finns samarbete endast om en elev är i behov av studiehandledning. Skolverket (2011b) skriver att studiehandledning på modersmålet är en central del för andraspråkselever eller flerspråkiga elevers språkutveckling. I resultatet framkom det att det är brist på modersmålslärare som arbetar med studiehandledning och detta leder till att eleven inte får den stöd de är berättigade till.

Vi upplever att det saknas samarbete mellan klasslärarna samt modersmålslärarna eftersom det finns brist på initiativ av båda parterna. Vi anser att även om samtliga lärare önskar ett samarbete sinsemellan är det inte alltid att skolans verksamhet prioriterar ett samarbete mellan klasslärarna samt modersmålslärarna.

Utifrån diskussion ovan drar vi slutsatserna att alla lärare i årskurs F-6 är eniga om att de önskar ett samarbete med modersmålsläraren eftersom det bidrar till

35

att elevernas andraspråksinlärning främjas. Det bidrar även till att utveckla elevernas språkkunskaper samt att eleverna får bättre skolresultat.