Lärarnas ansvarsnämnd

Inrättande av legitimation för lärare och förskollärare har föga värde om en legitimation inte kan ifrågasättas eller dras in. För att hantera frågor som har att göra med att dra in en legitimation eller att utfärda varningar inrättas Lärarnas ansvarsnämnd som en enhet inom ramen för Skolverket. Nämnden består av nio personer. Fem av dem skall vara lärare från utbildningssystemets olika stadier och skolformer så att en bred representation av olika lärarkategorier och skolformer ingår. Av de övriga fyra ledamöterna skall en vara rektor eller förskolchef, en för­

valtningschef, en myndighetsperson med kunskaper inom skolområdet samt en domare som dessutom är ordförande i nämnden.

Skolinspektionen är den instans som anmäler ärenden till Lärarnas ansvarsnämnd. Enskilda personer kan således inte lämna en anmälan till nämnden utan alla anmälningar skall lämnas till Skolinspektionen som sedan avgör om ärendet skall lämnas vidare till Lärarnas ansvarsnämnd.

Ärendena kan leda fram till att en varning utfärdas eller att en legiti­

mation kan dras in. Om läraren eller förskolläraren varit ”oskicklig”, i sin yrkesutövning ”gjort sig skyldig till brott” eller på ”annat sätt visat sig mindre lämplig” kan varning utfärdas (Prop. 2010/11:20, s. 56). En legiti mation kan återkallas om en person varit ”grovt oskicklig i sin yrkesutövning”, ”i sin yrkesutövning gjort sig skyldig till ett allvarligt brott” eller på annat sätt ”är särskilt olämplig att bedriva under visning”

eller ”inte följt ett föreläggande om läkarundersökning”. Exakt vad detta i praktiken innebär – och inte innebär – kommer sannolikt att tydlig göras genom den praxis som växer fram då ärenden börjar prövas.

Om en legitimation dras in pga. ”oskicklighet” så innebär inte det med nödvändighet att läraren i fråga avskedas. Denne blir i ett första steg en olegitimerad person som i princip kan fortsätta att undervisa, dock utan att självständigt ansvara för undervisningen eller sätta be­

tyg. Om en lärare eller förskollärare mister sin legitimation föran leder det rimligen någon form av åtgärder från arbetsgivarens sida, t.ex. er­

bjudande om kompetensutveckling, rehabilitering, omplacering, upp­

sägning eller andra lämpliga och motiverade åtgärder.

Hur kan då detta med möjlighet att dra in legitimation eller utfärda varningar förstås? Det som vanligtvis framförs som argument är att tredje man, dvs. barnen och eleverna kan skyddas på detta viset. En del personer skall inte arbeta med barn och kan i ett första steg var­

nas och i senare läge bli av med legitimationen. Dessa möjligheter har dock arbets givare redan idag. Varning kan utfördas och anställda kan omplaceras, avskedas, få avgångsvederlag för att sluta självmant eller anmälas för brottslig handling om sådant övertramp skett. Många rek­

44

torer och förskolechefer har erfarenhet av att avskilja personer som inte fungerat i verksamheterna.

Ett annat sätt att förstå införandet av lärarlegitimation, hot om dess indragande samt disciplinpåföljden varning är att det är ytterli­

gare ett sätt att sätta press på lärare att prestera mer och bättre. Re­

formen och legitimationen kan ses som ett sätt att ytterligare tydlig­

göra det individuella yrkesansvaret som lärare och förskollärare har (Proposition 2010/11:20) och det manifesteras via ett individuellt ansvarsutkrävande. Men hur lätt är det att spåra ett ansvar till en enskild lärare? Om exempel vis ett barn inte har lärt sig att läsa i skolår fem, vem kan sägas vara ansvarig för det av alla de vuxna som barnet mött genom åren? En utgångspunkt i allt lärararbete är att man vill barnens bästa. De enskilda lärarnas ansvar är stort men lärares arbete är också komplext och vittomfattande. Arbetet innebär t.ex. omfattande interak­

tion med elever, kollegor och vårdnadshavare kring kunskapsutveck­

ling, lärande, trivsel, arbetsmetoder och innehåll. Dessutom befinner sig lärare ofta i en komplex organisatorisk och institutionell inramning med delvis motstridiga mål och intressen och med återkommande dis­

kussioner kring resurser, arbetssätt, organisation, måluppfyllelse och arbetsinnehåll. Detta gör att lärare ofta har att hantera och leva med dilemman i strävan att finna de mest optimala lösningarna för så många elever som möjligt. Om något går fel är det inte helt enkelt att veta i vilken mån det rör sig om ett felaktigt agerande av en enskild lärare och i vilken mån det är organisationen som sådan och de organisatoriska förutsättningarna som brister (se även Vlachos, 2010). Detta sätt att för­

stå införandet av lärarlegitimationen med disciplinerande och repres­

siva funktioner ligger i linje med de senaste decenniernas neo­liberala retorik och reformer, med marknadsanpassning av utbildningssystemet, kritik av skola och lärarutbildning samt ökade inslag av bedömning, konkurrens och ansvarsutkrävande (Biesta, 2009; Compton & Weiner, 2009). Utifrån ett sådant perspektiv blir införandet av lärarlegitimation och Lärarnas ansvarsnämnd logiskt.

Vad gäller frågan om legitimationens indragande och möjligheter att utfärda varningar så har man ofta framhållit vården och jämfört med de möjligheter att där utdela disciplinpåföljderna varning och erinran (se t.ex. SOU 2008:52). Intressant att notera är att från och med den 1 januari 2011 gäller dock andra förutsättningar inom vården med ny patientsäkerhetslag. I denna lag har disciplinpåföljderna varning och erinran tagits bort, eftersom det ansågs ha en ”negativ inverkan på hälso­

och sjukvårdspersonalens benägenhet att rapportera avvikelser samt motverkar öppenhet och möjlighet för personalen att lära av misstagen”

(HSAN 2010, s. 6). Det tidigare regelverket ansågs fokusera för mycket

på enskilda sjuksköterskor eller läkares ansvar för negativa händelser och för lite på vårdgivarnas ansvar. Lite märkligt kan det tyckas vara att när dessa individuella påföljder tas bort inom hälso­ och sjukvården med motivet att de inte bidrar till att utveckla verksamheten – så införs likande påföljder inom skolans och förskolans område!

Frågan blir då vad detta kommer att betyda i skolan och förskolan?

Kommer mindre lämliga personer att avskiljas eller få varningar? Vad betyder det om varningar kan utfärdas? Hur kommer lärare och för­

skollärare att agera? Farhågor har rests för att en effekt kan bli en ökad administration och dokumentation i skolan och förskolan (Vlachos, 2010). Det ger anledning att undra om denna dokumentation primärt görs som ett led i att stödja ett barns lärande och utveckling eller om lärare ser sig nödda att dokumentera för att själva ha ryggen fri om de i en framtid skulle bli ifrågasatta för att inte ha gjort tillräckligt mycket för att hjälpa ett barn eller en elev.

Möjlighet att tilldela lärare varning och att legitimationen dras in, kan dock också ha funktionen att lärares rättssäkerhet höjs. Införandet av en lärarlegitimation borde innebära att sanktionsmöjligheterna mot en lärare rimligen borde gå från (1) varning, (2) indragen legitimation med möjlighet till omplacering inom kommunen, till (3) indragen legi­

timation och avsked från kommunen. Idag finns flera fall där lärare av­

skedas och där arbetsgivare och fackliga företrädare ansett att det varit en överreaktion grundad på t.ex. undermåliga utredningar eller över­

reaktioner från arbetsgivarens sida. Ett ifrågasättande av en legitima­

tion innebär att en formell utredningsprocess måste till vilket sanno likt kräver mer utförliga argument och tydligare dokumentation än vad som varit fallit tidigare. Att andra parter som Skolinspektionen och lärarnas ansvarsnämnd involveras i detta kan också bidra till att stärka rätts­

säkerheten.

Slutord

I detta kapitel har vissa frågor i anslutningen till reformerna kring lärar­

legitimation, introduktionsperiod, mentorskap och lämplighetsprövning beskrivits och problematiserats. En ambition med detta kapitel har varit att ge en inramning till i vilket sammanhang bokens övriga kapitel skall förstås. Huruvida detta har lyckats får läsaren avgöra, men reformerna och deras följder, är i sig så vittomfattande att det inte låter sig enkelt beskrivas i ett kapitel av detta format. Reformerna innebär omfattande förändringar av utbildningssystemets spelregler vilket skapar såväl möjligheter som utmaningar och dilemman – nu och i framtiden. Att denna bok kommer i början av denna reformimplementering medför

46

att få svar kan ges hur det kommer att bli. Av den anledningen är boken till sin karaktär i stora avsnitt problematiserande. Som visats i detta kapitel kan en hel del frågor ställas kring reformen och hur utfallet av den kommer att bli, såväl i dess helhet som i dess delar. I bokens övriga kapitel kommer ytterligare ett antal frågor att ställas utifrån lite olika perspektiv. Vi går med andra ord en spännande framtid till mötes med implementeringen av denna reform (och andra) och de nya utmaningar och fortsatta kunskapsbehov som följer på det.

Referenser:

Achinstein, B. & Athanases, S. Z. (2006). Mentors in the making: Developing new leaders for new teachers. New York: Teachers College Press.

Ahlström, G. (2002). Mentorskap – erfarenheter för personlig och professionell utveck­

ling. Malmö: Liber.

Barrera, A., Braley, R.T. & Slate, J.R. (2010). Beginning teacher success: an investigation into the feedback from mentors of formal mentoring programs. Mentoring &

Tutoring: Partnership in Learning 18(1), 61–74.

Biesta, G.J.J. (2009). Good education in an age of measurement: On the need to reconnect with the question of purpose in education. Educational Assessment, Evaluation and Accountability 21(1), 33–46.

Carver, C.L. & Feiman­Nemser, S. (2009). Using Policy to Improve Teacher Induction Critical Elements and Missing Pieces. Educational Policy 23(2), 295–328.

Compton, M.,& Weiner, L. (Eds.) (2008). The Global Assault on Teaching, Teachers, and Their Unions. Stories for Resistance. New York: Palgrave MacMillan.

Draper, J., O’Brian, J. & Christie, F. (2004). First Impressions. the new teacher induction arrangements in Scotland. Journal of In-service Education 30(2), 201–223.

Fransson, G. (2010). Mentors assess mentees? A overview and analyses of the mentorship role concerning newly qualified teachers. European Journal of Teacher Education 33(4), 375–390.

General Teaching Council for Scotland (2007). Achieving the Standard for Full Registration. Guidance for Probationer Teachers and Schools. May 2007.

The General Teaching Council for Scotland.

HSAN (2010). Årsredovisning Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Stockholm:

Hälso­ och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Jones, M. (2009). Supporting the supporters of novice teachers: An analysis of mentors’

needs from twelve European countries presented from an English perspective.

Research in Comparative and International Education 4(1), 4–21.

Jonnergård, K, Funk, E. K. & Wolmesjö, M. (red.) (2008). När den professionella autonomin blir ett problem. Acta Wexionensia. Nr. 161. Växjö Univerity Press.

Killeavy, M. (2006). Induction: A collective endeavour of learning, teaching, and leading.

Theory into Practice 45(2), 168–76.

Lindgren, U. (2011). Lärarlegitimation och mentorskap är oförenligt. Pedagogiska Magasinet, nr 1, 76–77.

Lingard, B. (2010). Policy borrowing, policy learning: testing times in Australian schooling. Critical Studies in Education 51(2), 129–147.

McNally, J., Blake, A. & Reid, A. (2009). The informal learning of new teachers in School. Journal of Workplace Learning 21(4), 322–333.

Mathisen, P. (2009). Mentor – i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

O’Brien, J. & Christie, F. (2008). A role for universities in the induction of teachers?

A Scottish case study. Journal of In-service Education 34(2). 147–163.

Riksdagsprotokoll (2010/11:65). Kammarens protokoll. 12 § Legitimation för lärare och förskollärare. Riksdagens snabbprotokoll 2011­03­02 09:00 – 21:23.

Ringarp, J. & Rothland, M. (2010). Is the Grass always Greener? The Effect of the Pisa Results on Education Debates in Sweden and Germany. European Educational Research Journal 9(3). 422–430.

Sachs, J. (2003). Teacher Professional Standards: controlling or developing teaching?

Teachers and Teaching: theory and practice 9(2), 175–186.

SFS 2011:326 Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor. (Åtkomst 2011­05­01) www.riksdagen.se/

webbnav/ index.aspx?nid=3911&bet=2011:326

SKOLSF (2011:37). Skolverkets föreskrifter om introduktionsperiod och kompetens-profiler för lärare och förskollärare. Statens skolverks författningssamling

Skolverket (2011). Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2010/11. PM daterat 2011-04-05. Dnr (71­2011­14). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011a). Skolverkets föreskrifter om introduktionsperiod och kompetens-profiler för lärare och förskollärare. Beslutade 2011­04­12. Dnr (62­2011:672).

Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011b). Legitimation för lärare, förskollärare och lektorer. Skolverkets kommentarer till föreskrifter om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare. Beslutade 2011­05­20. Dnr (62­2011:673). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011c). Skolverkets föreskrifter om kompetensprofiler för utnämning lektor.

Beslutade 2011­05­30. SKOLFS 2011:58. Stockholm: Skolverket.

Takayama, K. (2008). The politics of international league tables: PISA in Japan’s achievement crisis debate. Comparative Education 44(4), 387–407.

Tucker, P. D., Stronge, J. H., Gareis, C.R. & Beers, C.S. (2003). The Efficacy of Portfolios for Teacher Evaluation and Professional Development: Do They Make a Difference?

Educational Administration Quarterly 39(5), 572–602.

UbU 2010/2011. Legitimation för lärare och förskollärare. Utbildningsutskottets betänk­

ande 2010/11:UbU5.

Vlachos, J. (2010). ”Legitimation kommer att sänka läraryrkets status”. DN debatt 18 november 2010.

Wai­Ling Packard, B., Walsh, L. & Seidenberg, S. (2004). Will that be one mentor or two? A cross­sectional study of women’s mentoring during college. Mentoring and Tutoring 12(1). 71–85.

Øyström, S. (2011). Fra å lære å bli lærer til å lære å være lærer: Overgangen mellom ut-danning og yrke som et kontinuum? Implikasjoner for arbeidsplasslæring Presenta­

tion på konferensen: “Becoming a Professional Teacher: The New Teacher in School and Preschool”. Oslo University College, Norge. 30–31 mars 2011.

48 APPENDIX A:

Översikt några viktiga hållpunkter i utvecklingen av lärarlegitimationen

1992 Lärarnas riksförbund beslutar på sin kongress att aktivt arbeta för införandet av en lärarlegitimation.

1995­04­01 – 2000­04­01 ÖLA 1995/Avtal 2000. : Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. Sveriges Kommuner och Landsting, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet. Detta nationella avtal innebar att nya lärare kunde provanställas ett år och då ha rätt till mentor och introduktionsperiod.

Avtalet resulterar i ett varierat utfall av lokala avtal och aktiviteter för att stödja nya lärare.

2000­04­01 – 2005­04­01 ÖLA 00. Överenskommelse om lön och allmänna anställ-ningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektiv-avtal m.m. Sveriges Kommuner och Landsting, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet. Skrivningar kring provan­

ställning, men inte kring introduktionsperiod. Bilaga 3 sti­

pulerar dock att lokala skolutvecklingsavtal skall skrivas.

2000­10­12 Utbildningsutskottet avstyrker motionsyrkande om införandet av lärarcertifiering/legitimation såsom mo­

tionerats av företrädare för (M), (KD), (FP) och (C) (UbU2000/01:UbU3).

2001­04­05 Utbildningsutskottet avstyrker motionsyrkande om infö­

randet av lärarlegitimation såsom motionerats av företrä­

dare för (FP) (UbU2000/01:UbU13).

2002­03­21 Utbildningsutskottet avstyrker motionsyrkanden om införandet av lärarcertifiering/legitimation så­

som motionerats av företrädare för (M), (FP) och (C) (UbU2001/02:UbU10).

2002­08­17 Debattartikeln i Dagens Nyheter där frågan om lärarlegi­

timation nämns. Folkpartiet hade dagarna före lagt fram ett skolpolitiskt program där frågan om lärarlegitimation ingår som en del.

2003­03­06 Utbildningsutskottet avstyrker motionsyrkanden om infö­

randet av

2004­03­11 lärarcertifiering/legitimation såsom motionerats av före­

trädare för

2005­02­17 (M), (KD), (FP) och (C) (UbU 2002/03:UbU4;

UbU2003/04:UbU7; UbU2004/05:UbU4).

2005­03­31 Det nationella avtalet ÖLA 00 mellan arbetsgivare och lärarnas fackliga organisationer om nya lärares rätt till mentor och introduktionsperiod förlängs inte längre.

Lokala avtal om denna rätt fortsätter finnas på sina håll, liksom aktiviteter för att stödja nya lärare.

2006­03­23 Dir 2006:31 Utredning om auktorisation av lärare.

Den Socialdemokratiska regeringen ger ett halvår före valet direktiv till en utredning som skall bedöma om det finns behov av att införa en auktorisation för lärare och om det i så fall skall vara staten eller arbetsmarknadens parter som skall ansvara för denna. Uppdraget skall redo­

visas senast 2007­05­31. Särskild utredare Jan Björkman (S).

2006­10­06 Regeringsskifte. Borgerlig alliansregering tar över efter det att Socialdemokraterna förlorat valet.

2006­11­07 Jan Björkman (S) entledigas som särskild utredare för utredningen om auktorisation av lärare.

2006­11­14 Dir 2006:140. Jörgen Ullenhag (FP) utses som särskild utredare för utredningen om auktorisation av lärare.

2006­12­21 Dir 2006:140 Direktiv till Lärarutredningen – om behö­

righet och auktorisation (U 2006:07).

Den borgerliga alliansregeringen ger nya direktiv som innebär ett vidgat uppdrag samt lämnar förslag till en statlig auktorisation av läraryrket. Delredovisning 2007­

11­01 och slutredovisning 2008­03­01. Särskild utredare Jörgen Ullenhag (FP).

2007­07­12 Dir 2007:117 Tilläggsdirektiv till Lärarutredningen – om behörighet och auktorisation (U 2006:07).

Ändring av plan för redovisning. Endast ett samlat för­

slag skall lämnas senast 2008­02­01

2008­02­01 Dir 2008:1 Tilläggsdirektiv till Lärarutredningen ­ om behörighet och auktorisation (U 2006:07)

Ändring av tidsplan för redovisning. Samlat förslag skall redovisas senast 2008­06­01.

2008­04­21 Betänkande Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) överlämnas till regeringen. Presskonferens 2008­04­12.

2008­10­20 Sista dag att inlämna remissvar på SOU 2008:52. 108 stycken remissvar inkom till Utbildningsdepartementet.

2010­03­24 Propositionen Den nya skollagen – för kunskap, valfri-het och tryggvalfri-het (prop. 2009/10:165) publiceras (daterad 2010­03­18).

2010­05­03 Promemorian Legitimation för lärare och förskollärare U2010/2818/S går ut på remiss.

2010­06­22 Riksdagsskrivelse 2009/10:370. Beslut i riksdagen om att införa en ny skollag enligt Utbildningsutskottets betän­

kande 2009/10:UbU21.

2010­07­02 Sista dag att inlämna remissvar på Promemorian U2010/2818/S. 88 stycken remissvar inkom till Utbild­

50

2010­08­01 Den nya skollagen träder i kraft.

2010­09­09 Lagrådsremiss Legitimation för lärare och förskollärare går till Lagrådet.

2010­10­18 Regeringens proposition 2010/11:20 Legitimation för lärare och förskollärare presenteras. (Daterad 2010­10­07).

2010­11­11 Regeringsbeslut 1:5 U2010/6930/S. Uppdrag till Statens skolverk att förbereda och organisera arbetet med att legitimera lärare.

2011­03­02 Riksdagsskrivelse 2010/11:171. Beslut i riksdagen om att införa legitimation för lärare och förskollärare enligt Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU5.

2011­03­17 Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor (Svensk författ­

ningssamling SFS 2011:326).

2011­04­11 Skolverket sänder tre dokument med föreskrifter och kommentarmaterial på remiss (1) Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om introduktionsperiod och kompe-tensprofiler för lärare och förskollärare. (2) Legitima-tion för lärare, förskollärare och lektorer. Skolverkets föreskrifter och allmänna råd med kommentarer om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare. (3) Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om kompetensprofiler för utnämning lektor. Remiss­

svar skall inlämnas senast 2011­04­26.

2011­05­12 Skolverkets föreskrifter om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskollärare beslutas (SKOLFS 2011:37), se (1) och (2) ovan.

2011­05­30 Skolverkets föreskrifter om kompetensprofiler för utnäm­

ning till lektor beslutas (SKOLFS 2011:58) 2011­06­20 Skolverkets föreskrifter om ansökan om legitimation

för lärare och förskollärare m.m. beslutas (SKOLFS 2011:35)

2011­07­01 Den nya skollagen där lärarlegitimationen ingår som en del börjar gälla.

2011­07­01 Den som tar lärarexamen efter detta datum skall genom­

föra en introduktionsperiod om minst ett år. Olegitimera­

de lärare som anställda före detta datum får rätt att sätta betyg t.o.m. 2015­07­01.

2011­08­01 Möjligheten att söka lärar­ och förskollärarlegitimation öppnas för de lärare och förskollärare som har examens­

bevis och som redan arbetat minst ett år.

2011­11­28 De första legitimationerna för förskollärare utfärdas.

2011­12­14 De första legitimationerna för lärare utfärdas.

2012­02­08 Skolverket publicerar en rapport om verkets hantering av legitimationsärenden med anledning av den kritik som riktats mot att bemanningsföretaget Proffice är involve­

rad i hanteringsprocessen av legitimationerna.

2012­02­10 Skolverket hemställer hos regeringen att flytta fram tid­

punkten för när legitimationsreformens olika delar skall träda ikraft (Skolverket dnr 89­2012:169). Som orsak anges bl.a. att Skolverket inte anser sig hinna besluta i tillräckligt många legitimationsärenden innan 1 juli 2012.

Detta berör bl.a. frågan om fr.o.m. när bara den som har legitimation och är behörig för undervisning får bedriva undervisning och får anställas utan tidsbegränsning.

2012­03­07 Promemoria från Utbildningsdepartementet i vilket det förslår att bl.a. tidpunkterna för när legitimations­

reformens olika delar skall träda ikraft skjuts fram på obestämt tid, tills den dag regeringen beslutar annat.

(U2012/1524/S)

2012­03­21 2012­02­08 beslutade Skolverket om de föreskrifter om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne (SOLFS2012:4). Föreskriften giltig fr.o.m.

2012­03­21.

2012­05­23 Riksdagen beslutar bifalla motion som yrkar på att moders målslärare skall omfattas av legitimationen, vilket innebär ett nederlag för regeringens linje (Riksdagsskri­

velse 2011/12:227).

2012­05­31 Konstitutionsutskottet riktar kritik mot brister i berednings arbetet kring legitimationsreformen och kon­

staterar att regeringen i detta avseende brustit i ansvar (Konstitutionsutskottets betänkande 2011/12:KU20).

2012­04­26 Proposition 2011/12:144 Senare tillämpning av vissa be­

stämmelser om legitimation för lärare och förskollärare lämnas av regeringen.

2012­06­19 Riksdagsskrivelse 2011/12:227. Riksdagen beslutar enligt Utbildningsutskottets betänkande 2011/12:UbU20 (och prop. 2011/12:144) att senarelägga tillämpningen av vissa bestämmelser om legitimationskrav. Det berör bl.a.

att endast den som har legitimation som förskollärare och lärare skulle få anställas utan tidsbegränsning. Nytt datum för ikraftträdande av dessa delar är 2013­12­01.

2012­06­30 Lagändringarna beslutade enligt Riksdagsskrivelse 2011/12:227 träder i kraft.

2012­07­01 Ursprungligen det datum från när endast den som har legitimation som förskollärare och lärare skulle få anstäl­

las utan tidsbegränsning. 2012­06­19 beslutade riksdagen att skjuta fram detta ikraftträdande till 2013­12­01.

52

2013­12­01 Datum för när endast den som har legitimation som för­

skollärare och lärare bl.a. skall få anställas utan tidsbe­

gränsning (Riksdagsskrivelse 2011/12:227). (Detta gäller vid tryckningen av denna bok).

2015­07­01 Datum för när lärarlegitimationsreformen skulle börja gälla fullt ut. Bl.a. skall bara lärare med legitimation självständigt få sätta betyg från detta datum. (Detta gäller vid tryckningen av denna bok).

In document Lärarlegitimation, introduktionsperiod och lämplighetsprövning - en översikt och problematisering av reformerna (Page 28-37)