5.3 Svårigheter med laborativt arbete
6.2.3 Lärarnas beskrivningar om svårigheter
Delar av lärarnas beskrivningar om svårigheter i det laborativa arbetet tycks ligga i linje med vad Walan (2016) och Högström (2009) påvisar om lärares svårigheter. Bland annat påtalar lärarna i denna studien att för mycket tid läggs på att förbereda och hitta relevanta laborationer, men också att det inte finns tillräckligt med tid för att göra ett noggrant för och efterarbete. Detta kan i sin tur förklara varför lärarna väljer att använda sig av slutna laborationer eftersom det inte kräver någon större förberedelse i jämförelse med öppna laborationer. I förhållande till elevers attityd gentemot det naturvetenskapliga ämnet beskriver lärarna i denna studie att elever förväntar sig att undervisningen endast ska vara roligt. Lärarna beskriver också att elever inte tar det laborativa arbetet på allvar vilket leder till att lärarna behöver kontrollera eleverna för att försäkra att de gör vad de ska. Detta kan å ena sidan vara en konsekvens av att lärarna i denna studie främst uttrycker att laborationer ska vara lustfyllt. Å andra sidan indikerar detta i likhet med Schwartz et al. (2004) att lärarna saknar strategier för att ge elever insikten om laborationens syfte.
31
7 Slutsats och vidare forskning
I förhållande till hur lärare beskriver sitt arbete med laborationer framkommer det ur studien att lärarna arbetar efter en metod som inte ger elever någon större frihetsgrad. Lärarna använder ofta slutna laborationer där det redan finns färdiga instruktioner och resultatet kan i förväg förutsägas. Dock behöver lärarna tänka på att syftet med slutna laborationer är endast till för att illustrera naturvetenskapliga fenomen. Att använda slutna laborationer begränsar elevers medverkan vilket i sin tur begränsar förståelse och kreativitet. Det lärarna istället bör utgå ifrån är arbetssättet efter den öppna laborationen där elever ges en hög frihetsgrad vilket i sin tur gör det möjligt att arbeta efter ett undersökande arbetssätt.
Lärarna som har deltagit i studien uttrycker en del liknande mål med det laborativa arbetet i förhållande till tidigare forskning. Framför allt ska det laborativa arbetet väcka intresse, anknytas till ett undersökande arbetssätt och komplettera teorin. I relation till en intresseväckande undervisning behöver lärarna tänka på att de affektiva aspekter kan innebära att elever inte får tränas i de förmågor som är nödvändiga för den framtida utbildningen. Att tillåta det lustfyllda gå före det kognitiva innehållet kan även innebära att det blir ett större kunskapsgap bland elever. Vidare behöver lärarna också tänka på att ha strategier som ger elever insikten om syftet med laborationen. Ett sätt att kunna göra detta är utefter Johansson (2012) övergripande och närliggande syften där det poängteras att lärare bör ha konkreta mål i det laborativa arbetet som eleverna kan eftersträva, och att det övergripande och närliggande görs kontinuerligt i undervisningen. I relation till ett undersökande arbetssätt beskriver lärarna en rad olika kriterier som uppfyller ett undersökande arbetssätt. Bland annat vill lärarna att elever i det laborativa arbetet ska undersöka, reflektera, diskutera, resonera, formulera hypoteser och frågeställningar. Dessa aspekter ingår som en del av det undersökande arbetssättet eller det systematiska arbetet som beskrivs i läroplanen (2018). Dock reflekterar lärarna inte om hur elever upplever problem eller hur de väljer sina strategier och metoder för att lösa problem. Lärarna behöver därmed fundera över det pragmatiska synsättet som betonar att det är i problemet och hur elever uppfattar problemet som möjliggör lärandemoment. Nästa steg i forskningen skulle kunna vara att komplettera denna undersökningen med observation där syftet är att observera hur lärare arbetar i praktiken utifrån deras beskrivningar för att få en helhetsbild. Det hade också varit intressant att undersöka elevers attityd gentemot naturvetenskapen, vad är det som gör att många elever inte väljer att studera vidare inom det naturvetenskapliga ämnet?
32
Referenslista
Berg, A., Löfgren, R.& Eriksson, S. (2007). Kemiinnehåll i undervisningen för nybörjare (s.
146-162). Oslo: Nordina
Tillgänglig:
https://journals.uio.no/index.php/nordina/article/view/377/409
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Dewey, J. (1916). Democracy and Education, An Introduction to the Philosophy of Education. New York, Macmillan.
Dewey, J. (1938). Experience and Education. New York, NY: Touchstone
Eriksson-Zetterqvist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder. (s. 34-53). Stockholm: Liber.
Fitzgerald, A., Dawson, V.. & Hackling, M. (2012). Examining the Beliefs and Practices of
Four Effective Australian Primary Science Teacher (s.989-1001). Melbourne: Monash
University.
Tillgänglig: https://link-springer-com.ezproxy.bib.hh.se/content/pdf/10.1007%2Fs11165-012-
9297-y.pdf
Gillies, R. & Nichols, K. (2014). How to Support Primary Teachers’ Implementation of
Inquiry: Teachers’ Reflections on Teaching Cooperative Inquiry-Based Science (s. 180-188).
Dordrecht: Springer business + Business Media Dordrecht. Tillgänglig: https://link-springer- com.ezproxy.bib.hh.se/content/pdf/10.1007%2Fs11165-014-9418-x.pdf
Gilham, B. (2008). Forskningsintervjun, teknik och genomförande. Malmö: Holmbergs i Malmö AB.
Gunnarsson, G. (2008). Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner (s.106-142). Norrköping: LiU tryck, Linköpings Universitet.
Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2%3A25545/FULLTEXT01.pdf
Harlen, W. (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm. Liber.
33
Hofstein, A. & Lunetta, V. (2003). The Laboratory in Science Education - Foundations for the
Twenty-First Century (s. 31-45). New Jersey: Wiley Periodicals Inc. Tillgänglig:
http://gpquae.iqm.unicamp.br/gtexperimentacao.pdf
Hult, H. (2000). Laborationen – myt eller verklighet. En kunskapsöversikt över laborationer
inom teknisk och naturvetenskaplig utbildning (s. 15-23). Linköping: Linköpings tryckeri AB.
Tillgänglig:https://old.liu.se/didacticum/filarkiv-cul/1.94131/LaborationenSeptember-26- 2008.pdf
Högström, P. (2009). Laborativt arbete i grundskolans senare år- lärares mål och hur de
implementeras (s.39-49). Umeå: Print & Media, Umeå Universitet. Tillgänglig:
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:209219/FULLTEXT01.pdf
Högström, P., Ottander, C. & Benckert, S. (2010). Laborativt arbete i grundskolans senare år:
Lärares perspektiv (s. 80-89). Oslo: Nordina.
Tillgänglig: https://www.naturfagsenteret.no/binfil/download2.php?tid=1568686
Högström, P., Ottander, C. & Benckert, S. (2006). Lärares mål med laborativt arbete: Utveckla
förståelse och intresse. NorDiNa, 2(5), 54-66.
Tillgänglig: https://www.journals.uio.no/index.php/nordina/article/download/414/476
Johansson, A-M. (2012). Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans
tidigare årskurser (s.39-44). Stockholm: Universitetsservice, US-AB.
Tillgänglig:
http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:564994/FULLTEXT01.pdf
Johansson, A-M. & Wickman, P-O. (2013). Selektiva traditioner i grundskolans tidigare år (s.
50- 65). Oslo: Nordina.
Tillgänglig:
https://www.journals.uio.no/index.php/nordina/article/viewFile/626/636
Kihlström, S. (2007). Intervju som redskap. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare. (s. 47-69). Stockholm. Liber
Lemke, J. L. (1990). Talking Science: Language, Learning and Values. Norwood, New Jersey: Ablex.
Lunde, T., Rundgren, C-J., & Chang - Rundgren, S-N. (2015). När läroplan och tradition möts:
hur högstadielärare bemöter yttre förväntningar på undersökande arbete i naturämnesundervisningen (s.90-91). Oslo: Nordina.
Millar, R. (2004). The role of practical work in the teaching and learning of science. Washington: University of York, National Academy of Science.
34
Rennstam, J & Wästerfors, D. (2015).Att analysera kvalitativt material. I P. Svensson & G. Ahrne (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 220-236). Stockholm: Liber AB.
Schwartz, R., Lederman, N. & Crawford, B. (2004). Developing Views of Nature of Science in
an Authentic Context: An Explicit Approach to Bridging the Gap Between Nature of Science and Scientific Inquiry (s.614-616). New Jersey: Wiley Periodicals.
Tillgänglig:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/sce.10128
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
Reviderad 2017 (4:e uppl.). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017a). Kommentarmaterial till kursplanen i biologi. (Reviderad 2017) Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i fysik. (Reviderad 2017) Stockholm: Skolverket
Skolverket (2017c). Kommentarmaterial till kursplanen i kemi. (Reviderad 2017) Stockholm: Skolverket.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I P. Svensson & G. Ahrne (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder. (s. 208–219). Stockholm: Liber AB.
Southerland, S. & Gess- Newsome, J. (1999). Preservice teachers` views of inclusive science
teaching as shaped by images of teaching, learning and knowledge. Salt Lake City:
Department of Educational Studies. Tillgänglig:
https://onlinelibrary-wiley-com.ezproxy.bib.hh.se/doi/epdf/10.1002/%28SICI%291098- 237X%28199903%2983%3A2%3C131%3A%3AAID-SCE3%3E3.0.CO%3B2-X
Säljö, R. (2015). Lärande: En introduktion till perspektiv och metaforer. Falkenberg: Team Media Sweden.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, (2019-04-17)
Walan, S. (2016). From doing to learning Inquiry and context-based science education in
primary school (s.57-63). Karlstad: Universitetstryckeriet. Tillgänglig:
35
Westman, A-K. (2016). Meningsskapande möten i det naturvetenskapliga klassrummet (s.43-
53). Umeå: Print & Media, Umeå Universitet.
Tillgänglig:
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:921670/FULLTEXT01.pdf
Källmaterial
Intervju med Annika, april-maj 2019 Intervju med Daniel, april-maj 2019 Intervju med Gert, april –maj 2019 Intervju med Josefine, april –maj 2019 Intervju med Mikael, april –maj 2019
36
Bilagor
Bilaga 1
Information om deltagande i en undersökning om laborativt arbete i naturvetenskapligundervisning.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Syftet med denna studie är att undersöka verksamma lärares beskrivning av laborativt arbete samt vilka syften och mål de har med laborativt arbete. För att besvara studiens syfte och frågeställningar kommer undersökningen att ske via intervju. I samband med intervjun kommer även all diskussion att dokumenteras i form av ljudinspelning. Intervjun kommer att ta cirka 20–30 minuter.
Deltagandet i undersökningen är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande. Som deltagare är du även anonym. All information som namn, skola eller kommun kommer att bytas ut till fiktiva namn. Det insamlade materialet kommer sedan att transkriberas och analyseras för att kunna slutföra studien. De som har tillgång till det transkriberade materialet är Jakob Eklöf, Liam Nguyen, handledare samt examinator för arbetet.
Den genomförda undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan i Halmstad. Uppsatsen kommer sedan att publiceras digitalt på Diva. Dokumentationen kan ske genom inspelade samtal. Det insamlade materialet kommer att hanteras etiskt korrekt enligt vedertagna principer vilket till exempel innebär att lärare avidentifieras och att dokumentationen endast används för utveckling och utbildning (forskning, utvecklings- och examensarbete).
□ JA, jag godkänner att jag dokumenteras
□ NEJ, jag godkänner inte att jag ska dokumenteras
Namnteckning: ...
37
Bilaga 2
Intervjumall
Inledning
1. Hur länge har du jobbat som lärare? 2. Är du behörig lärare i NO?
3. Hur länge har du undervisat i NO? 4. Vilka årskurser har du i NO?
Del 1, Lärarnas beskrivning av laborativt arbete
1. Vad innebär begreppet laboration för dig?
● Hur ofta använder du dig av laborationer i undervisningen?
● Vad anser du är det ‘’roligaste’’ med laborationer?
1. Vilka förutsättningar krävs för att arbeta laborativt på din skola?
● Är det någon specifik del inom NO som du anser är mer lämplig för
laborativt arbete än andra delar?
1. Hur arbetar du med laborativt arbete i undervisningen?
● Ka du ge ett exempel på din senaste laboration?
1. Hur planerar du dina laborationer?
● Varifrån får du dina idéer till laborationer?
● Använder du dig av laborationer med färdiga instruktioner? Om ja, vilka
fördelar/nackdelar tror du det finns? Om nej, beskriv varför.
● Hur involverar du elever i planeringen?
Del 2, Syftet med laborationer i undervisningen
1. Varför använder du dig av laborationer?
● Vad är dina syften med det laborativa arbetet i undervisningen? (vardag, intresse, motivation, lgr11, annat?)
● Vad vill du att elever ska uppnå när de avslutar ett arbetsområde? 1. Hur förmedlar du dina syften och mål för eleverna?
● Varför är det viktigt att man förtydligar syften och mål för elever?
Del 3, Det undersökande arbetssättet
1. När du arbetar med laborationer, försöker du lära ut teorin eller praktiken först? ● Varför lär du ut teorin först?
● Varför genomför du laborationer först? 1. Hur mycket grupparbete har du i dina laborationer?
38
1. Hur mycket tid går åt till att diskutera elevernas genomförande och resultat?
● Hur hanterar du elevernas vardagsspråk?
Del 4, Svårigheter
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Jakob Eklöf Liam Nguyen