Om studien varit baserat på ett större underlag hade trovärdigheten ökat, men samtidigt syns det att många av de teorier som tidigare har tagits upp går att återfinna i resultatet. Även om vi anser att det går att se ett antal kopplingar mellan de ickepsykologiska egenskaperna och tillväxt har vi insett att det inte går att dra några kompletta slutsatser utan att blanda in även de psykologiska egenskaperna. Om vi även hade undersökt psykologiska egenskaper hos entreprenörerna hade vi kunnat studera om det fortfarande går att dra samma slutsatser för de ickepsykologiska egenskapernas koppling till tillväxt oavsett hur de psykologiska sett ut, men det hade blivit en alldeles för omfattande studie för att vara möjlig för oss att genomföra.
Efter att vi genomfört studien har vi förstått att det är oerhört komplicerat att skapa enkäter.
Det hade behövt läggas betydligt mer tid på utformningen samt att enkäten bör testas innan den skickas iväg till de som ska svara på den. Helst på en testgrupp för att se hur de uppfattar frågorna samt att se om det som svaren ger verkligen är det som efterfrågas i studien. Det hade kunnat avhjälpa problemet vid rangordningen av egenskaperna där vissa även hade rangordnat egenskaper de inte besatt då det till exempel var sju företagare som hade föräldrar som varit företagare men ändå har tio valt att rangordna den egenskapen vilket inte gjorde tillförlitligheten optimal.
För att förbättra validiteten och reliabiliteten har vi lärt oss att det hade varit bättre med ännu större underlag samt ett bättre urval. Ett större underlag är viktigt för att undvika den uppkomna situationen med exempelvis invandrarbakgrund där det inte kommer med ett rättvisande antal för att motsvara hur samhället ser ut. För att kunna säkerställa att uppgifterna om tillväxt stämmer hade det även varit fördelaktigt att enbart undersöka aktiebolag och ha en obligatorisk punkt med organisationsnummer för att kunna kontrollera omsättning och andra viktiga uppgifter.
När det kommer till framtida studier anser vi att denna studie inte borde göras om igen på samma sätt utan det behövs först göras förbättringar för att uppnå högre validitet och reliabilitet. Det skulle vara intressant att göra en studie om hur det skiljer sig mellan de med god tillväxt och de som har en sämre tillväxt. Detta skulle kunna undersökas genom att skicka enkäten till två lika stora grupper, en med hög tillväxt och en med sämre tillväxt, och sedan ställa dessa grupper mot varandra.
Referenser
Acs, Z. J., Audretsch, D. B., Braunerhjelm, P., & Carlsson, B. (2012). Growth and entrepreneurship. Small Business Economics 39 , 289300. doi:10.1007/s1118701093072
Arregle, J., Batjargal, B., Hitt, M. A., Webb, J. W., Miller, T., & Tsui, A. S. (2015). Family Ties in Entrepreneurs’ Social Networks and New Venture Growth. Entrepreneurship: Theory
& Practice, 39 (2), 313344. doi:10.1111/etap.12044
Artz, B. (2017). Gender and entrepreneurial success: evidence from survey data. Applied Economics Letters 24 (3), 163166. DOI: 10.1080/13504851.2016.1173173
Bjerke, B. (2005). Förklara eller förstå entreprenörskap? . Lund: Studentlitteratur.
Blomkvist, P., & Hallin, A. (2015). Metod för teknologer: examensarbete enligt 4fasmodellen . (1., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, J. (2013, 15 juni). Låg pension för tre grupper Kvinnor, egenföretagare och invandrare kommer att vara klart överrepresenterade bland morgondagens fattigpensionärer, enligt en ny rapport. SvD Näringsliv . Hämtad den 13 januari, 2017, från http://www.svd.se/lagpensionfortregrupper
Delmar, F., & Davidsson, P. (2000). Where do they come from? Prevalence and characteristics of nascent entrepreneurs. Entrepreneurship & Regional Development, 12 (1), 123.
doi:10.1080/089856200283063
Delmar, F. (2009). Tillväxten i unga företag: Ledningskapacitetens roll. I C. Holmquist (Red.), Entreprenörskap på riktigt: Teoretiska och praktiska perspektiv (s. 133155). Lund:
Studentlitteratur.
Gunnarson, R. (2005). Urvalsstrategier. Dept of Prim Health Care Göteborg University Research methodology web site . Hämtad den 17 januari, 2017, från http://infovoice.se/fou/bok/10000061.shtml
Kirzner, I. M. (1973). Competition and Entrepreneurship . Chicago: The University of Chicago.
Krueger, N. F. (1993). Growing up “entrepreneurial”? Cognitive developmental consequences of early exposure to entrepreneurship. Academy of Management Annual Meeting Proceedings . doi: 10.5465/AMBPP.1993.10315290
Landström, H. (2005). Entreprenörskapets rötter . (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Landström, H., & Löwegren, M. (2009). Entreprenörskap och företagsetablering – Från idé till verklighet. Lund: Studentlitteratur.
Mälardalens Högskola. (2014). Validitet . Hämtad den 18 januari, 2017 från http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/metod/validite t1.29071
Nutek (2003). Tillväxt i småföretag . Från
http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1098
Sanandaji, N. (2013). Krympande eller växande städer?: Framgångsrecepten för urban och regional utveckling runtom i landet . Reforminstitutet. Från http://reforminstitutet.se/wp/wp
content/uploads/2013/10/KrympandeEllerVaxandeStader.pdf
SCB. (2012). Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2012 . Från http://www.scb.se/statistik/_publikationer/AM9903_2012H02_BR_AM78BR1201.pdf
Schumpeter, J. A. (1934). The Theory of Economic Development . New Jersey: Transaction Publishers.
Shane, S. (2003). A General Theory of Entrepreneurship: The Individual – Opportunity Nexus . Northampton: Edward Elgar Publishing.
Tillväxtverket. (2013). Företagare med utländsk bakgrund . Stockholm: Tillväxtverket. Från http://www.ifs.a.se/wpcontent/uploads/2012/12/Info_0514_web.pdf
Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken . (5., [moderniserade och rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Youngwook, P. (2014). Serial entrepreneurs and venture survival: Evidence from U.S.
venturecapitalfinanced semiconductor firms. Strategic Entrepreneurship Journal, 8 , 254–268. doi:10.1002/sej.1161
Bilagor
Bransch och arbetslivserfarenhet
✓ Rådgivare (till exempel Almi)
Hur har företagets vinst/förslust förändrats om du ser till de senaste tre åren?
% + >100 , +9099 , … , +19, +/0 , 19 , … , 9099 , >100
Hur har företagets personal förändrats om du ser till de senaste tre åren?
% + >100 , +9099 , … , +19, +/0 , 19 , … , 9099 , >100
Fritextruta
Personliga egenskaper
Född år Kön
● Man
● Kvinna
● Vill ej uppge
Bakgrund
● Född i Sverige
● Född utomlands, föräldrar födda i Sverige
● Född utomlands, föräldrar födda utomlands
● Vill ej uppge
Fritextruta