föreningsidrotten i Sverige 47
4. Diskussion och slutsatser
4.3 Lärdomar och rekommendationer för det fortsatta arbetet
Det mest återkommande budskapet från de som kommer till tals genom denna rapport handlar just om vikten av att fortsätta arbeta för att höja medvetandegraden och
kunskapsnivån om normer och strukturer inom idrottsrörelsen, samt att ifrågasätta och utmana dessa. Tendenser till självrannsakan kan också skönjas inom idrottsrörelsen. I ansatsen till det strategiarbete som RF-stämman beslutade om 2015 ingick att föra en självkritisk diskussion om hur idrottsrörelsen behöver utvecklas för att möta pågående samhällsförändringar,55 och nu gällande strategiska plan (Strategi 2025) för
idrottsrörelsen anger att ”svensk idrott behöver göra en resa mot inkludering av grupper som i dagens samhälle inte ses som norm”.56 Även i distriktens redogörelser finns exempel på självrannsakan (avsnitt 3.1.3). Ett mer konkret exempel på ett självkritiskt förhållningssätt är det ökade fokuset på idrottens ”vita fläckar”, det vill
55 Riksidrottsförbundet (2013). RS förslag: Strategiarbete om svensk idrotts framtida förutsättningar.
56 Riksidrottsförbundet (2017). RS förslag: Strategisk plan 2018–2021.
54 (77) säga insikten om att föreningsidrotten faktiskt är svagt, eller inte alls, etablerad i en del geografiska områden i Sverige.
I den utsträckning det introspektiva arbetet gett resultat på förbundsnivå är det viktigt att poängtera att det nästan uteslutande är just förbundsrepresentanter som kommit till tals i denna rapport. Huruvida det skett någon motsvarande utveckling på
föreningsnivå saknas det underlag för att säga något om.57 Distrikten har arbetat för att utveckla föreningar i dessa frågor genom bildnings- och utbildningsinsatser och
Riksidrottsförbundet/SISU Idrottsutbildarna har tagit fram utbildningswebben
”Inkluderande idrott”58 riktad till föreningar (och förbund; se avsnitt 2.4.2), men sannolikt har de flesta föreningar ännu inte nåtts av insatserna. Eftersom det är i föreningarnas regi som den faktiska idrottsverksamheten sker framstår det
sammantaget som uppenbart att det är mot föreningarna som insatser måste riktas även i fortsättningen – och i utökad omfattning. Vilken inriktning insatserna bör ha råder det som diskuterats ovan konsensus om; identifiera och förändra normer och strukturer som skapar olika förutsättningar för olika människor att inkluderas inom idrotten och/eller föreningen.
Att fokus bör ligga på föreningsnivån är dock inte samma sak som att säga att det introspektiva arbetet på förbundsnivå kan prioriteras ned. Som konstaterats ovan återstår en betydande del av den resa som behöver göras, och det framstår som
principiellt viktigt att det även fortsättningsvis är förbunden som går i första ledet. För att kunna stödja och leda föreningarna rätt behöver förbundens kunskap fortsätta att utvecklas. För att nå framgång i förbundens arbete, och för att öka trovärdigheten i det, förefaller det också vara nödvändigt att arbeta för att komma tillrätta med
underrepresentationen av personer med utländsk bakgrund i förbundens styrelser.59 Det kan vara värt att påminna om att idrottsrörelsen beträdde till stor del otrampad mark när satsningen drog igång 2015. Därtill rådde en akut flyktingsituation och regeringens instruktioner var att ”insatserna behöver påbörjas snarast och i hela landet”.60 Delvis som en följd av detta kom styrningen i satsningen
(Riksidrottsförbundets styrning av distrikten och distriktens styrning av
idrottsföreningar som genomförde projekt) generellt att bli mjuk och tillitsbaserad.61 Dels saknades kunskap som grund för att styra åt ett visst håll, dels fanns alltså inte tid för förberedelse och planering. När arbetet med satsningen mellan 2015 och 2018 nu kan summeras, och planering för fortsättning ta vid, är läget ett helt annat. Arbetet har
57 Undantaget är Molin (2019) som fångar synpunkter och förhållningssätt hos representanter för föreningar som genomfört RF-finansierade projekt inom ramen för satsningen. Antal föreningar som var representerade var dock litet, och dessa föreningar skiljer sig dessutom gentemot de flesta andra föreningar just i och med att de genomfört ett projekt.
58 Se https://utbildning.sisuidrottsbocker.se/sisu/generell/organisation/inkluderande-idrott/
59 Se Fundberg, J. (2007) i Fundberg, J. (2017). ”Idrottsrörelsen och samhällsnyttan – fokus på etnisk mångfald och integration”, s. 121 f.
60 Prop. 2014/15:99, s. 124.
61 Se även Arnoldsson, Lindell, Mattson & Svender (2019). ”Nyanländas etablering i idrottsrörelsen”, s. 184 f.
55 (77) genererat ny kompetens, kunskap och erfarenhet. Metoder och arbetssätt har kunnat
testas och utvärderas i praktiken. Nätverk och relationer till relevanta externa aktörer har upparbetats. Därtill har idrottsrörelsen genom Strategi 2025 fått en strategi på plats som på en övergripande nivå pekar ut riktningen för den gemensamma
utvecklingen framåt. Sammantaget innebär detta att det nu finns en adekvat grund att basera en mer omfattande styrning på. Denna styrning bör ange den inriktning som kan antas ge det bästa resultatet i förhållande till de mål som formuleras för
satsningen.
I de olika material och rapporter som redovisats i denna rapport dras en mängd olika slutsatser med bäring på styrningen av det fortsatta arbetet med satsningen. Ett återkommande tema är svårigheten att nå nyanlända flickor och kvinnor i samma utsträckning som pojkar och män. Det finns emellertid inget entydigt svar på hur denna utmaning bäst tas om hand. Även nyanlända vuxna i allmänhet, och föräldrar i synnerhet, lyfts från flera håll som en målgrupp som bör prioriteras framöver. Arbete i både föreningsidrottsligt och socioekonomiskt utmanade områden påbörjades på flera håll under programperioden 2015–2018, och det finns inget i underlaget till denna rapport som talar för att detta arbete inte bör prioriteras även fortsättningsvis. Tvärtom tycks idrottsrörelsen alltjämt vara i färd med att få upp ögonen för hur stora
skillnaderna kan vara mellan olika geografiska områden vad gäller föreningsidrottsligt (och även andra former av) innan- respektive utanförskap (Edström, 2019). Edströms (2019) följeforskning dokumenterar många värdefulla insikter om denna typ av arbete, som i flera avseenden och med nödvändighet utmanar idrottsrörelsens traditionella arbetssätt och perspektiv. Det normkritiska och problematiserande angreppssätt som projektledarna i Storstadssatsningen i Stockholm tillförde projektet är ett viktigt bidrag till det fortsatta arbetet. Överlag behöver idrottsrörelsen se upp med att befästa stereotypa uppfattningar om såväl målgruppen/grupper av människor som
framställning av bostadsområden och kulturer.
Wagnsson och kollegor (2019) visar att de nyanlända barn och ungdomar som
idrottade sällan blivit rekryterade av föreningen, utan att de oftast själva sökt upp och tagit kontakt med föreningen. Med tanke på att det var många i målgruppen som inte idrottade men som uppgav att de skulle vilja idrotta i förening efterlyser forskarna mer uppsökande verksamhet och bättre information till målgruppen om hur man går med i en idrottsförening. Invandrarindex/RF (2018) visar i linje med detta att många, i synnerhet kvinnorna, avstått fritidsaktiviteter på grund av att de inte känner till vad som finns att göra på fritiden där de bor.
Wagnsson och kollegor (2019) finner också att ”de nyanlända barn och ungdomar som i studien uppgav att de inte idrottar, prioriterar skolan i högre utsträckning, upplever sig vara allmänt sämre i idrott, har föräldrar som inte är likna angelägna att deras barn idrottar, och har bristande kunskaper om hur de ska göra för att börja i en förening,
56 (77) jämfört med de som idrottar i en förening” (s. 5).62 Dessa faktorer liknar de faktorer
som även visats påverka andra svenska barn och ungdomars benägenhet att idrotta.63 En rimlig slutsats är därför att idrottsrörelsen står inför i många avseenden samma utmaning när det gäller att nå de barn och ungdomar som idag står utanför – oavsett om de är nyanlända eller inte. Detta är positivt i det avseendet att arbetet med
respektive målgrupp därför i mångt och mycket kan sammanfogas till ett och samma.
Ett annat exempel på detta är det ”åldersstrukturella” problemet, som handlar om att det inom många idrotter är svårt för äldre nybörjare att hitta tränings- och
tävlingsgrupper på lagom nivå. Även detta är ett tema som återkommer på flera ställen i underlaget till denna rapport,64 samtidigt som det är något som sedan tidigare
identifierats som en generell utmaning för svensk idrottsrörelse. Ett tredje exempel är kostnader förknippade med att idrotta, som tycks utgöra en vanligt förekommande tröskel för deltagande för nyanlända65 liksom för andra svenskar.66
Slutligen visar såväl Wagnsson och kollegor (2019) som Invandrarindex/RF (2018) att en majoritet av de nyanlända som inte idrottar skulle vilja det. Många säger sig också vara intresserade av att bli ledare, tränare eller styrelseledamot inom idrotten
(Invandrarindex/RF 2018). Den rimliga slutsatsen av detta är för det första att arbetet med att inkludera målgruppen i idrottsrörelsen är långt ifrån färdigt och att det finns mycket kvar att göra, och för det andra att det uppenbarligen finns goda möjligheter för idrottsrörelsen att engagera många nya människor i verksamheten.
62 Notera dock att man däremot inte fann något signifikant samband mellan respondenternas idrottande och deras avstånd till idrottsanläggning, språkkunskaper respektive om de måste hjälpa till mycket hemma.
63 Se Wagnsson m.fl. (2019) hänvisning till forskning inom dessa områden, s. 24 f.
64 Se till exempel Molin (2019) och Wagnsson m.fl. (2019).
65 Se till exempel Invandrarindex/RF (2018).
66 Se till exempel Centrum för idrottsforskning (2019).
57 (77)
Referenser
Arnoldsson, J., Lindell, L., Mattsson, P. & Svender, J. (2019). ”Nyanländas etablering i idrottsrörelsen”. I: Idrotten och (o)jämlikheten – I medlemmarnas eller samhällets intresse? Stockholm: Centrum för idrottsforskning 2019:2.
Centrum för idrottsforskning (2019). Idrotten och (o)jämlikheten – I medlemmarnas eller samhällets intresse? Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
Edström, N. (2019). Följ Projekt Storstad – om lokal metodutveckling och idrott i fem stadsdelar i Stockholms län. Stockholm: Riksidrottsförbundet/Stockholms
Idrottsförbund. Tillgänglig: https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-dokumentbanken/ovrigt/folj-projekt-storstad.pdf
Fagerström, M. & Nilsson, A. (2015). Slutrapport: Projekt Etnisk mångfald inom idrotten. Jönköping: Smålands Idrottsförbund/Västerbottens Idrottsförbund (intern rapport).
Fundberg, J. (2017). ”Idrottsrörelsen och samhällsnyttan – fokus på etnisk mångfald och integration”. I: J. Faskunger & P. Sjöblom (red.), Idrottens samhällsnytta: En vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. FoU-rapport 2017:1. Stockholm: Riksidrottsförbundet. Tillgänglig:
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya- dokumentbanken/forskning-fou/idrottens-samhallsnytta/fou2017_1-idrottens-samhallsnytta.pdf
Hersan, D. & Strömberg, S. (2017). Föreningsidrott och utanförskapet: En
nulägesrapport om arbetet i Storstadssatsningen. Stockholm: Riksidrottsförbundet (intern rapport).
Linderyd, A. (2017). Från aktivering till inkludering: En översikt av idrott med nyanlända och asylsökande 2015–2017. Stockholm: Riksidrottsförbundet (intern rapport).
Linderyd, A. (2018). Idrott för nyanlända 2015–2018. Stockholm:
Riksidrottsförbundet (intern rapport).
Migrationsverket (2015). Inkomna ansökningar om asyl, 2015.
https://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aab/148555621 4938/ Inkomna ansökningar om asyl 2015 - Applications for asylum received 2015.pdf [Hämtad 5 april 2019]
58 (77) Molin, F (2019). Spontanitet och samspel – En kvalitativ studie av 31
idrottsföreningars arbete med integration. Rapport 2019:1. Stockholm:
Riksidrottsförbundet. Tillgänglig:
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya- dokumentbanken/ovrigt/spontanitet-och-samspel---idrottsforeningars-arbete-med-integration.pdf
Prop. 2014/15:99. Vårändringsbudget för 2015.
Prop. 2015/16:47. Extra ändringsbudget för 2015.
Retriever (2017). Idrottens roll i integrationsdebatten: 1 januari 2015–30 juni 2017.
Stockholm: Riksidrottsförbundet (intern rapport).
Riksidrottsförbundet (2013). RS förslag: Strategiarbete om svensk idrotts framtida förutsättningar.
https://idrottonline.se/Riksidrottsforbundet/globalassets/riksidrottsforbundet- riksidrottsmotet/dokument/tidigare-riksidrottsmoten/rf-stamman2013/rs-forslag_del_1-_lulea_2013.pdf?w=900&h=900 [Hämtad 3 september 2019]
Riksidrottsförbundet (2017). RS förslag: Strategisk plan 2018–2021.
https://idrottonline.se/Riksidrottsforbundet/globalassets/riksidrottsforbundet-
riksidrottsmotet/dokument/tidigare-riksidrottsmoten/rf-stamman2017/13.01-proposition-strategisk-plan-2018-2021_v1.1.pdf?w=900&h=900 [Hämtad 3 september 2019]
Träff, M. (2019). Opublicerat manuskript.
Wagnsson, S., Augustsson, C., Kougioumtzis, K., Stråhlman, O. & Patriksson, G. (2019).
Nyanlända barns och ungdomars uppfattningar om och upplevelser av
föreningsidrotten i Sverige. FOU-rapport 2019:3. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Tillgänglig: https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-
dokumentbanken/forskning-fou/mangfald/fou2019_3-nyanlanda-barn-och-ungdomar-om-foreningsidrotten.pdf
59 (77)
Bilaga 1. Invandrarindex
Invandrarindex är ett företag som årligen genomför webbaserade enkätundersökningar med nyanlända som besvarar enkäter i samband med SFI (vuxna) eller
gymnasieprogrammet Språkintroduktion (ungdomar).67 Riksidrottsförbundet har medverkat i undersökningarna och formulerat ett antal idrottsrelaterade frågor som ingått i enkäten under 2016–2018. Avsikten har varit att fånga nyanländas erfarenheter av idrott och av att idrotta. Riksidrottsförbundet har hittills tagit del av, bearbetat och analyserat svaren från 2016 och 2017.68 Här redovisas resultaten.
Urval
Det har varit upp till enskilda kommuner att välja att genomföra Invandrarindex enkätundersökning. Vid genomförandet av undersökningen har alla närvarande elever (SFI respektive Språkintroduktion) i den aktuella klassen erbjudits att delta. ”Nästan samtliga som finns på lektionen väljer att svara på frågorna”,69 enligt Invandrarindex.
Enkäten är en webbenkät och respondenten kan välja att svara på fem olika språk.70 Det är viktigt att påpeka att urvalet inte gjorts slumpmässigt och att det är oklart i vilken utsträckning det representerar totalpopulationen. Totalt omfattas 3 430
respondenter,71 varav 927 ungdomar och 2 503 vuxna.72 Respondenterna består av fler män än kvinnor, särskilt bland ungdomarna (tabell 1 och 2).
Tabell 1. Antal respondenter, ungdomsenkäten, 2017
Totalt Kvinnor Män -15 år 16–17 år 18–19 år 20+ år
927 234 693 14 469 422 22
Tabell 2. Antal respondenter, vuxenenkäten, totalt 2016 och 2017
Totalt Kvinnor Män 18–25 år 26–35 år 36–45 år 46+ år Okänd ålder
2 503 1 162 1 341 552 935 532 284 200
Respondenterna var av naturliga skäl till stor del hemmahörande i de kommuner där undersökningen genomfördes. Respondenterna fick uppge vilken kommun de bodde i.
De 3 430 respondenterna bodde i 92 olika kommuner. Samtliga RF-distrikt var
representerade, men antal respondenter per distrikt varierade kraftigt. Tabell 3 visar de
67 Se vidare http://www.invandrarindex.se/
68 2016 omfattade endast vuxna respondenter. Svaren från vuxenenkäten från 2016 och 2017 har slagits ihop och redovisas här gemensamt.
69 Invandrarindex (2016). Rapport – teknisk beskrivning (underlag via personlig kontakt).
70 Förutom på svenska finns enkäten på arabiska, engelska, farsi (dari, persiska), somaliska och tigrinja.
71 Det var fler som besvarade Invandrarindex enkät de aktuella åren, men dessa svarade inte på en version av enkäten som innehöll Riksidrottsförbundets frågor.
72 Av de vuxna respondenterna deltog 1 195 i 2016 års undersökning och 1 308 i 2017 års undersökning.
60 (77) distrikt som hade störst respektive minst antal respondenter och tabell 4 de tio mest
representerade kommunerna.
Tabell 3. De fem RF-distrikt med störst respektive minst antal respondenter Störst antal respondenter Minst antal respondenter
Distrikt Antal
respondenter Distrikt Antal respondenter
Småland 669 Södermanland 18
Västra Götaland 591 Halland 32
Örebro 400 Uppland 33
Västernorrland 330 Östergötland 33
Skåne 244 Gotland 42
Tabell 4. De tio kommuner med störst antal respondenter
Kommun Antal
respondenter
Göteborg 467
Gislaved 387
Örebro 294
Härnösand 139
Ljungby 112
Sandviken 103
Köping 97
Lysekil 94
Lessebo 89
Hällefors 87
Ungefär hälften av alla respondenter uppgav att de hade kommit till Sverige för två år sedan, det vill säga 2014 eller 2015 beroende på vilket år de besvarade enkäten (figur 1).
61 (77) Figur 1. Antal respondenter fördelat på antal år sedan respondenten kom till Sverige, ungdomar och vuxna totalt.*
*Noll år innebär att respondenten kom till Sverige samma år som enkäten besvarades.
Ungdomarna tillfrågades vilket land de bodde i före resan/flykten till Sverige. De vuxna fick svara på vilket land de växte upp i. Syrien är det vanligast förekommande landet (tabell 5).
Tabell 5. Respondenternas tidigare hemland respektive uppväxtland (andel %)
Land Ungdomar* Vuxna** Totalt
Syrien 16 50 41
Annat land 19 22 21
Eritrea 3 14 11
Afghanistan 21 2 7
Iran 17 3 7
Somalia 9 3 5
Irak 4 3 4
Turkiet 7 1 2
Thailand 2 1 1
Baltikum/Ryssland 0 1 1
Pakistan 2 0 1
*Frågan löd: ”I vilket land bodde du före resan/flykten till Sverige?”
**Frågan löd: ”Vilket land växte du upp i?”
Av ungdomarna uppgav knappt hälften att de kommit till Sverige utan familj eller släkt.
40 procent uppgav att de kommit tillsammans med minst en av sina föräldrar (tabell 6).
275
651
1752
444
132 176
0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5+ år
62 (77) Tabell 6. Fördelning av svar på fråga om respondeten kom till Sverige i sällskap av familj/släkt
(andel %)*
Jag kom till Sverige … Andel respondenter
Ensam utan pappa, mamma, bror/syster eller släkt 46
Tillsammans med pappa och/eller mamma 40
Tillsammans med min bror/syster utan föräldrar eller släkt 7
Tillsammans med andra släktingar 4
Förstår inte frågan 3
Totalt 100
*Frågan avser endast ungdomsenkäten.
En majoritet av de vuxna uppgav att de kommit till Sverige som flyktingar och cirka en tredjedel att de flyttade till Sverige för att bo tillsammans med någon (tabell 7).
Tabell 7. Fördelning av svar på fråga om under vilka omständigheter respondenten kom till Sverige (andel %)*
Jag kom till Sverige … Andel respondenter
Som flykting 62
För att bo med min partner/barn/andra släktingar (anknytning) 31 Med arbets- eller studerandetillstånd för att arbeta eller studera 5
Förstår inte frågan 2
Totalt 100
*Frågan avser endast vuxenenkäten. Internt bortfall: 31 %.
Resultat
Respondenterna tillfrågades om de idrottat i Sverige, om de varit aktiva inom idrott som till exempel ledare samt om de är medlemmar i någon idrottsförening. 77 procent av ungdomarna och 60 procent av de vuxna uppgav att de idrottat minst en gång sedan de kom till Sverige. Fördelningen mellan svarsalternativen uppdelat på ungdomar och vuxna respektive kvinnor och män framgår av tabell 8. Bland såväl ungdomarna som vuxna var det en större andel män än kvinnor som uppgav att de idrottat. Kvinnorna uppgav också i större utsträckning att de är ointresserade av att idrotta. Det är dock viktigt att observera att frågan inte specificerar något särskilt slags idrottande, utan idrott i allmänhet. Här framgår alltså inte i vilken utsträckning respondenterna idrottat inom ramen för föreningsidrotten.
63 (77) Tabell 8. Fördelning av svar på frågan: ”Har du idrottat här i Sverige?” (andel %)
Svarsalternativ Ungdomar Vuxna
Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ja, jag har provat idrotta, men
endast en eller ett fåtal gånger 21 26 19 30 24 34
Ja, jag har idrottat flera gånger 56 42 61 30 23 36
Nej, men jag är intresserad av att idrotta
19 20 18 31 38 24
Nej, och jag är inte intresserad av att idrotta
5 12 2 10 15 6
Totalt 100 100 100 100 100 100
Avrundade siffror, varför delsummorna inte nödvändigtvis summerar till 100.
1 215 vuxna uppgav att de bodde tillsammans med barn. På frågan om barnet/något av barnen idrottat i Sverige svarade 64 procent ”ja” och 35 procent ”nej”.73 Till de 429 som svarade ”nej” ställdes frågan om barnet/något av barnen är intresserade av att idrotta.
55 procent av dessa svarade ”ja”, 13 procent ”nej” och 31 procent ”vet inte”.74 En enkätfråga löd: ”Har du varit aktiv inom idrotten som ledare, tränare,
styrelseledamot eller liknande sedan du kom till Sverige?” 26 procent av ungdomarna och 17 procent av de vuxna hade varit det. Fördelningen mellan svarsalternativen framgår av tabell 9 och visar på ett liknande mönster som det i tabell 8, nämligen att män i högre utsträckning än kvinnor varit aktiva och att kvinnor i högre utsträckning inte är intresserade. För såväl ungdomarna som de vuxna och för båda könen gäller dock att de som var intresserade av att bli aktiva inom idrotten som ledare, tränare, styrelseledamot eller liknande var fler än de som hade varit det. Notera att frågan är ställd så att det inte går att utesluta att de som svarat att de varit aktiva har varit det inom icke RF-ansluten föreningsverksamhet.
73 1 procent utgör internt bortfall.
74 2 procent utgör internt bortfall.
64 (77) Tabell 9. Fördelning av svar på frågan: ”Har du varit aktiv inom idrotten som ledare, tränare,
styrelseledamot eller liknande sedan du kom till Sverige?” (andel %)
Svarsalternativ Ungdomar* Vuxna**
Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män
Ja, vid ett fåtal tillfällen 19 14 21 11 7 15
Ja, jag är regelbundet aktiv ledare, tränare eller styrelseledamot inom idrott
7 6 7 6 5 6
Nej, men jag är intresserad av
att vara det 41 33 44 38 34 42
Nej, och jag är inte intresserad
av att vara det 32 46 28 45 55 36
Totalt 100 100 100 100 100 100
Avrundade siffror, varför delsummorna inte nödvändigtvis summerar till 100.
*Internt bortfall: Kvinnor 1 %; män 1 %; totalt 1 %.
**Internt bortfall: Kvinnor 15 %; män 17 %; totalt 16 %.
Respondenterna tillfrågades om de var medlemmar i olika typer av föreningar, där
”idrottsförening” var en av kategorierna. Av tabell 10 framgår att 31 procent av ungdomarna och 15 procent av de vuxna uppgav att de var medlemmar i en idrottsförening. Större andel män än kvinnor uppgav att de var medlemmar i en idrottsförening, i synnerhet bland ungdomarna.
Tabell 10. Fördelning av svar på frågan ”Är du medlem i någon av följande föreningar (…) Idrottsförening?” (andel %)
Svarsalternativ Ungdomar* Vuxna**
Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män
Ja 31 14 37 15 11 18
Nej, men jag skulle vilja bli medlem 20 19 21 18 14 21
Nej 39 58 33 61 68 55
Vet inte 9 9 10 6 7 5
Totalt 100 100 100 100 100 100
Avrundade siffror, varför delsummorna inte nödvändigtvis summerar till 100.
*Internt bortfall: Kvinnor 14 %; män 16 %; totalt 15 %.
**Internt bortfall: Kvinnor 17 %; män 13 %; totalt 15 %.
Respondenterna tillfrågades även om de idrottat innan de kom till Sverige, vilket 66 procent av ungdomarna och 85 procent av de vuxna75 uppgav att de hade. Bland ungdomarna var det fler män än kvinnor som hade idrottat innan de kom till Sverige:
70 procent jämfört med 55 procent av kvinnorna. Detsamma gäller de vuxna: 90
75 För de vuxna var frågan indelad i två frågor; om de idrottat innan de kom till Sverige som barn respektive som vuxna.
73 % uppgav att de idrottat som barn och 69 % som vuxna. 85 % uppgav att de idrottat som barn och/eller som vuxna.
65 (77) procent av männen hade idrottat innan de kom till Sverige jämfört med 79 procent av
65 (77) procent av männen hade idrottat innan de kom till Sverige jämfört med 79 procent av