Under studiens genomförande har jag fått med mig tankar och lärdomar som jag kommer att ta med mig när jag går över till att arbeta som lärare. Dessa tankar och lärdomar har dykt upp sporadiskt under hela studiens gång, men kanske främst under litteraturgenomgången och intervjuerna med två av klassernas naturkunskapslärare. Jag har förstått att många lärare har förutfattade meningar om allmänna skillnader som finns mellan elever på yrkesförberedande och högskoleförberedande och gymnasieprogram. Även jag själv har haft, och har nog fortfarande, en del förutfattade meningar om dessa elever. Studier har visat att dessa förutfattade meningar i många fall kanske stämmer, men jag har trots detta ändå insett att man som lärare måste försöka lägga dessa åt sidan när man möter en klass för första gången. Jag tar med mig det som en av mina praktikhandledare sa när vi diskuterade detta; innan man som lärare möter en klass för första gången ska man försöka intala sig själv att man kan möta vilka elever som helst inne i
klassrummet. Detta gäller etnicitet, sexuell läggning och religion, men också ambitionsnivå och motivation. Man måste försöka släppa alla förväntningar och förutfattade meningar och istället försöka bilda sig en uppfattning om klassen under lektionerna. Man tar reda på deras
förkunskaper, hur motiverade de är till att få ett högre betyg och vad de är intresserade av i början av kursen och anpassar sin undervisning utifrån det. Jag vill inte gå in till exempelvis en FT-klass och anta att de flesta endast vill ha ett E i naturkunskap, utan jag vill försöka vara ett blankt papper som under tiden fylls på med information om de elever jag möter. Ett exempel på detta som jag kommer ha i bakhuvudet när jag i framtiden eventuellt undervisar yrkesprogram är att inte anta att elever som läser ex. FT-programmet automatiskt vill att
naturkunskapsundervisningen ska vara mer inriktad på fordon, bränslen och liknande. Jag vill istället försöka ta reda på vad eleverna faktiskt vill att undervisningen ska handla om, och inte bara anta att den ska vara kopplad till deras yrke. Nog för att det påstås att yrkeselevers motivation kommer att öka om undervisningen är kopplad till deras framtida yrke, men jag tror ändå att ett enkelt sätt att höja elevernas motivation är att lyssna till deras åsikter gällande kursens innehåll och anpassa undervisningen efter det.
En insikt som jag har fått under intervjuerna med lärare är att det på något sätt ändå är förståeligt att många elever på yrkesförberedande program är något mer negativt inställda till naturkunskap, och egentligen teoretiska ämnen överlag. Åtminstone i början av en kurs. Jag tänker på det som Elin sa under hennes intervju – att dessa elever har valt ett yrkesförberedande program av en anledning. De har ett intresse för någonting praktiskt, och de flesta kommer att börja jobba direkt efter examen utan att gå vidare och studera vid ett universitet. Det många av dem förmodligen tänker är nog att kunskapen de lär sig när de läser naturkunskap inte är relevant kunskap för dem. Detta syns kanske inte så tydligt i min studie, men Elins kommentar känns inte helt orimlig ändå. En lösning på detta är väl att försöka få elever att förstå värdet i det ämne man undervisar i, oavsett om det är matematik eller naturkunskap eller något annat ämne. Samtidigt ska man försöka fånga deras intresse, som redan nämnt, och försöka ta reda på vad de vill lära sig om och anpassa undervisningen efter det, utan att missa något centralt innehåll som behöver ingå i kursen.
Läroplanernas centrala innehåll ändå är formulerat på ett så pass detaljerat sätt att det går att anpassa det utifrån elevernas önskemål utan att avvika från den.
7 Referenser
Cavas, P. 2011. Factors affecting the motivation of Turkish primary students for science learning.
Science education international. 22(1): 31-42.
Christ, T.W. 2014. Scientific based research and randomized controlled trials, the ”gold” standard? Alternative paradigms and mixed methodologies. Qualitative inquiry. 20(1): 72-80. DOI:10.1177/1077800413508523.
David, M. Sutton, C.D. 2016. Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-09995-8.
Dermitzaki, I. Stavroussi, P. Vavougios, D. Kotsis, K.T. 2013. Adaption of the Students’ Motivation Towards Science Learning (SMTSL) questionnaire in the Greek language. European journal of psychology of education. 28: 747-766. DOI: 10.1007/s10212-012-0138-1.
Glynn, S.M. Taasoobshirazi, G. Brichman, P. 2009. Science motivation questionnaire: construct validation with nonscience majors. Journal of research in science teaching. 46(2): 127-146. DOI: 10.1002/tea.20267.
Imsen, G. 2006. Elevens värld – introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentliteratur. ISBN: 978-91-44-00271-2.
Prokop, P. Tuncer, G. Chudá, J. 2007. Slovakian students’ attitudes toward biology. Eurasian
journal of mathematics, science and technology education. 3(4): 287-295. DOI:
10.12973/ejmste/75409.
Patel, R. Davidson, B. 2011. Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-06868-8.
Sjöberg, S. Andersson, S. Claesdotter, A. Strömdahl, H. 2010. Naturvetenskap som
allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. ISBN:
9789144053493.
Sjöberg, S. Schreiner, C. 2010. The ROSE project – An overview and key findings. University of Oslo.
https://www.roseproject.no/network/countries/norway/eng/nor-Sjoberg-Schreiner-overview-2010.pdf (Hämtad 2018-02-14).
Skolinspektionen. 2014. Undervisning på yrkesprogram. Rapport 2014: 05. Diarienummer: 400-2013:2457.
Skolinspektionen. 2017. Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. Diarienummer: 40-2016:202.
Skolverket. 2010. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes. ISBN: 978-91-38325-94-0.
Skolverket. 2016 a. TIMSS 2015 – Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Rapport 448.
Stockholm: Wolters Kluwer. ISSN: 1103-2421.
Skolverket. 2016 b. PISA 2015 – 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och
matematik. Rapport 450. Stockholm: Wolters Kluwer. ISSN: 1103-2421.
Skolverket 2016 c. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Wolters Kluwer. ISBN: 978-913832691-6.
Sveriges elevkårer och Lärarnas riksförbund. 2015. Från avhopp till examen – Så vill skolan
utveckla skolan.
https://sverigeselevkarer.se/media/1382/fran-avhopp.pdf (Hämtad 2018-03-01).
Tseng, C-H. Tuan, H-L, Chin, C-C. 2010. Investigating the influence of motivational factors on conceptual change in a digital learning context using the dual-situated learning model. International journal of science education. 32(14): 1853-1875. DOI: 10.1080/09500690903219156.
Tuan, H-L. Chin, C-C. Shieh, S-H. 2005 a. The development of a questionnaire to measure students’ motivation towards science learning. International journal of science
education. 27(6): 639-654. https://doi.org/10.1080/0950069042000323737 Tuan, H-L. Chin, C-C. Tsai, C-C. Cheng, S-F. 2005 b. Investigating the effectiveness of inquiry
instruction on the motivation of different learning styles students. International
journal of science and mathematics education. 3: 541-566. DOI:
10.1007/s10763-004-6827-8.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Elanders Gotab. ISBN: 91-7307-008-4.
Weimiao, F, Zheng, Y. 2010. Factors affecting response rates of the web survey: A systematic review. Computers in human behavior. 26(2): 132-139.
Wikström, C. 2013. Konsten att göra bra prov – vad lärare behöver veta om
Wiliam, D. Leahy, S. 2015. Handbok i formativ bedömning – strategier och praktiska tekniker. Stockholm: Natur och kultur. ISBN: 978-91-27-14195-7.
Bilaga 1
Enkätfrågor
Nedan kommer en sammanställning på de frågor och påståenden deltagarna har fått svara på. Svarsalternativen var graderade enligt Likert-skalan med svarsalternativen:
1. Håller absolut inte med 2. Håller inte med 3. Ingen åsikt/vet ej 4. Håller delvis med 5. Håller helt med
Enkäten inleds med två frågor som underlättar jämförelser mellan kön och programtyp: Kön: - Kvinna - Man - Annat Vilken klass går du i?
- Här får eleverna får välja ett alternativ från en lista innehållande de klasser som ska göra enkäten.
Upplevd förmåga:
1) Oavsett om innehållet i naturkunskap är enkelt eller svårt så är jag säker på att jag kan förstå det.
2) Jag har förmågan att förstå komplicerade begrepp och teorier i naturkunskapen. 3) Jag kan prestera bra på uppgifter i naturkunskap.
4) Trots att jag anstränger mig så kan jag INTE lära mig naturkunskap.
5) När uppgifter i naturkunskap är svåra så gör jag bara de enkla delarna, eller så ger jag upp helt. 6) När jag gör uppgifter i naturkunskap så föredrar jag att be andra säga de rätta svaren till mig, istället för att tänka ut dem själv.
7) Om innehållet i ett moment känns svårt så kämpar jag för att lära mig det. Naturkunskapens lärovärde:
8) Naturkunskap är viktigt att lära sig eftersom jag kan använda mig av kunskapen i min vardag. 9) Naturkunskap är viktigt att lära sig eftersom det sätter fart på mitt tänkande.
10) Det är viktigt att lära sig problemlösning i naturkunskap.
11) Det är viktigt att delta i övningar i form av vetenskapliga undersökningar och laborationer i naturkunskap.
12) Det är viktigt för mig att kunna ta reda på saker jag är nyfiken på när jag lär mig naturkunskap. Lärandemiljö:
13) Innehållet i naturkunskap är spännande och varierande.
14) Min naturkunskapslärare använder många olika undervisningsmetoder. 15) Min naturkunskapslärare har höga förväntningar på mig.
16) Min naturkunskapslärare ger mig uppmärksamhet. 17) Kursen i naturkunskap känns utmanande.