I utbildningar arbetar man på ett sätt som främjar lärande i nära samverkan med arbetslivet.
Det finns en växelverkan mellan teori och praktik och en flexibilitet i lärformer och kunskapsredovisning. De studerande har inflytande över sina studier och sin lärmiljö.
Lärarsamverkan och ämnesintegration finns.
Nuläge - här är vi idag
• Beskriv hur ni arbetar med erfarenhetsutbyte, mellan utbildningsanordnare och arbetsliv
Erfarenhetsutbyte är något som pågår hela tiden mellan gymnasium, vuxenutbildning och verksamhet. Programråd genomförs en gång per termin då frågor om bland annat APL tas upp. Kontinuerliga möten inom VO-College, seniormässa, psykiatrivecka, VO-Collegevecka och gemensamma föreläsningar (kunskapsfrukostar). Elever gör studiebesök i
verksamheterna under studietiden. Representanter från verksamheterna kommer ut till skolor och håller föreläsningar om vilka yrken som finns och vad de innebär.
Utbildningsanordnare och arbetsliv samverkar även när det gäller innehåll i kurserna i programfördjupningarna. Kursernas syfte och centrala innehåll har gåtts igenom för att säkerställa kvaliteten på innehållet.
• Studerandeinflytande
Ållebergsgymnasiet och Rudbecksgymnasiet
Studerandeinflytande pågår under hela utbildningen, eleverna är med och påverkar hur de ska jobba för att nå de olika kunskapskraven och hur de kan redovisa sina arbeten i de olika kurserna samt att de är med och utvecklar/förbättrar sin APL via programrådet.
Vidare genomförs enkäter om såväl kvalitet på Ållebergsgymnasiet som lärosäte,
undervisningens kvalitet samt APL-periodens kvalitet. Även elevernas sysselsättning följs upp efter sex månader efter avslutade studier.
Vuxenutbildning
Lärcenter har ett studeranderåd som träffas ett par gånger per termin. Här kan elever lämna synpunkter. Vidare genomförs enkäter om såväl kvalitet på Lärcenter som lärosäte,
undervisningens kvalitet samt APL-periodens kvalitet. Även elevernas sysselsättning följs upp efter sex månaders avslutade studier. Där det visat sig att 98 % är i arbete efter sina studier.
• Lärarsamverkan och ämnesintegrering
Ungdomsgymnasiet arbetar med lärarsamverkan och ämnesintegrering, exempelvis inom ämnena svenska, psykologi och psykiatri samt religion och etik. De arbetar även kollegialt inom programmets karaktärsämne i de olika kurserna (VÅRVÅR01 och MEDMED01) för att eleverna ska kunna få ett helhetsperspektiv av sin utbildning så att de är väl förberedda att möta samhället.
Samverkan runt kurs- och ämnesinnehåll och studiehandledning sker regelbundet med lärare, verksamhetsföreträdare och fackliga företrädare. Detta har under perioden skett såväl lokalt som regionalt. Regelbundna möten på lokal såväl som regional nivå hålls där verksamhet – skola – fack – Arbetsförmedling kan utbyta information och erfarenheter.
• Möjlighet till validering, teoretisk och praktisk, regionalt eller lokalt Inom vuxenutbildningen på Lärcenter ges medborgarna med minst ett års
yrkeslivserfarenhet möjlighet att validera och pröva tidigare erfarenheter och kunskaper inom vård och omsorg. Möjligheten ges framför allt vid terminsstart då eleven startar sin utbildning men vid behov kan även validering ske under andra tidpunkter på året.
Målsättningen är att erbjuda alla elever som så önskar att validera sina kunskaper.
Valideringsprocessen har utarbetats genom regional samverkan, där VO-College riktlinjer för validering har beaktats.
Beskrivning av processen:
Övergripande ansvar för validering har Rektor. Det dagliga och fortlöpande arbetet samt utvecklingsarbete utförs av två lärare med olika komptenser inom Vård- och omsorgsarbete som täcker de kurser som ges inom programmet, studievägledare samt administratör.
Bedömning görs av de två ansvariga lärarna.
Information om validering finns på Lärcenters hemsida, där blivande eleverna hittar material i samband med ansökan till utbildning. Elever ges även information om valideringsprocessen vid uppstart av utbildningen. Ansvaret för att eleverna får information om validering ligger på studievägledare samt ansvariga valideringslärare.
Översiktlig kompetenskartläggning genomförs av studievägledare och de båda ansvariga valideringslärarna. De metoder och verktyg som används i detta skede är en självskattning samt intervju om den enskilde validandens mål och syfte med validering. Validanden får även göra ett skriftligt prov om centrala begrepp och teorier inom vård- och
omsorgsområdet. Dessutom lämnar eleven in arbetsgivarintyg och andra dokument som kan
styrka deras kunskaper. Resultatet dokumenteras i självskattningsdokumentet samt i en kunskapsmatris vilken innehåller kursmål från samtliga kurser indelat i nio
komptensensområden. Lärarna dokumenterar också i en egen dokumentationsmall vad som framkommer under intervju.
Fördjupad kompetenskartläggning genomförs av de båda ansvariga valideringslärare. De utgår från det som framkommit i den översiktliga kompetenskartläggningen och ställer fördjupade frågor utifrån kunskapsmatris, vilken innehåller kursmål från samtliga kurser indelat i nio komptensensområden. Validanden kan också beskriva sina kunskaper skriftligt genom reflektionsuppgifter. Validanden får sedan gå ut i verksamheten på en praktisk validering där de möter en valideringshandledare som är särskilt utbildad för att möta valideringselever. Till sin hjälp har valideringshandledaren ett dokument där denne får information om de nio olika kompetensområdena. Trepartssamtal genomförs därefter med valideringshandledare, validand och valideringslärare. Dokumentation av trepartssamtalet görs av ansvarig valideringslärare i dokumentationsmallen som tidigare nämnts för att all information ska vara samlad.
Tidplanen för validering görs tillsammans med studievägledare och validand när
kartläggningen är klar. Då skrivs även intyg på vilka kunskapskrav validanden uppnått. Detta tar sedan validanden med sig till kursansvarig lärare som gör en planering av kursen som helhet för att eleven ska ges möjlighet att nå samtliga kunskapskrav i respektive kurs.
Det systematiska kvalitetsarbetet sker genom att valideringen följer VO-College riktlinjer.
VO-College material för självskattning, kompetenskartläggning och utvärdering används.
För att utveckla valideringshandledarnas kompetens inom validering ingår valideringslärarna i ett lokalt nätverk där man träffas två gånger om året för att utveckla valideringsarbetet och utvärdera materialet de arbetar med. Valideringslärarna har under året regelbunden
återkoppling med övriga lärare i arbetslaget under de pedagogiska mötena. Träffar ordnas för valideringshandledare på Lärcenter för att utveckla arbetssätt och kunskaper för handledarna.
Vid betygsättning görs en helhetsbedömning av de kunskaper validanden har visat under valideringsprocessen. Detta leder till en prövning för betyg i aktuell kurs. De kunskaper som visas under prövning fylls i, tillsammans med validanden, in i en matris som innehåller kunskapskraven i respektive kurs. På så sätt blir det synligt på vilken betygsnivå validanden befinner sig. I de fall eleven ska ha intyg skrivs detta, och intyget innehåller vilka kunskaper validanden har visat under valideringsprocessen.
• Sammanhållna arbetsdagar, beskriv eventuella undantag Sammanhängande arbetspass, för- eller eftermiddagspass.
• Möjlighet till distansutbildning (gäller Vux)
Alla elever erbjuds möjlighet att läsa på distans. För de elever som läser på distans finns studiehandledningar i Fronter och samverkan med eleverna sker via Fronter och vid träffar.
• Flexibilitet och mångfald i teori och praktik samt flexibilitet i studie- och examinationsformer
Eleverna undervisas teoretiskt och praktiskt i skolmiljö och i metodövningsrum för att vara väl förberedda när de går ut på APL och för att utveckla sina kunskaper så att de är redo att påbörja sin yrkesbana.