• No results found

Läromedel - regiongemensamma satsningar på läromedelsförsörjning

In document Till Utbildningsgruppen (Page 51-84)

Läromedel - regiongemensamma satsningar på läromedelsförsörjning

I GR Utbildning Läromedels läromedelsservice ingår mer än 690 av regionens, Varbergs och Falkenbergs kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor vilket ger en omfattning av cirka 148 000 elever. Utöver dessa når GR även regionens drygt 800 förskolor och vuxenutbildningsenheter. Med en samlad kompetens kring frågor om läromedel i alla former utgör GR en mötesplats för användarna i medlemskommunerna. Under året har friskolor samt Varberg förnyat sina avtal gällande GRs

läromedelsservice. Ny teknik, bättre IT-infrastruktur och ökad IT-kompetens i skolan har inneburit en fortsatt ökning av efterfrågan på GRs mediatjänster.

Ett flertal publika aktiviteter av varierande storlek har genomförts under året, Läromedelsmässa på Eriksberg, Teachers Night, Förskolekväll på Universeum, Det Obekväma på Världskulturmuseet samt Pedagogiska Caféer, skolbesök och andra möten kring läromedel.

IKT – Läromedelsutveckling

Under 2014 har man sett en fortsatt ökad användning av digitala verktyg i skolan, inte minst i skolornas omfattande IKT-satsningar, vilket också ökat behovet av e-läromedel i alla dess former. Digitala verktyg för lärande är en naturlig del i skolans vardagsarbete, och GR stödjer regionens elever och lärare genom att erbjuda lån av och vägar till information om aktuella läromedel.

Förlagsprodukter i form av e-läromedel har fortsatt utvecklats och introducerats parallellt med traditionella läromedel. Nya aktörer som enbart producerar e-produkter för skolan etableras och alltfler skolor söker material på nya nationella och

internationella arenor. Utvecklingen innebär att begreppet läromedel vidgas och att efterfrågan på GRs läromedelsservice därmed ökats.

I flera av GR-kommunerna pågår arbete med förenklad inloggning, genom den

nationella webbplatsen Skolfederation.se som ger dessa möjligheter. I detta arbete är läromedelsförlagen aktiva och GR-SLI med dess potential till omfattande

elevanvändning prioriteras högt.

Skolornas ökande användning av lärplattor och smartphones har inneburit att GR anpassat det tekniska utförandet så att media nu går att spela på alla olika former av sådana enheter.

Läromedelssamordning

Genom det läromedelsavtal som GRs medlemskommuner har tecknat med GR säkras en förenklad och kostnadseffektiv hantering av skolans läromedelsinköp. Under 2014 har e- handel vid inköp av läromedel ökat och används av de flesta GR-kommunerna. GR har samordnat inköp av böcker, e-läromedel, lek- och lärmaterial till

medlemskommunerna för drygt 62 miljoner kronor under året, en samordning som för regionens skolor sparar både pengar, miljö och tid:

 Pengar genom rabatter och minimerade fraktkostnader.

 Miljö genom samlad distribution med miljöfordon och planlagda transporter.  Tid genom rationella beställnings- och faktureringsvägar via GR.

Kunskap om, och rationella vägar till administration av e-läromedel och licenser efterfrågas av skolorna, varför GR initierat ett utvecklingsarbete för att möta dessa behov.

Läromedelsinformation och aktiviteter

Under året har skolledare, lärare och lärarstuderande besökt den kontinuerligt uppdaterade läromedelsutställningen på GR. Ny teknik har testats, aktuella böcker studerats, både tryckta och digitala, och information om dagens och morgondagens läromedel har tagits del av. Läromedelsutställningen är öppen dagligen och utgör en uppskattad mötesplats för arbetslag från skolor, universitet och för representanter från läromedelsförlag.

Genom Pedagogiskt café har GR bjudit till möten mellan lärare och aktörer inom skolområdet. Här har information och diskussion lett till överblick och insikt om det aktuella utbudet.

Den årliga Läromedelsmässan är landets största i sitt slag och arrangerades i

Utvecklat samarbete med UR, Universeum och Världskulturmuseet De direkta kontakterna med Utbildningsradion (UR) har under 2014 ytterligare

intensifierats och bland annat lett till flera omfattande arrangemang tillsammans med Universeum och Världskulturmuseet. I september ägde ”Teachers’ Night”, med NO-inriktning för grundskolan samt en Förskolekväll rum på Universeum. På

Världskulturmuseet arrangerades senare ”Det Obekväma – en kväll om tolerans, yttrandefrihet och lärande” för lärare i år 7 och uppåt. Sammantaget besöktes dessa evenemang av cirka 800 pedagoger från förskolan upp till vuxenutbildningen.

GR har fortsatt att verka för att regionens kommuner ska forma strategier för att stödja elever i behov av särskilt stöd med IKT som verktyg. Genom konferenser, möten, pedagogiska caféer och webbaserad information har det specialpedagogiska perspektivet inom IKT-området synliggjorts.

Medieutbud

GRs omfattande medieutbud består av inköpta filmer för skolbruk samt tv- och radioprogram från Utbildningsradion (UR). Alla med syfte att möta elevers och lärares efterfrågan på kvalitativa läromedel med institutionell visningsrätt för användning i skolan. GR erbjuder nästintill allt material i strömmande form, vilket innebär enkel åtkomst via nätet för visning i skolan eller för studier i hemmet. Under året registrerades cirka 790 000 startade digitala strömmar, vilket tydligt visar att en förenklad åtkomst innebär en ökad användning av media. Utbudet av film, tv- och radioprogram uppdateras kontinuerligt och bestod hösten 2014 av drygt 17 000 titlar.

Information om utbud och verksamhet når användarna i allt högre grad via nyhetsbrev, webb och Twitter. Nyhetsbrev utkommer fem gånger per termin till pedagoger i

regionen och når i dagsläget alla användare av GR-SLI, medan Twitter, med sin mer begränsade räckvidd, framför allt bidrar till att skapa en grogrund för nya

nätverksformer och kontakter. Upphovsrätt

Övergången från analoga till digitala medier har medfört nya möjligheter till användning, bearbetning och kopiering, vilket inneburit nya frågeställningar kring juridik och

upphovsrätt. Tydlighet om de upphovsrättsregler som gäller i skolan är en viktig del i den information som GR delger regionens skolor. Allt mediematerial från GR innefattas av så kallade institutionella visningsrätter, ett villkor för laglig användning i skolan av media i inspelad form.

Mediatjänst och elevkonto

Under året har GRs nya medietjänst GR-SLI till fullo ersatt den tidigare webbtjänsten med en utvecklad sök-, sortera- och filtrera- funktion samt nytt gränssnitt, ny spelare och bättre plattformsanpassning. Med en uppdaterad och mer användarvänlig

utformning av medietjänsten söker GR ytterligare bidra till en kreativ användning av IT i klassrummet. Utbudet av strömmande film och ljud nås nu även via surfplatta och smartphone i appen SLI.se Play.

Användningen av medietjänsten ökade även under 2014, både bland elever och lärare. Möjligheten för elever att nyttja tjänsten i ett pedagogiskt sammanhang ses som en självklarhet i alltfler skolor. Ansvarig lärare tilldelar elever tillgång till en anpassad omfattning av utbudet inom ramen för gällande rättigheter och åldersgränser. Frågan om elevinloggning belyses ständigt i GRs information och kommer att ges en mycket enkel lösning i samband så snart alla GR-kommuner nyttjar den nationella tjänsten Skolfederation.se.

Elevresekort

Pilotprojektet Elevresekort startade 2011 i samarbete mellan GR och Västtrafik. I juni 2012 skrev GR och Västtrafik avtal för ett fortsatt samarbete och hösten 2012 tecknade Västtrafik avtal med övriga tre kommunalförbund i Västra Götalandsregionen. Detta innebär att alla skolor i GR och övriga VGR-kommuner, fristående såväl som

kommunala, nu kan använda elevresekortet i hela regionen. Under 2013 ökade resandet med 98% jämfört med 2012. Under 2014 ökade resandet med 40% jämfört med 2013.

1 800 elevresekort har hittills rekvirerats och under 2014 har resor för drygt 2 miljoner kronor genomförts i kommunerna. För skolorna innebär elevresekortet en möjlighet att på ett enkelt och rabatterat sätt ta sig runt på studiebesök i regionen. Med

elevresekortet reser man först och betalar sedan via faktura. Det innebär att det inte är några kontoladdningar att hålla reda på och därmed ingen risk för att resepengarna tar slut. GR hanterar, på uppdrag av Västtrafik, administration och fakturering av

UTKAST FLERÅRIG VERKSAMHETSINRIKTNING GR 2016

Så utvecklar vi tillsammans

det goda livet i

Göteborgsregionen

Verksamhetsinriktning för

Göteborgsregionens kommunalförbund

2016

Med denna verksamhetsinriktning vill vi på ett tydligt sätt lyfta fram de av medlemskommunerna

gemensamt beslutade långsiktiga strategierna för det regionala arbetet inom Göteborgsregionens

kommunalförbund (GR). Den bygger på och utgår från mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt

med en utveckling av det sociala perspektivet för att täcka GRs hela verksamhetsområde. Vi har en

flerårig ansats eftersom vi bedriver en långsiktig verksamhet, men dokumentet beslutas formellt för

ett år. I kompletterande ettåriga verksamhetsplaner beskriver vi vilka insatser vi planerar under det

kommande året. Verksamhetsplanerna innehåller också en mer detaljerad budget.

Medlemskommuner i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är Ale, Alingsås, Göteborg,

Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

En stark Göteborgsregion skapar förutsättningar för det

goda livet

Göteborgsregionen ska vara en stark, framgångsrik och tydlig tillväxtregion. En framgångsrik region

är en region som är attraktiv att levaoch verka i och som många vill besöka. Regionens kvaliteter

stärker vi allra bäst genom att arbeta målinriktat tillsammans. Då kan vi också aktivt möta framtidens

utmaningar. Vi ser ett starkt näringsliv och en hållbar tillväxt som förutsättningar för ett fortsatt

välstånd – det goda livet – för alla.

För människor som lever och bor i Göteborgsregionen utgör inte kommungränserna hinder.

Medborgarna kan bo i en av GRs medlemskommuner, utbilda sig i en annan och arbeta i en tredje.

Det är en utveckling som kommer att bli ännu mer markant i takt med att arbetsmarknadsregionen

växer.

Inom GR har vi nått stora framgångar med vårt unika samarbete på utbildningsområdet. Det

arbetssättet kan vi vidareutveckla när vi under de närmaste åren fortsätter att arbeta med den

regionala utvecklingen ur flera perspektiv och ännu tydligare ser till att arbetsmarknad och

utbildning, social välfärd, bostadsförsörjning, infrastruktur och näringsliv länkas samman och bidrar

till hållbar tillväxt i en inkluderande region.

Verksamhetsinriktningen tar sin utgångspunkt i de av medlemskommunerna politiskt antagna

strategiska dokument som ligger till grund för arbetet i Göteborgsregionen. Vi visar hur vi med vårt

gemensamma långsiktiga arbete inom GR bidrar till de övergripande regionala målen för Västra

Götalandsregionen och visionen Det goda livet. Vi berättar också hur vi tar oss an de särskilda

utmaningar som en växande storstadsregion som vår står inför.

Jonas Ransgård

Förbundsordförande

Helena Söderbäck

Förbundsdirektör

Vi vill tillsammans utveckla det goda

livet i Göteborgsregionen och

Vet du att…

• regionen växer vart tionde år med lika många invånare som det finns sammantaget i

kommunerna Partille, Lerum och Alingsås.

• GR anordnar Gymnasiedagarna som brukar ha drygt 20 000 besökare varje år.

• FoU i Väst/GR medverkar som en aktör i ett antal forskningsnätverk tillsammans med

universitet och högskolor, bland annat CERA som verkar för forskning och utbildning om

riskbruk, missbruk och beroende. CERA vann Göteborgs universitets samverkanspris år 2014.

• Omkring 5 000 företag engageras genom GR i olika typer av samverkansaktiviteter och varje

år förmedlar vi cirka 10 000 praktikplatser.

• GRs gymnasieantagning hanterar drygt 12 000 ansökningar till cirka 400 utbildningar vid 70

skolor, både kommunala och fristående.

• Cirka 700 000 av Göteborgsregionens invånare får sitt dricksvatten från Göta älv.

• GRs mediebibliotek har omkring 17 000 artiklar fria för skolorna att använda. Huvuddelen är

strömmande distribution för åtkomst via internet. Runt 35 000 elever har registrerat sig för

användning av medietjänsten.

• det planeras 75 km nya cykelvägar på kort sikt (fram till 2015) och 164 km nya cykelvägar på

längre sikt (fram till 2021) i Göteborgsregionen.

• GR är en av landets största projektägare när det gäller projekt finansierade av den

Europeiska Socialfonden (ESF).

• varje år deltar omkring 45 000 personer i kurser och konferenser som GR arrangerar i

samarbete med de tretton medlemskommunerna.

• det ESF-finansierade projektet Gro stärkte kompetensen för organisatoriskt lärande och

omfattade cirka 1000 anställda inom funktionshinder- samt måltidsverksamhet i

GR-kommunerna.

• GR har tagit fram ett femtiotal rapporter inom äldreområdet sedan år 2010, bland annat

efterfrågade studiematerial om palliativ vård och äldres läkemedelsbehandling.

GR – arenan som gör samverkan möjlig

GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och

erfarenhetsutbyte inom regionen. Vi ska medverka till att skapa en gemensam plattform för

omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder. För att nå målen måste den politiska

viljan omsättas till praktisk handling och det kräver ett samstämt och konsekvent agerande över lång

tid. GRs verksamhet ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna inom ramen

för den kommunala självstyrelsen.

Inom GR har medlemskommunerna möjligheter att samverka för att gemensamt nå målen för en

hållbar tillväxt. Vi verkar också för att utveckla mötesarenor för samarbete och erfarenhetsutbyte

mellan regionens politiker på alla nivåer. På så sätt kan kommunikationen mellan politiker och

tjänstemän öka för samsyn kring de gemensamma målen.

Inom GR finns både stora och små kommuner som är ömsesidigt beroende av varandra. Vi arbetar

för att hantera de skiftande behoven hos alla våra medlemskommuner. GR skapar och driver nätverk

och erbjuder medlemskommunerna service och samverkan på områden där det ger större effekt att

agera tillsammans än på egen hand. Samverkan kan bidra till att effektivisera, förenkla och förbättra

och öka kvaliteten på det kommunala serviceutbudet för medborgarna.

Traditionella planeringsarbeten ersätts alltmer av process- och delaktighetsmodeller. Västsveriges

och Göteborgsregionens utveckling bestäms och genomförs inte av ett fåtal aktörer utan ställer krav

på samverkan mellan offentliga, privata och frivilliga organisationer, både inom regionen och

nationellt och internationellt. Genom en aktiv dialog mellan samhällets aktörer och regionens

invånare förstärks regionens utveckling.

Vi skapar en gemensam bild av vad som ska åstadkommas och har en kontinuerligt pågående dialog.

Det gör att startsträckan blir kort när vi påbörjar processer och projekt.

GR är ett av de fyra regionala kommunalförbunden i Västra Götalands län. De fyra

kommunalförbundens samarbetsorganisation heter VästKom.

Genom vårt delägarskap i Göteborg & Co utvecklar vi också regionen som destination.

Vi strävar efter ett utvecklat och fördjupat samarbete med Business Region Göteborg, länsstyrelserna

i Västra Götaland och Halland, Västra Götalandsregionens (VGRs) olika nämnder och beredningar,

Region Halland, kommunalförbunden i Västra Götaland, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL),

statliga verk och departement, näringslivet, intresseorganisationer samt universitet och högskola.

Som ett led i vår egen kunskapsuppbyggnad och omvärldsbevakning är vi medlemmar i en rad

nationella och internationella organisationer.

Vi förstärker varandras arbete – det

ger mervärde både för regionen och

för den enskilda kommunen.

Bildtext: GR och medlemskommunerna är en del av en stark och tydlig tillväxtregion och agerar som

sådan i samklang med många andra aktörer och som ett led i en nationell tillväxtstrategi. Kommunal

samverkan ger regional styrka, samtidigt som den regionala samverkan är kommunernas styrka.

OBS! Markeringsbild som ska layoutas och förtydligas

Utveckling i balans

GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Den kan beskrivas i tre grundläggande

och inbördes beroende dimensioner; den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Genom

ekonomisk hållbarhet hushållar vi med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Miljömässig

eller ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vår jord och att minska påverkan på

naturen och människans hälsa. Social hållbarhet innebär att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där

grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att

äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre

dimensioner.

Vi ska integrera jämställdhetsperspektivet, barnperspektivet och perspektiv som omfattar de sju

diskrimineringsgrunderna – etnisk tillhörighet, religion, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell

läggning, funktionshinder, ålder – i analys och planering samt i alla insatser vi genomför.

EU och det internationella perspektivet

Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra förbundets verksamhet och bidra till

tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. GR ska bidra till att det internationella perspektivet

integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Detta kan ske i form av

gemensamma utvecklingsprojekt, men GRs uppgift är också att omvärldsbevaka och stärka

kunskapen på EU-området.

En utgångspunkt är de möjligheter som EUs fonder och program erbjuder under den innevarande

programperioden 2014-2020. Jämfört med tidigare programperiod ligger ett ökat fokus på

implementering, uppföljningsbarhet och resultat. När det gäller Europeiska Socialfonden finns även

ett ökat fokus på den transnationella dimensionen.

Forskning och utveckling

GR ska bedriva integrerat forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) som ska bidra till att synliggöra och

skapa ny kunskap samt att ge stöd i att sprida och implementera kunskap. Resultaten ska återföras i

GRs olika nätverk genom exempelvis publikationer, studiematerial och seminarier. Resultaten ska

vara användbara i kommunernas förbättringsarbete och stödja utvecklingen mot en praktik som

bygger på bästa tillgängliga kunskap. Detta innebär en sammanvägning av relevant forskning,

brukarens erfarenhet och vilja och den professionellas kompetens. Kunskap är också en förutsättning

för god samverkan.

Kompetensutveckling i medlemskommunerna

Den samverkan som GR som kompetensresurs har etablerat har som mål att främja och utveckla en

kunskapsbaserad praktik. Målgrupper är i första hand yrkesverksamma och förtroendevalda i

kommunerna.

Syftet med kompetensutvecklingsinsatser är att lyfta och dela erfarenheter samt hämta inspiration i

aktuell kunskap från olika håll. Detta ska ske genom omfattande kursverksamhet samt

professionsinriktade fortbildningar och utvecklingsprogram. På så sätt hjälper vi

medlemskommunerna att hålla sig uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av

nationella riktlinjer. GR ska även bygga vidare på den uppskattade traditionen av

mötesplatsarrangemang.

GR-kommunerna står dessutom inför en stor utmaning när det gäller personalförsörjning, dels på

grund av att en stor andel av arbetskraften går i pension och dels för att allt färre deltar i arbetslivet.

Kommunernas möjlighet att kompetensförsörja vård, omsorg och skola samt nyckelpositioner är en

stor utmaning. Att stärka medlemskommunernas attraktivitet som arbetsgivare är en viktig del i att

attrahera ny arbetskraft och det är angeläget att såväl kvinnor som män ser välfärdssektorn som en

spännande arbetsmarknad.

Finansering

Verksamheten, huvudsakligen våra grundläggande processer och basverksamhet, finansieras till viss

del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna. 2014 utgjorde de cirka 20 procent av den totala

omsättningen. Medlemsavgiften från kommunerna utgörs av ett fastställt belopp per invånare vilket

gör att den står i proportion till kommunens storlek.

Huvuddelen – omkring 80 procent år 2014 – finansieras på andra sätt, exempelvis genom statsbidrag.

intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbeten, forskningsuppdrag och EU-projekt.

Medfinansiering är vanligt förekommande och innebär att GR står för en del av finansieringen

tillsammans med en aktör, exempelvis staten eller EUs fonder och program. Vi har historiskt varit

framgångsrika i att generera denna typ av extern finansering, vilket sker på uppdrag av en eller flera

kommuner.

Utmaningar och strategier för Göteborgsregionen de

kommande åren

Vi har här valt att lyfta ett antal områden där vi ser utmaningar för regionen och för de enskilda

kommunerna under de kommande åren. Utgångspunkten är fastställda mål och strategier samt

nuläges- och omvärldsanalyser. GRs roll är att vara ett stöd och utgöra en resurs för kommunerna i

deras arbete på dessa områden – inte att ha en utförarroll.

Vi ska tillsammans bidra till att uppnå det goda livet genom

- Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga.

- En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet.

- Livslångt lärande.

- Boende och bostäder för alla.

- En fungerande arbetsmarknad.

- En hållbar livsmiljö.

- Infrastruktur för effektivt och klimatklokt resande.

- Digital utveckling och välfärdsteknologi.

Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga

Vid sidan av föräldrarna är skolan ofta den viktigaste resursen under barns uppväxt. Skolresultaten

spelar stor roll för alla barns och ungas livsvillkor. Möjligheten till fortsatt utbildning, arbete och

egen försörjning är viktig för att unga människor ska nå oberoende, vuxenidentitet och delaktighet

i samhället.

Barn och unga som lever med sämre socioekonomiska resurser och/eller i riskmiljöer har sämre

förutsättningar för goda livsvillkor och hälsa än andra barn. Den relativa fattigdomen bland

barnfamiljer har ökat på senare år och störst risk för ekonomisk utsatthet för barn finns i hushåll med

en ensamstående utlandsfödd förälder. En annan utmaning är att allt fler barn anländer till

Göteborgsregionen utan vårdnadshavare. Sociala risker i lokalsamhället måste också

uppmärksammas.

För barn som riskerar utsatthet kan tidiga och förebyggande insatser ha stor betydelse.

Personalomsättning och rekryteringssvårigheter inom den sociala barn- och ungdomsvården har lett

In document Till Utbildningsgruppen (Page 51-84)

Related documents