Uppsatsens avslutande frågeställning intresserar sig för det läsande subjektet: hur begränsar diskursen om läsning möjligheterna för det läsande subjektet, vilka subjektspositioner är möjliga att inta inom diskursen om läsning?
Diskursen om läsning begränsar visserligen vad läsning kan vara, men den möjliggör också det sätt att prata om läsning på som vi gör idag. Som jag har försökt visa är en av diskursens funktioner att genom att inkludera viss form av läsning, men inte annan, skapa ett visst socialt subjekt (det Foucault pratar om som subjektion): föreställningen om den goda läsningen bidrar till att reproducera ett specifikt subjekt – den förutsätter en viss typ av läsare. I diskursanalysen är det egentligen inte själva språket som grammatik eller kommunikativt verktyg som är det intressanta, utan mer vilka sociala följder det får när världen framställs på ett visst sätt. ”En aktiv kulturpolitik inom litteraturområdet måste göra upp med gamla myter om läsare och läsande, för att istället skapa utrymme för nya visioner på området” skriver Schultz Nybacka i BPK:s
slutrapport. Den goda läsningen förutsätter en viss form av läsare – annan läsning skapar ett annat socialt subjekt: icke-läsaren. Subjektspositionen läsare skapas av diskursen där det är just bokläsning som är den viktigaste markören. Ett par av de begrepp som Frohmann beskrivit som nyckelbegrepp hos Foucault23 är vikten av att studera utsagors disciplinerade och institutionaliserade praktiker samt hur vissa utsagor tillskrivs tillräckligt mycket stabilitet för att konstituera och legitimera kunskap om personer, objekt eller processer. I lika hög grad handlar legitimeringen om dess motsats:
diskvalifikationen av en viss subjektsposition, dvs. skapandet av icke-(bok)läsaren.
Handlingsutrymmet för subjektspositionen läsare verkar med andra ord fortfarande vara starkt begränsat. Sättet att tala om läsning på är även det diskursivt begränsat, läsning på dataskärm eller Internet omtalas exempelvis endast i svepande ordalag24 och
Bokpriskommissionen kan därför inte heller resa frågan om eller definiera vad läsning är. Den inledande och lite raljerande frågan om det räknas som bättre läsning att läsa en
”dålig” pappersbok än en text på nätet kan ur detta perspektiv inte ställas eftersom läsning på Internet, diskursivt sett, inte räknas som riktig läsning.
Ur ett perspektiv kan icke-läsningens historiska motsvarighet kunna sägas vara
analfabetismen, jag menar då som exkluderande samhällsprincip. När analfabetism inte längre kan användas som exkluderande princip skapas istället den goda läsningen som
23 Kort resonemang om detta i kapitlet om tidigare forskning.
24 T. ex. av Pinheiro som att denna form av läsande ”… har en annan karaktär”.
samhällspolitisk och kulturell markör. Att se läsning i ett diskursivt perspektiv på detta sätt innebär möjligheten att tolka skapandet av den goda läsningen som en kamp om att fortfarande hålla kvar makten över vad som är giltig kunskap och bildning. I den kulturella hierarkin har den goda läsningen sin plats genom att den ger (önskvärd) bildning. Larmrapporter om minskat läsande skulle i detta sammanhang kunna ses som ett instrument för institutioner och organisationer att legitimera sin läsfrämjande verksamhet – i detta fall: en kulturpolitisk ekonomisk storsatsning i form av momssänkning. Ökad läsning kanske är inte målet, utan upphöjning av den egna positionen och det rådande kunskapsidealet: den skolade bildningen.
8 Sammanfattning
När bokmomsen sänktes den 1 januari 2002 ökade intresset för svenska folkets läsvanor drastiskt. Olika läsvaneundersökningar lade (på begäran i en del fall) till frågor om böcker och läsning i sina undersökningar vilket media fångade upp. De rapporterade sedan om läsningens utbredning, eller snarare om den dramatiskt minskade läsförmågan bland barn och ungdomar och vilka följder detta skulle få för demokrati och
samhällsmedborgerlig utveckling.
Men minskad läsning av böcker innebär inte nödvändigtvis en minskad läskunnighet eller för den delen minskad läsning. Inte heller innebär övergången från tryckta böcker till dator, om man nu överhuvudtaget kan prata om en sådan övergång, slutet för läskunnigheten. Det som tar slut är inte läskunnigheten eller läsningen i sig utan den som bygger på tryck eftersom den elektroniska tekniken erbjuder både nya och gamla sätt att skriva och läsa.
Genom att studera hur läsningens historia beskrivs och sedan med hjälp av den diskursteori som Michel Foucault arbetade fram analysera det rapportmaterial som producerades av Bokpriskommissionen under åren 2002-2005 tycker jag mig ha kunnat se hur föreställningen om den goda (bok-)läsningen skapas och återskapas/reproduceras.
Det övergripande syftet med en diskursanalys är inte att försöka hitta vad som är sant eller falskt. Som jag beskrivit är utgångspunkten för diskursanalysen att betydelse, värderingar och etiska principer inte är individuella skapelser utan något som människor skapar tillsammans genom kommunikation och social handling. En diskurs är inte en enskild individs skapelse, utan något som formats under tidens gång och har effekter som ingen medvetet har haft för avsikt. I det moderna disciplinära samhälle som Foucault pratar om, är inte makten knuten till en viss grupp av individer eller
institutioner. Snarare utövas makt genom ständig övervakning av individer och är en strategi som genomsyrar hela samhället på olika sätt. Bokpriskommissionens material både speglar och konstruerar en föreställning om läsning, vilket är tydligt både i de utsagor om läsning som förekommer samt i de bilder som används för att illustrera materialet. Det är självklart fler institutioner, organisationer, associationer, grupper och discipliner som också pratar om läsning och som alla ger sitt bidrag till det diskursiva fältet om läsning. Sättet som begreppet läsning används på av de olika aktörerna, bildar diskursen och begränsar alltså de möjliga frågor som kan ställas, de hypoteser som kan göras och även de forskningsmetoder som kan användas. Att det finns plattformar för auktoriserade påståenden (inom diskursen) som legitimiserar utsagor och dokument ger stabilitet och konstituerar kunskap. Bokpriskommissionens material samt det
sammanhang där detta ingår är endast en plattform, men en plattform med hög auktoritet och legitimitet.
Bokpriskommissionens slutrapport kan ses som ett uttryck för den dominerande
diskursen där läsning i själva verket innebär bokläsning och där andra former av läsning utesluts, eller åtminstone inte värderas lika högt. Bokläsning kopplas till fenomen som demokrati och själsutveckling och blir på detta sätt en viktig komponent i individens plikt att hålla sig informerad och engagera sig i både den egna och den samhälleliga utvecklingen. Denna plikt kan ses som en effekt av/ett uttryck för maktutövning, det är helt enkelt individens plikt att läsa.
Läsvaneundersökningar, läsfrämjande insatser och andra kulturpolitiska insatser inom läsningens område kan, med Foucaults ord, ses som den disciplinerande maktens tekniker, bland annat på det sätt som de producerar och refererar till vetenskapliga sanningar. Genom att läsning kopplas till värden som demokrati och själslig eller/och språklig utveckling görs den till ett intresseområde för oss alla att individuellt
internalisera. En diskursiv framställning av verkligheten rekommenderar viss handling och praktik, i detta fall disciplinerar diskursen om läsning oss som läsande subjekt till en viss form av läsning – läsning av skönlitterär bok i tryckt form.
9 Källförteckning
Ambjörnsson, Ronny (1998). Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880-1930. 3. uppl. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Antoni, Rudolf (2004). Läsa och bläddra. Resultat kring bok- och tidskriftsläsning från SOM-undersökningen 1988-2003. (Statistiska centralbyrån). URL: http://www.scb.se [061015]
Bengtsson, Sara (1998). Vad är läsfrämjande? En jämförande textstudie av synen på läsning och läsfrämjande åtgärder under tre decennier. Uppsala: Universitetet i Uppsala, Institutionen för kultur- och biblioteksstudier/Biblioteks- och
informationsvetenskap. (Kandidatuppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet, 1998:31).
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt : metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Björkman, Margareta (1998). ”Svensk bokhistoria. En forskningsöversikt.” I Böcker och bibliotek. Bokhistoriska texter, red. Björklund, Margareta. Lund: Studentlitteratur.
Boken i tiden (1997). Bokutredningen. Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar (SOU), 1997/141).
Bokpriskommissionens första delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter I (2002). Bokpriskommissionen. Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar (SOU), 2002:66).
Bokpriskommissionens andra delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter II (2002). Bokpriskommissionen. Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar (SOU), 2003:8).
Bokpriskommissionens tredje delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter III (2003). Bokpriskommissionen. Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar (SOU), 2003:76).
Bokpriskommissionens fjärde delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter IV (2003). Bokpriskommissionen. Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar (SOU), 2004:9).
Bokpriskommissionens femte delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter V (2004). Bokpriskommissionen. Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar (SOU), 2004:90).
Bokpriskommissionens slutrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter (2005). Bokpriskommissionen. Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar (SOU), 2005:12).
Budd, J. M. & Raber, D. (1996). Discourse Analysis: Method and Application in the Study of Information. Information processing and management, vol. 32, s. 217-226.
Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik. Stockholm: Regeringskansliet.
(Regeringens proposition, 2005/06:2).URL:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/07/61/d32f62b5.pdf [060516]
Chartier, Roger (1995). Böckernas ordning. Läsare, författare och bibliotek i Europa mellan 1300-tal och 1700-tal. Översättning av Jan Stolpe. Göteborg, Anamma. Orig:s titel: LÓrdre des livres. Lecteurs, auteurs, bibliothèques en Europe entre XIVe et XVIIIe siècle (1992).
Chartier, Roger (1998). ”Läsare i det långa perspektivet – från codex till bildskärm”. I Böcker och bibliotek. Bokhistoriska texter, red. Björklund, Margareta. Lund:
Studentlitteratur.
Darnton, Robert (1998). ”Vad är bokhistoria?”. I Böcker och bibliotek. Bokhistoriska texter, red. Björklund, Margareta. Lund: Studentlitteratur.
Foucault, Michel (1980a). Power/Knowledge. Selected interviews and other writings 1972-1977. Edited by Colin Gordon. Brighton: Harvester Press.
Foucault, Michel (1980b). Sexualitetens historia. 1, Viljan att veta. Översättning av Britta Gröndahl. Stockholm: Gidlunds. Orig:s titel: Histoire de la sexualité I: La volonté de savoir (1976).
Foucault, Michel (1993). Diskursens ordning. Översättning av Mats Rosengren.
Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Orig:s titel: L’ordre du discours (1971).
Foucault, Michel (2002). Vetandets arkeologi. Översättning av C G Bjurström.
Aktualiserad och genomgången av Sven-Erik Torhell. Lund: Arkiv förlag. Första svenska upplaga Bo Cavefors Bokförlag 1972. Orig:s titel: L’archéologie du savoir (1969).
Foucault, Michel (2004). Regementalitet. Översättning av Jan Sjunnesson. Fronesis, nr.
14-15, sid. 62-81.
Frohmann, Bernd (1994). Discourse Analysis as a research method in library and information Science. Library and Information Science research, vol. 16, nr. 2, s. 119-138.
Frohmann, Bernd (2001). Discourse and documentation: Some implications for
Pedagogy and Research. Journal of Education for Library & Information Science, vol.
42, nr. 1, s. 12-26.
Furhammar, Sten & Hjelmquist, Erland (1995). ”SKRIN-projektet: Varför läser du?” i:
Höglund, Lars, red. (1995). Biblioteken, kulturen och den sociala intelligensen: Aktuell forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap. Borås, Valfrid; Stockholm: FRN.
Furhammar, Sten (1997). Varför läser du?. Stockholm: Carlsson.
Gordon, Colin (1994). “Introduction” i: Faubion, James D, ed. (1994) Power – The essential works of Michel Foucault 1954-1984, vol. 3. London: Penguin Books.
Hansson, Annice & Svensson, Margaret (2006). Läsfrämjande verksamhet för
“läsovana” vuxna. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/ Biblioteks- och informationsvetenskap, 2006:90).
Hansson, Joacim (1999). Klassifikation, bibliotek och samhälle. En kritisk hermeneutisk studie av “Klassifikation för svenska bibliotek”. Borås: Valfrid. Diss. Göteborgs
universitet.
Hultqvist, Kenneth & Petersson, Kenneth (1995). Foucault – namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik. Stockholm: HLS förlag.
Höglund, Lars, red. (1995). Biblioteken, kulturen och den sociala intelligensen: Aktuell forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap. Borås, Valfrid; Stockholm: FRN.
Hörnqvist, Magnus (1996). Foucaults maktanalys. Stockholm: Carlsson bokförlag.
Johnson, Anders (1998). Läsarna och demokratin: ett brev till det läsande Sverige.
Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar (SOU), 1998:134).
Johannisson, Jenny (2006). Det lokala möter världen. Kulturpolitiskt förändringsarbete i 1990-talets Göteborg. Borås: Valfrid. Diss. Göteborgs universitet.
Joyce, Michael (1987). afternoon, a story. Watertown, MA: Eastgate Systems.
Kommittédirektiv 2002:2: Kommission för bokprisfrågor m.m. Stockholm:
Kulturdepartementet (Dir. 2002:2).
Kulturpolitik (1997). Stockholm: Regeringskansliet. (Regeringens proposition, 1996/1997:3).
Litteraturen och läsandet (1998). Stockholm: Regeringskansliet. (Regeringens proposition, 1997/98:86).
Manguel, Alberto (1999). En historia om läsning. Stockholm: Ordfront.
McHoul, Alec & Grace, Wendy (1993). A Foucault primer. Discourse, power and the subject. London: UCL.
Miegel, Fredrik & Johansson, Thomas (2002). Kultursociologi. 2:a upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Mills, Sara (1997). Discourse. London & New York: Routledge.
Mills, Sara (2003). Michel Foucault. London & New York: Routledge.
Nunberg, Geoffrey (1998). “Böckernas plats i den elektroniska reproduktionens tidsålder”. I Böcker och bibliotek. Bokhistoriska texter, red. Björklund, Margareta.
Lund: Studentlitteratur.
Powell, R., P. (1999). Recent trends in research: a methodological essay.
Library and Information Science Research, vol. 21, nr.1, s. 91-119.
Regeringens proposition, 1996/97:3. Se: Kulturpolitik.
Regeringens proposition, 1997/98:86. Se: Litteraturen och läsandet.
Regeringens proposition, 2001/02:45. Se: Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidsskrifter, m.m.
Regeringens proposition, 2005/06:2. Se: Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik.
Sjölin, Mats (2002). Bibliotekariens kunskap. En diskursanalys. Borås:
Magisteruppsats.
SOU 1997:141 (1997). Se: Boken i tiden.
SOU 1998:134 (1998). Se: Johnson, Anders (1998).
SOU 2002:66 (2002). Se: Bokpriskommissionens första delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter I.
SOU 2003:8 (2002). Se: Bokpriskommissionens andra delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter II.
SOU 2003:76 (2003). Se: Bokpriskommissionens tredje delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter III.
SOU 2004:9 (2003). Se: Bokpriskommissionens fjärde delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter IV.
SOU 2004:90 (2004). Se: Bokpriskommissionens femte delrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter V.
SOU 2005:12 (2005). Se: Bokpriskommissionens slutrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter.
Svedjedal, Johan (2004). ”Den sista boken”. I Tänkta världar. Stockholm: Wahlström &
Widstrands.
Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidsskrifter, m.m. (2002). Stockholm:
Regeringskansliet. (Regeringens proposition, 2001/02:45).
Talja, Sanna (1997). “Discourse analysis in the development of a regional information service.” I Library and Information Studies: Research and Professional Practice.
Proceedings of the 2nd British-Nordic Conference on Library and Information Studies, ed.: M Beaulieu et al. London: Taylor Graham.
Talja, Sanna (1999). Analyzing Qualitative Interview Data: The Discourse Analytic Method. Library & Information Science Research, vol. 21, nr. 4, s. 459-77.
Talja, Sanna (2005). ”Users’ Library Discourse”. Ingår i Johannsen, Carl Gustav &
Kajberg, Leif, eds. (2005). New Frontiers in Public Library Research. Lanham, Maryland: The Scarecrow Press.
Thurén, Torsten (1995). Tanken, språket och verkligheten. En bok om vår verklighet och hur den byggs upp. Stockholm: Liber.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
10 Bilaga
Förkortningslista med förklaringar till de i uppsatsen vanligast förekommande förkortningarna:
B&I: Biblioteks- och informationsvetenskap, en tvärvetenskaplig disciplin vars huvudsakliga hemvist ligger inom samhällsvetenskapen. I Sverige har ämnet fått fäste under de senaste femton åren, då bibliotekarieexamen kom att akademiseras. Studerar man på utbildningar inom detta ämne kan man därefter arbeta bl.a. som bibliotekarie, informatör eller annat informationsförmedlande yrke. Se bl.a: www.wikipedia.se [060503]
BPK: Bokpriskommissionen (se kapitel 6.1).
LIS: Library and Information Science, engelsk motsvarighet till biblioteks- och informationsvetenskap.
Nordicom: Nordiskt Informationscenter för medie- och kommunikationsforskning, en institution inom Nordiska ministerrådet.
För vidare läsning se: http://www.nordicom.gu.se [070103]
NU03: Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan, den största sedan 1992.
För vidare läsning se: http://www.skolverket.se [061205]
OECD: Organisation for Economic Co-operation and Development, en internationell organisation som grundades efter andra världskriget och som arbetar för samarbete inom 30 medlemsländerna och som analyserar alla de områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen.
För vidare läsning se: http://www.regeringen.se [061205]
PISA: Programme for International Student Assessment, ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att
femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. Genom olika prov undersöks elevernas förmågor inom fyra kunskapsområden: matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning. För vidare läsning se: http://www.skolverket.se [061127]
SCB: Statistiska centralbyrån, en central förvaltningsmyndighet för officiell statistik och annan statlig statistik. Se: http://www.scb.se [070105]
SKRIN-projektet: Skriftkultur och mediebruk i nordiska familjer. SKRIN är ett samnordiskt forskningsprojekt som syftar till att belysa några sociala och psykologiska aspekter på skriftliga mediers – och framför allt bokens – villkor i de skandinaviska länderna under senare delen av 1900-talet.
SOM-institutet: SOM(SamhälleOpinionMassmedia)-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för
journalistik och masskommunikation (JMG), Statsvetenskapliga institutionen samt Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet.
SOU: Statens offentliga utredningar, de rapporter/betänkanden som olika utredare eller kommittéer lämnar till regeringen. Rör oftast större frågor som kräver särskilt grundlig genomgång innan en proposition kan tas fram och lämnas till riksdagen för beslut. För vidare läsning se: http://www.riksdagen.se [070105]