Min tolkning blir att informanternas uppfattning av utveckling och förändring av
undervisningen i läsförståelse för att ge eleverna nya utmaningar består i att undervisningen individualiseras. Jag saknar progressionsbeskrivningar av undervisningen. En alltför
långtgående individualisering av undervisningen kan vara en orsak till att resultaten i läsförståelse gått ned, enligt en rapport från Skolverket (2007). I rapporten beskrivs hur ett arbetssätt där ansvaret flyttats från lärare till elev blev allt vanligare i svenska skolor under 1900-talet och början av 00-talet. Det är det individuella arbetet som ökat medan lärarens undervisande roll har minskat. Även i kommentarer till de senaste PISA- och PIRLS- resultaten (Skolverket 2012; 2013a) framhålls det individuella arbetet som en tänkbar orsak till svenska elevers dåliga resultat i läsförståelse. Individualiserad undervisning anger de deltagande lärarna i min studie att de ofta använder, delvis för att individanpassa
undervisningen men även när de talar om progressionen i arbetet med läsutvecklingen.
Synpunkter som att det skapar tid så att de kan ägna sig mera åt elever i behov av särskilt stöd kommer fram i intervjuerna.
6.6 Svårigheter med läsförståelseundervisningen
De svårigheter som lärarna upplever med att undervisa i läsförståelse har jag kategoriserat i organisation, lärarens perspektiv och elevens perspektiv. Det är hos eleven som lärarna ser de största svårigheterna. Även här framträder ett kompensatoriskt perspektiv (Nilholm, 2007) där läraren lägger svårigheten hos eleven. De svårigheter som lyfts fram är torftigt ordförråd, ”nysvenska” elever, duktiga elever, gråzonsbarn. Min tolkning blir att det handlar om svårigheten att undervisa elever med olika behov. Lösningen på denna svårighet har av lärarna angetts vara individualisering. Risken finns här att eleven lämnas ensam med sin läsning. All forskning kring undervisning i läsförståelse visar att det är genom undervisning i lässtrategier och fokus på innehållet som de bästa förutsättningarna för elevens
läsförståelseutveckling sker (McKeown et al, 2009; Pressley & Wharton-McDonald, 1997). Ingen av lärarna talar om specialundervisningens roll för att stödja de elever som uppvisar svårigheter. Detta beror troligtvis på att min frågeställning inte var ställd för att få ett svar om synen på detta.
Ett resultat av min analys är att jag ser att lärarna inte kopplar samman de upplevda svårigheterna med behovet av fortbildning. Det framkommer flera olika utbildningsbehov gällande t ex organisation av läsförståelseundervisningen, kartläggning och därmed också bedömning av elevernas kunskaper i läsförståelse samt hur man undervisar elever med svenska som andraspråk. Utifrånhela studiensresultat ser jag att lärarna har ett behov av fortbildning i hur läsprocessen går till och då med särskild inriktning mot läsförståelse. Att lärarens kunskaper har stor betydelse för att eleverna ska lyckas med sin läsning är något som jag genomgående återkommit till i min studie. Vikten av att läraren har goda kunskaper är något som bland andra Alatalo (2011),; Bråten (2008), Hattie (2012) och Westlund (2013) poängterar starkt.
7 Avslutande reflektion
Inledningsvis i den här uppsatsen beskrev jag att svenska elevers läsförståelseresultat
kontinuerligt visat sig bli sämre i olika internationella undersökningar, t ex PIRLS och PISA. Lärarens kunskaper och på vilket sätt undervisningen bedrivs är de faktorer som visat sig ha störst betydelse för elevens kunskapsutveckling (Hattie, 2012). Med den utgångspunkten önskade jag få reda på hur lärare beskriver sin undervisning i läsförståelse men också hur mycket kunskap de har om läsförståelse. Min avsikt var även att undersöka om
läsundervisningen förändras när eleven knäckt läskoden samt hur strukturen och
progressionen ser ut för arbetet med läsförståelse. Resultatet från min studie är tänkt att ge ökad kunskap och förståelse om läsförståelseundervisning så att lärare kan utveckla sin kompetens och sin undervisning, vilket bör leda till en högre måluppfyllelse.
Resultatet i min studie beskriver att eleverna i stor utsträckning arbetar på egen hand med läsförståelse och att de ofta har ett läromedel som de följer. Westlund (2013) har i sin avhandling sett att i svenska skolor sker läsförståelseundervisningen ofta individuellt, att eleverna arbetar på egen hand, och efter läsningen får de skriva bokrecensioner eller svara på frågor. Detta bekräftar de resultat som jag fått fram i min studie. Westlund har också i sin studie kommit fram till att det råder stora skillnader mellan hur lärare i Kanada och Sverige undervisar i läsförståelse. I Kanada är undervisningen oftast lärarledd. Läraren demonstrerar och undervisar först och sedan får eleverna öva på det som läraren undervisat i. Kanada ligger klart före Sverige i alla internationella läsundersökningar (Westlund, 2013).
Jag kan i min studie se att lärarna använder sig i en relativt liten omfattning av relevanta begrepp för läsning och läsförståelse. Användandet av ett yrkesspråk är något som Westlund (2013) uppmärksammat i sin forskning. Hennes resultat visar att svenska lärare i jämförelse med Kanadensiska lärare använder sig i mindre utsträckning av ett yrkesspråk. Colnerud och Granström (2001) anser att det krävs ett fungerande yrkesspråk för att yrkesrollen och det professionella kunnandet ska utvecklas, och för detta krävs det både tid och rum för lärares samtal. Tid och rum är enligt min tolkning kvalificerad fortbildning men även pedagogiska diskussioner i arbetslaget.
Lärarnas beskrivningar av sin fortbildning och sina behov av fortbildning är intressanta när man ställer dem mot de övriga resultaten i studien. Studien visar att lärarna inte har
endast en av lärarna ett behov av fortbildning i läsförståelse. Om det beror på att man inte inser vilket behov man har eller om man inte vill fortbilda sig framgår inte av resultatet i min studie. Hur lärare bedömer den egna kompetensen skulle vara en fråga som fortsatta studier skulle kunna handla om.
Trots att lärarna uttryckte att de inte hade något större behov av fortbildning, så framförde de ändå önskemål om att få reda på forskningsresultat som rör undervisning och skola. Att kopplingen mellan forskning och skolan historiskt sett har varit svag i Sverige är något som (Skolverket, 2013c) lyfter fram. Där beskrivs flera orsaker till att det förhåller sig så t ex att vetenskapliga artiklar presenteras i tidskrifter som lärare inte har tillgång till eller att just fortbildningstiden används till annat än didaktiska frågor. Detta bekräftar en av de intervjuade lärarna med uttalandet, att fortbildningstiden ofta används till löpande frågor istället för ämneskunskaper och didaktik.
Jag har genom mina litteraturstudier fått insikt i uppföljningens och bedömningens betydelse för undervisningen i läsförståelse. Om en lärare ska kunna avgöra var i läsutvecklingen eleven befinner sig eller om en elev visar svårigheter och vad dessa svårigheter består i, krävs det kontinuerlig uppföljning och bedömning. För detta krävs i sin tur att läraren har goda kunskaper och insikter i vilka komponenter som samverkar för att läsförståelse ska uppstå (Bråten, 2008).
Ett annat intressant resultat som framkommit i studien är att några av lärarna tycks sakna kunskap om vetenskapligt förankrade metoder för att undervisa i läsförståelse. Det framkom att några av dem känner till metoden Reciprocal Teaching utan att de kan närmare förklara vad den går ut på och hur den används. Deras förklaringar utgår istället från de fiktiva figurer som används i den svenska modellen av metoden. Det är Westlund (2009) och hennes modell samt författaren Martin Widmarks projekt ”En läsande klass” som spridit sig bland lärare (Widmark,2014). Widmark har hämtat inspiration från metoderna Reciprocal Teaching, Transactional Strategies Instruction och Questioning the Author till projektet och man kan tydligt se att han inspirerats av figurerna i Westlunds version (2009). Han presenterar fem olika karaktärer istället för Westlunds fyra. Karaktärerna används som modeller i
läsförståelsearbetet. Det finns en lärarhandledning och elevtexter till En läsande klass som är tänkta att användas i undervisningen med läsförståelsestrategierna. Allt finns att hämta gratis på internet.
Möjligheten att få kunskap och stöd i läsförståelsearbetet genom liknande lättillgängliga projekt måste ses som något positivt. Det finns dock en risk, anser jag, och det är att de lärare som anammar metoden saknar kunskap och förankring i vad läsförståelsearbetet består av och vad det ska leda till. Det blir då endast ett roligt arbetssätt utan mål och syfte. Det kan inte nog understrykas att lärare måste ha mycket goda kunskaper om läsning och läsförståelse om de ska lyckas med sin läsförståelseundervisning (Alatalo, 2011; Bråten, 2008; Westlund, 2013). Det skulle vara mycket intressant att få göra en fortsatt studie där man undersöker om
projektet En läsande klass förändrar undervisningen över tid och om lärarens kompetens utvecklas genom att arbeta med detta projekt. Intressant vore även att se om elevernas läsförståelse förbättras och utvecklas.
Vad som får lärare att förändra sin undervisning är en fråga som jag funderat en hel del över under arbetet med denna uppsats. Måste det bli en massmedial satsning eller är det lärarens behov av utveckling och förändring eller möjligtvis arbetsgivarens påtryckning som gör att man förändrar den egna undervisningen? Vad får lärare att förändra undervisningen? Detta skulle kunna vara en intressant fråga för fortsatta studier.
En aktiv lärarroll är en framgångsfaktor (Hattie, 2012) och det handlar inte bara om att vara en handledare utan det handlar om att undervisa i läsförståelse för att elevernas läsförståelse ska utvecklas. (Reichenberg, 2008). Dessa kloka ord ser jag som en sammanfattning av studiens resultat och därmed får de också avsluta denna uppsats.
Referenser
Alatalo, Tarja (2011). Skicklig läs och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och
hinder (Doktorsavhandling, Gothenburg studies in Educational Science, 311). Göteborg:
Centrum för utbildningsvetenskap, Göteborgs universitet.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Bråten, Ivar (2008). Läsförståelse – komponenter, svårigheter och åtgärder. Ivar Bråten (red.),
Läsförståelse i teori och praktik (s. 47 – 81). Lund: Studentlitteratur.
Cain, Kate (2010). Reading Development and Difficulties. Oxford: BPS Blackwell.
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2001). Respekt för lärare. Om lärares professionella
verktyg – yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS Förlag.
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerup.
Dahlgren, Lars-Ove & Johansson Kristina (2009). Fenomenografi. Andreas Fejes & Robert Thornberg (red). Handbok i kvalitativ analys (s. 122 - 134). Stockholm: Liber.
Dahlin, Karin (2011). Effects of working memory training on reading in children with special needs. Reading & Writing, 24, 479-491.
Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber AB.
Elwér, Åsa (2009). Specifika läsförståelseproblem. Samuel, Stefan m.fl. (Red.), Dyslexi och
andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. Andreas Fejes & Robert Thornberg (red). Handbok i kvalitativ analys (s. 13 - 37). Stockholm: Liber.
Franzén, Lena. (1993). Att ”läsa mellan” raderna: en studie över goda läsare i åk 5 och
deras förmåga att göra inferenser samt några inferensträningsmetoder för svaga läsare.
Malmö: Lärarhögskola. Institutionen för pedagogik och specialmetodik.
Fredriksson, Ulf & Taube, Karin (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur.
Frost, Jørgen (2002). Läsundervisning: Praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur. Fälth, Linda (2013). The use of interventions for promoting reading development among
struggling readers. (Doktorsavhandling), Department of Pedagogy, Linnéuniversitet, Växjö).
Växjö: Linnéuniversitet.
Gough, P.B. & Tunmer, W (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and
Special Education, 7, 6-10.
Guest, Greg, Bunce, Arwen & Johnson Laura (2006). How Many Interviews Are Enough? : An Experiment with Data Saturation and Variability. Field Methods 18:59, 59 – 82
Gustavsson, Eriksson Anna-Lena (2007). Läs- och skrivstrategier. Granström, Kjell (red.),
Forskning om lärares arbete i klasrummet (s. 207 – 229). Stockholm: Liber.
Gustavsson, Anna-Lena, Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes (2011). Inledning. Granström, Kjell (red.), Forskning om lärares arbete i klasrummet (s. 13-32). Stockholm: Liber.
Guthrie, John T, McRae, Angela & Lutz Klauda, Susan (2007). Contributions of Concept- Oriented Reading Instruction to Knowledge About Interventions for Motivations in Reading.
Educational Psychologist, 42, 237-250.
Hattie, John (2012). Synligt lärande. Stockholm: Natur och Kultur.
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2001). Dyslexi - från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Hoover,Wesley A. & Gough, Philip B. (1990). The simple view of reading. Reading and
writing: An Interdiciplinary Journal, 2, 127-160.
Johanesson Vasberg, Agneta (2001). Lyckas med läsning. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Larsson, Staffan. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25 1, 16-35. Liberg, Caroline (2007). Läsande, skrivande och samtalande. Att läsa och skriva – forskning
och beprövad erfarenhet. (reviderad upplaga, utgiven av dåvarande Myndigheten för
skolutveckling). Stockholm: Liber Distribution. (www.skolverket.se).
Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg, Ingvar (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur. Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005) God läsutveckling. Stockholm; Natur och Kultur.
Lundberg, Ingvar, Olofsson, Åke & Wall, Stig (1980). Reading and spelling skills in the first school years predicted from phonemic awareness skills in kindergarten. Scandinavian Journal
of Psychology, 21, 159-173.
Ingvar Lundberg, Jørgen Frost & Ole-Peter Petersen (1988). Effects of an Extensive Program for Stimulating Phonological Awareness in Preschool Children. Reading Research Quarterly 23, 263-284.
McKeown, Margaret G, Beck, Isabel L. & Worthy, Jo M (1993). Grappling with text ideas: Questioning the author. The reading teacher, 46 (No 7) 560-566.
McKeown, Margaret G, Beck, Isabel L. & Blake Ronette G.K (2009). Rethinking Reading Instructions: A Comparison of Instruction for Strategies and Content Approaches. Reading
Research Quarterly, 44 (No3), 218-253.
Myrberg, Mats (2007). Läs- och skrivsvårigheter. Att läsa och skriva – forskning och
beprövad erfarenhet. (reviderad upplaga, utgiven av dåvarande Myndigheten för
skolutveckling). Stockholm: Liber Distribution. (www.skolverket.se).
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Palincsar Sullivan, Annemarie & Brown, Ann L (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension-Fostering and Comprehension-Monitoring Activities. Cognition and
Instruction, 1, 117-175.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt (2001) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Persson, Ulla-Britt (2007). Om läsförståelse ur elevers och lärares perspektiv. Granström, Kjell (red.), Forskning om lärares arbete i klasrummet (s. 187 - 206). Stockholm: Liber.
Persson, Ulla-Britt (1994). Reading For Understanding: An empirical Contribution to the
Metacognition of reading Comprehension. (Doktorsavhandling), Linköping studies in
education and psychology 1102-7517;41). Linköping: Linköpings universitet. Pressley, Michel& Wharton-McDonald, Ruth (1997). Skilled comprehension and its development through instruction. School Psychology Review. 26 (3), 448-470. Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse: Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur.
Samuels, Jay S (1997). The method of repeated readings. The reading teacher. 50 (5) 376- 381.
Samuelsson, Stefan; Olson, Richard; Wadsworth, Sally; Corley, Robin; Defries, John; Willcutt, Erik; Hulslander, Jacqueline; Byrne, Brian (2007). Genetic and environmental influences on prereading skills and early reading and spelling development in the United States, Australia, and Scandinavia. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal 20: 51- 75.
Samuelsson, Stefan; Byrne, Brian; Olson, Richard K; Hulslander, Jacqueline; Wadsworth, Sally; Corley, Robin; Willcutt, Erik G & DeFries, John C (2008). Response to early literacy instruction in the United States, Australia, and Scandinavia: A behavioral-genetic analysis.
Learning and Individual Differences 18, 289-295.
SFS 2011:186. Examensordning. Speciallärarexamen, www.regeringen.se Skollagen 2010:800. www.skolverket.se
Skolverket (2007). Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i
Sverige 1995-2007. Stockholm: skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Rapport 381. PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever
i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013 a). Rapport 398. PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik,
Skolverket (2013b). PM. Nationella Prov åk 3. Stockholm: Skolverket. www.skolverket.se/publikationer?id=3118
Skolverket (2013c). Forskning för klassrummet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i
praktiken. Stockholm: Skoverket.
Skolverket (2013d). PM 2013 10 08 1 (9). Särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Skolverket utbildningsstatistikenheten. Dnr 71-2013:28
Skoog, Marianne (2012). Skriftspråkande i förskoleklass och åk 1. (Doktorsavhandling, Örebro universitet). Örebro: Örebro universitet.
SOU (2012). Litteraturutredningen, 2012:65. Avsnitt 14.2 – Bedömningar och förslag (s. 398- 402). Stockholm: Elanders Sverige AB.
Szklarski, Andrzej (2009a). Qualitative research – a viable methodological alternative in education. Early Education, 2009, No 2 (10), 9-19.
Taube, Karin (1987). Läsinlärning och självförtroende – psykologiska teorier, empiriska
undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Taube, Karin (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Thornberg, Robert & Fejes, Andreas (2009). Kvalitet och generaliserbarhet I kvalitativa studier. Andreas Fejes & Robert Thornberg (red). Handbok i kvalitativ analys (s. 216 - 232). Stockholm: Liber.
Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad
studie med utgångspunkt i skolpraktiken. (Doktorsavhandling). Stockholm:
Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Utbildningsdepartementet. (2013). Pressmeddelande. 300 miljoner till Läslyft i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vellutino, Frank (2003). Individual Differences as Sources of Variability in Reading
Comprehension in Elementary School Children. I Sweet, Anne P. & Snow, Catherine E. (red) (2003). Rethinking reading comprehension. New York; The Guilford Press.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm. www.vr.se
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse: Lässtrategier och studieteknik för de
första skolåren. Stockholm: Natur och Kultur.
Westlund, Barbro (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och
kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. (Doktorsavhandling vid
Stockholms universitet 2013, Institutionen för pedagogik och didaktik. Department of Education). Stockholm: Natur och Kultur.
Widmark, Martin. (2014,04,28). En läsande klass. Nätbaserat program för läsinlärning tillgängligt via: http://www.enlasandeklass.se).