Låg- respektive högkonjunktur

Storbankerna resonerar på ett liknande sätt avseende kreditgivningen i en låg- respektive högkonjunktur. Bank A menar att det ofta slinker igenom ett och annat kreditbeviljande i högkonjunktur som det antagligen inte skulle ha gjort vid en lågkonjunktur. Bankerna får tuffare krav

190

ECON. Den samhällsekonomiska nyttan av revision. 2007, 37-38.

191

på sig att, i en lågkonjunktur, inte bevilja alltför osäkra och riskfyllda kreditansökningar. Detta kan vi även se i den rådande finanskrisen då bankerna har stramat åt utlåningen till företagen samt att det blir svårare att få nya lån.¹⁹² Bank A hävdar att beviljas det ändå lån ställs det högre krav på säkerheter alternativt att de får betala ett högre pris i form av exempelvis högre räntekostnader. Då marknaden går in i lågkonjunktur och då ett företags siffror blir svagare så får revisionen en större betydelse vid beviljande av krediter menar Bank B. De kommer att kräva att företagen har revision om inte annat så kommer det krävas större säkerheter. Denna åsikt har även Bank C. Han menar att ”riskaptiten” blir lägre vid en lågkonjunktur innan marknaden vänder uppåt igen. I detta skede är revisionen en faktor som kan påverka ett kreditbeslut i både positiv och negativ riktning. Inom Bank D är de inne på samma spår som sina konkurrenter, och säger att i en högkonjunktur blir det färre beslut som blir kritiska, där ligger de kanske på 10 % som är svåra. Medan i en lågkonjunktur är siffran uppe i närmare 50 % och då hävdas det att de blir viktigare att informationen går att lite på. Bank A menar det att banken inte ska syssla med riskkapital utan med den löpande kreditgivningen i företaget. Som alla bankerna menar så blir bankerna mindre riskbenägna vid en lågkonjunktur vilket även den rådande finanskrisen som tidigare nämnts är ett bevis på. Dock hävdar Bank A att det egentligen inte ska finnas några större skillnader i kreditgivningen i en låg- respektive högkonjunktur. Detta är den allmänna policyn men även att bankerna inte ska bevilja alltför riskfyllda projekt krediter. Vi tror att i en lågkonjunktur kan ett företag eller projekt ses som riskfyllt trots att det i en högkonjunktur är en bra affär. Sedan kan det funderas över vilka företag som drabbas värst av en lågkonjunktur, de små eller de stora företagen. Eftersom de små företagen ofta är beroende av banken som sin enda finansieringskälla kan det hävdas att dessa är de som är mest utsatta. Dock handlar det om större summor i de stora företagen, även om de kan söka andra finansieringskällor såsom privata riskkapitalister. Så i detta fall hävdar vi att det handlar om en individuell bedömning då det är olika från fall till fall.

7.5 Case

Den allmänna slutsats som vi kan dra av det svar som vi har fått av respondenterna när det gäller casen, är att de från bankernas sida studerar om revisionsberättelsen är upprättade enligt standardutformning eller inte. Vi vill poängtera att när vi skriver ren revision så innefattar det att företaget har genomgått en revision.

7.5.1 Företag 1

De resultat som har framkommit av den fiktiva kreditansökan som vi skickade in till respondenterna från Företag 1 är av blandade resultat.

I den första situationen hade Företag 1 en ren revisionsberättelse. Samtliga respondenter skulle begära in mer information från företaget och sedan föra ett resonemang med företaget för att kanske kunna hitta en lösning. Vårt antagande är att detta har sin grund i att detta företag uppvisar så pass låga resultat vilket gör att bankerna tvivlar på dess återbetalningsförmåga trots sin rena revisionsberättelse.

Vid den andra situationen som innefattade en oren revisionsberättelse var respondenterna betydligt mer skeptiska till att ingå ett samarbete. Bank B och Bank D menar att de direkt skulle avslå en kreditansökan från Företag 1, medan de från både Bank A och C skulle vilja träffa företagets ägare och se vad som har hänt och då även undersöka vad som är syftet med lånet. Så generellt kan det sägas att när bankerna stöter på en oren revisionsberättelse så höjs deras vaksamhet och de blir mer

192

”Så slår finanskrisen mot småföretagen”. Privata affärer. Publicerad 2008-10-09, hämtad 2008-11-06.

reserverande och begär in mer information om företaget, vilket även är något som även Svensson påpekar.¹⁹³

Sista situationen som fanns för Företag 1 var en kreditansökan utan reviderad information. Detta är en situation som kan komma att uppstå i framtiden om regeringen väljer att avskaffa revisionsplikten. Detta är även den situation som vi tycker är mest spännande att analysera då empirin är i linje med tidigare resonemang som har förts. Dessa menar att bankarna har en tendens att analysera situationen från olika vinklar. Av svaren att döma så är det egentligen bara Bank B som menar att ”företaget skulle vara chanslös vid en kreditgivning, vi skulle inte ägna många timmar på det här bolaget”. Där stängs dörren helt medan de från Bank A och C inte alls är lika hårda utan skulle vilja träffa företaget och se till exempel budget men framför allt vill de veta vad som är syftet med lånet. Sedan har vi Bank D som menar att de aldrig lånar ut pengar till företag som inte har reviderad information och kommer inte i framtiden att göra det heller. Så denna situation är inget som de analyserar något djupare.

Den information som framkommit under våra intervjuer med respondenterna visar att det finns en viss koppling mellan resonemang och det agerande då teorin omvandlas till praktiken från respondenterna. Den tolkning som kan göras från bankernas sida är det de blir mer tillbakadragna och ställer högre krav när den reviderade informationen försvinner eller när det finns anmärkningar i revisionsberättelsen.

7.5.2 Företag 2

Företag 2 lämnade in en kreditansökan med en ren revisionsberättelse i årsredovisningen till samtliga banker. Det vi kan konstatera är att det svar som vi fick var av varierande karaktär. Bank B, Bank C och Bank Dskulle absolut ingå ett samarbete med Företag 2 utan problem. Medan Bank A var mer tveksam och skulle även här behöva mer information från företaget. Det olika svar som vi har fått från våra respondenter kan kanske bero på i vilken situation som banken befinner sig i den finanskris som råder för tillfället. En annan orsak kan även vara de bedömningsgrunder som ligger till grund för företagets återbetalningsförmåga. Det vill säga att bankerna har olika krav kring denna återbetalningsförmåga de kräver av företagen.

I den andra situationen hade Företag 2 en oren revisionsberättelse. Anmärkningarna var att sociala avgifter och skatter inte har betalats i tid. Även i detta fall var det Bank A som är den av våra respondenter som är mest skeptisk och menar att det är allvarligt att företaget inte har betalat sociala avgifter och skatt i tid. De var skeptiska till att bevilja en kreditansökan, men skulle vilja träffa kunden och diskutera vilka orsaker som ligger bakom. Bank D, Bank B och Bank C var av ungefär samma åsikt, de menar att med det kassaflöde som företaget har så är dessa anmärkningar slarv från företagets sida. De menar samtidigt att de skulle kontakta företaget och be att de åtgärdade sina anmärkningar, men kommenterar också att de inte skulle sänka ett sådan här företag med tanke på deras positiva kassaflöde. Bank B, Bank C samt Bank D skulle bevilja lånet skulle bevilja lånet.Detta anser vi har sin grund i hur de riskbedömer ett företag samt dess bedömning av kreditvärdigheten. Sista situationen är även det ett företag med en ansökan dock utan reviderad information som kan uppstå i framtiden då revisionsplikten kan avskaffas. Det mönster som vi har observerat tidigare återkommer. Bank C skulle, med denna oreviderade information, ta kontakt med företaget och be om att få se preliminära siffror för att få lite färskare siffror vilket även gäller Bank B. Slutsatsen som dessa två banker drar är att de med största sannolikhet skulle bevilja en låneansökan till Företag 2. Bank A menar, redan vid första anblicken, att företaget skulle få stora problem med att få igenom sin ansökan hos deras bank. Bank D säger även i detta fall nej då de återigen hänvisar till bankens policy att inte låna ut pengar till företag utan reviderad information. Vad som kan ligga bakom dessa

193

skillnader är bara något som vi kan spekulera i men vår personliga åsikt är att den rådande finanskris som hägrar över oss har gjort att vissa banker har fått hårdare krav på sig. Kanske på grund av att de har haft lättare krav tidigare medan andra banker kör på som vanligt. Det vi kan konstatera är att Bank D är den av storbankerna som verkar vara mest kritiska till ett avskaffande av revisionsplikten och kanske den bank som är mest konservativ och minst riskbenägen av det fyra storbankerna, vilket gör att de har valt att bara låna ut på reviderad information. Det vi kan konstatera är att vår empiriska verklighet stämmer överens med Svenssons teorier. Bankerna säger att en revisionsberättelse som saknar anmärkningar inte behöver bidra till ett ja eller nej, utan att det även är andra aspekter som bidrar till beslutet men att det påverkar på ett positivt sätt.