Antal låntagare
2 5 0 T
2252 0 0
-
I75--
I50--
I25--1 0 0 "
?5~
5 0
2 5
-O O
F a k t i s k a v ä r d e n U t j ä m n a d e v ä r d e n S /
\
N
- \
\
" ^ ^ T = ^
^ Lånebelopp.
10 il 12 13 14 I.OOO-tal k r o n o r
0*95402, / X \ 1 6 * 3 0 0 1 4 , / X \ 0*95402, / X \ 1 Formeln för frekvenskurvan är y = 243-46 \l + 1 8 9 9 5 6) V1 — 30.87597
x betecknar mittvärdet inom varje klass, räknat från typvärdet 2 303 kronor, och y utgör mot ifrå yarande mittvärde svarande punkt på ordinatan.
där
ffa-Fördelningen av lånebeloppen på de studerande inom olika fack vid uni-versitet och fria högskolor respektive olika fackhögskolor framgår av tab. 1 på omstående sida. Tabellen l ä m n a r otvetydigt vittnesbörd om a t t de stude-rande vid fackhögskolorna erhållit lägre lån än övriga studestude-rande. F r a m t r ä d a n d e är även medicinarnas behov av relativt stora lånebelopp.
Tab. 1. Akademiker, som under tiden 1919—40 erhållit lån från statens studie-lånefond, fördelade efter studieriktning och lånebeloppens storlek.
Studieriktning
Antal studerande, som erhållit nedanstående belopp:
1-1 o
Återbetalning av studielånen sker n u m e r a som regel under loppet av 15 år, r ä k n a t från det år då studielån senast beviljats. R ä n t a beräknas p å oguldet belopp årligen från och med tredje året efter det låntagaren v a r i t berättigad lyfta sista delen av honom senast tilldelat studielån. Räntesatsen är lika med postsparbankens gällande utlåningsränta.
Av u n d e r tiden 1919—40 u t l ä m n a d e lånemedel
till akademiker 4 415 425 kr.
ha hittills återbetalats 2 700 006 » och därjämte avskrivits 74 924 » varför återstår a t t betala 1 640 495 » Hittillsvarande avskrivningar, föranledda av låntagares död — och i några fall
— av sinnessjukdom, utgöra endast 1,7 % av ursprungliga lånebeloppet. Härtill komma dock ett mindre antal fall, där det är osäkert huruvida l å n t a g a r n a k u n n a fullgöra sin återbetalningsskyldighet.
H u r återbetalningen av de u t l ä m n a d e 1 136 lånen verkligen fullgjorts har undersökts för tiden fram till den 1 j a n u a r i 1945. Därvid visade det sig, a t t n ä r a hälften, tillsammans 534 lån, återbetalats helt, medan återstående 602 lån ä n n u icke guldits, varav 141 icke till någon del.
Vad de helt betalda lånen beträffar h a r återbetalningen med n å g r a få undan-tag verkställts inom föreskriven tid. 55 lånundan-tagare h a till och med k u n n a t slut-betala lånen tidigare än som förutsetts i amorteringsplanerna. Den genomsnitt-liga amorteringstiden för ifrågavarande 534 lån utgör 8V2 år. E n d a s t 3 lån-tagare h a behövt längre tid än 15 år för a t t avbörda sig denna studieskuld, medan ytterligare 60 behövt 11 år eller mera. Amorteringstidens längd visas i detalj i nedanstående s a m m a n s t ä l l n i n g :
4 — 2186 45
50
A m o r t e r i n g s t i d e n s l ä n g d i å r
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Summa A n t a l å t e r b e t a l d a l å n
9 12 10 16 20 16 28 52 257 51 21 18 8 10 3 1 — 1 1 534 Utgår man från vederbörande låntagares studieriktning, erhåller m a n för de slutbetalda lånen följande s a m m a n s t ä l l n i n g :
Antal helt Totalt
betalda lån
I proc. av
Därav snabbare än amort.-planerna föreskrivit Totalt betalda lån
6o visat stor förmåga a t t betala sina studieskulder planenligt. Vid studiet av ovan-stående tabell måste man hålla i minnet, a t t procenttalen i kolumn 3 böra ses mot bakgrunden av de u t l ä m n a d e lånens fördelning i tiden, om de skola k u n n a giva en överskådlig bild av de olika låntagarkategoriernas betalningsförmåga.
1 tab. 2 demonstreras i detalj hur de betalda lånen fördela sig i fråga om betalningstidens längd på olika kategorier av låntagare.
Tab. 2. Till fullo återbetalda studielån, fördelade efter kategori av studerande samt verklig amorteringstid.
Studieriktning
Fil. stud
Teknologer . . . . Med. stud Teol. stud Odont. stud Teol. o. fil. stud.
Antal studerande, för vilka amorteringstiden utgjorde
| 3 | 4 | 5 | 6
nedanstående antal år
| 7 | 8 | 9 | 10
51
Av de 141 lån, som icke till någon del betalats, voro vid undersökningstill-fället 58 sådana lån, för vilka första amorteringen skulle erläggas u n d e r loppet a v år 1945, varför man i detta s a m m a n h a n g kan bortse från dem. Fördelningen avr övriga 83 obetalda lån ävensom de 461 till viss del återbetalda lånen med avseende på hittillsvarande amorteringstid åskådliggöres i t a b . 3. I förspalten av n y s s n ä m n d a tabell angives den tid, som förflutit från det amorteringarna skulle påbörjas fram till den 1 j a n u a r i 1945. I tabellens huvud angives den skedda avbetalningen i procent av ursprungliga lånebeloppet.
Tab. 3. Förloppet av studielånens amortering.
Hittillsvarande
låntagare, för vilka hittillsvarande amortering utgör r procentuella andel av ursprungliga lånebeloppet 10—19 Antalet låntagare, som 15 år eller mera efter det amorteringarna skulle på-börjas icke slutgiltigt likviderat studielånen, utgör 28, varav 5 emellertid av-lidit. Av dessa låntagare ha 11 (3 döda) icke till någon del avbetalat studie-lånen.
29 låntagare, d. v. s. 25,5 %o av undersökningsmaterialet, ha avlidit under 25-årsperioden. 8 stycken hade dock h u n n i t återbetala sina lån helt och hållet, medan 12 icke gjort någon amortering. Övriga 9 avlidna låntagare hade i genomsnitt betalat tillbaka 44 % av lånebeloppen. Av de avlidna låntagarna voro 11 til. stud., 10 med. stud., 4 teknologer, 2 skog. stud., 1 jur. stud. och 1 ekon. stud.
Författningsenligt ( SFS 663/43, § 7) äger general poststyrelsen medgiva a n s t å n d med fullgörande av amortering (och ränteinbetalning) ävensom be-vilja ändring av amorteringsplan. Lånen skola dock vara återbetalda inom 15 år från det sista delen av lånet beviljades, men om generalpoststyrelsen finner särskilda skäl föreligga därför, kan ytterligare förlängning av amorteringstiden medgivas. I tab. 4 visas för olika kategorier av studerande antalet låntagare, som erhållit uppskov, med fördelning på uppskovstidens längd. De 29 lån-tagare, som avlidit, ha icke medtagits i d e n n a tabell.
52
Tab. 4. Medgivna uppskov med amorteringen av statens räntefria studielån, för-delade efter studieriktning och uppskovstidens längd.
Antal låntagare, som erhållit uppskov med återbetalning under nedan angivna antal år 1 Sådana låntagare, som icke fullgjort sina amorteringar utan a t t ha begärt eller erhållit uppskov, redovisas i tab. 4 som om de erhållit uppskov tills-vidare. Låneförbindelserna överlämnas i regel till postverkets ombudsman för lånens i n d r i v n i n g respektive framtida bevakning. Ungefär en tredjedel av lån-t a g a r n a ha begärlån-t och erhållilån-t uppskov u n d e r i genomsnilån-tlån-t (medianen) 3 år.
F r a p p a n t är j u r i s t e r n a s och filosofernas relativt höga uppskovsprocent ävensom t a n d l ä k a r n a s låga procenttal för uppskoven.
Ifråga om de skäl, som de uppskovssökande anfört, har en särskild under-sökning gjorts. T y v ä r r har tiden icke medgivit en fullständig genomgång av samtliga handlingar tillhörande de 380 låntagare, som erhållit uppskov, men för 262 s t u d e r a n d e ha dock orsakerna k u n n a t noteras u t a n mera ingående utred-ningsarbete. I 210 fall av dessa ha e n d a s t ett skäl anförts, medan 52 lån-tagare anfört tvenne olika skäl. Endast 10 olika orsaker ha angivits, nämligen
Därav i kom-Orsak till uppskovsansökan
Inkallelser
F o r t s a t t a studier Låg lön efter examen Familjebildning Arbetslöshet Sjukdom
A n d r a lån, som måste betalas först P r o v a r respektive tingsmeritering
»Dåliga konjunkturer»
U n d e r h å l l s p l i k t till föräldrar etc
Antal fall 71
bination med annat skäl T a b . 5 återgiver de anförda orsakerna till uppskovsansökningarna uppdelade på olika kategorier av akademiker. Varken tabellen eller ovanstående samman-ställning torde tarva några närmare kommentarer.
Tabell 5. Orsaker till beriljade uppskov med amortering av statens räntefria 2. Inkallelser
3. L å g lön 4. Arbetslöshet 6. A n d r a lån m å s t e
be-talas först
7. L å g lön och familje-bildning
8. Sjukdom
9. Familjebildning och inkallelse
10. Dåliga k o n j u n k t u r e r . . 11. Låg lön och inkallelser 12. L å g lön och provar
resp. tingsmeritering 13. P r o v a r resp. tingsmerit.
14. Underhållsplikt till för-äldrar etc
15. Familjebildn. och forts.
studier
16. F a m b i l d n . o. sjukdom 17. Inkallelser o. andra lån,
som först måste betalas 18. Inkallelser och sjuk-19. Familjebildn. o provar.
20. Inkallelser och fort-s a t t a fort-studier
21. Inkallelser o. p r o v a r resp. tingsmeritering 22. F o r t s a t t a studier och
Av ovanstående framgår bland annat, a t t de belopp, som i genomsnitt ut-l ä m n a t s tiut-lut-l ut-låntagarna från statens studieut-lånefond, varit förhåut-lut-landevis små.
Man har därför grundad anledning förmoda, a t t ifrågavarande belopp icke varit tillfyllest för a t t täcka studiekostnaderna, u t a n a t t dessa måste finansieras med ytterligare lånemedel. Då klientelet i d e t t a fall består av medellösa respektive m i n d r e bemedlade studenter, kan man förvänta, a t t bidragen från föräldrar och a n d r a anförvanter som regel ligga på en låg nivå.
I syfte a t t få finansieringsfrågan allsidigt belyst utsändes till samtliga nu levande 1,107 låntagare ett särskilt frågeformulär. Intresset bland de tillfrågade för undersökningens ändamål var stort, vilket avspeglas i såväl svarsfrekvensen, 63 %, som strävandena att göra de meddelade upplysningarna så fylliga som möjligt. Svårigheterna a t t nå i synnerhet de äldre låntagarna voro till följd
54
av inaktuella adressuppgifter mycket stora. Sammanlagt 700 låntagare besva-rade dock frågeformuläret inom rimlig tid. Nödvändigheten av att påbörja be-arbetningen av formulären medförde, a t t hänsyn icke kunde tagas till de 16 frågeformulär, som influtit efter den 31 januari 1945.
För att få belyst i vilken utsträckning de inkomna svaren k u n n a anses re-presentativa för det ovan behandlade materialet har nedanstående samman-ställning gjorts:
Kategori av studerande
Fil. stud Teknologer
Vet. stud
S u m m a
Hela
undersöknings-materialet
409 245 133 92 78 54 35 29 20 14 12 4 11 1136
Antalet besvarade frågeformulär Totalt
230 151 85 71 43 31 30 15 9 11 12 2 10 700
kvinnor 34
1 4
— 1 5 2 1
— 1 .
—
— 49
procent
56 63 68 78 55 53 86 52 45 79 100 50 91 62
Svarsprocenten varierar som synes mellan 45 och 100 %. Låg frekvens vid besvarandet uppvisa jägmästare, farmaceuter, ekonomer och jurister, medan teo-loger, veterinärer och »övriga studerande» uppvisa hög frekvens.
I likhet med vad som skett beträffande totalmaterialet har särskild under-sökning för kvinnornas del icke företagits.
Följande siffror rörande studielånens storlek meddelades vid enquéten:
Kronor Statens räntefria studielån 2 785 253 Övriga studielån 4 734 633 Samtliga lån 7 5 1 9 886
Medeltal kronor 3 979 6 764 10 743 Medeltalet för statens studielån ligger för dessa 700 studenter 2,3 % över medeltalet för samtliga 1 136 låntagare, men det håller sig dock inom gränserna för slumpvariationen. Man finner av ovanstående tablå, a t t statens studielån endast täcker 37 % av behövliga lånemedel för studiernas fullföljande.
I tab. 6 redovisas studielånen, fördelade efter de olika kategorierna av studerande.
55
Statens räntefria studielån
Samtliga studielån I allt Odont. stud Teol. och fil. stud
Summa resp. medeltal 230
Lånebeloppets storlek kronor
56
Tab. 7. Statens räntefria studielån i stickprovsundersökningen, fördelade efter studie-riktning och lånebeloppens storlek.
Studieriktning
Antal studerande,
•** o
erhållit nedanstående belopp
03
Tab. 8. »Övriga lån» i stickprovsundersökningen, fördelade efter studieriktning och lånebeloppens storlek.
Studieriktning
A.ntal studerande
g 1
stående belopp
§ 1
uppgå till
nedan-to c
Samtliga studielån, d. v. s. både statens räntefria studielån och övriga lån, redovisas i tab. 9. Särskilt m a r k a n t är den starka spridning kring medelstudie-kostnaden, som siffrorna för läkarna uppvisa
I kategorien »fil. stud.» i t a b . 9 och föregående tabeller inrymmas akademiker med såväl högre som lägre examen. Med ledning av uppgifterna från 183 lån-tagare, som avlagt examen inför filosofisk fakultet, har en uppdelning i tab. 10 k u n n a t ske av totala studiekostnadeu på akademiker med fil. kand.-, fil. ämbets-, fil. l i c - respektive fil. doktorsexamen. A n m ä r k n i n g s v ä r t är a t t den uppgivna
57
Tab. 9. »Samtliga lån» i stickprovsundersökningen, fördelade efter studieriktning och lånebeloppens storlek.
Studieriktning
Fil. s t u d Teknologer Med. s t u d Teol. s t u d Odont. stud Teol. och fil. stud
Vet. stud
Övriga
Summa
Antal studerande,
*> o
vilkas sammanlagda studielån uppgå till nedanstående belopp
to «
genomsnittskostnaden för fil. lic.-examen endast obetydligt understiger motsva-rande kostnad för fil. doktorsexamen, vilket torde förklaras av a t t doktorsspeci-mineringen äger rum jämsides med förvärvsarbetet.
Tab. 10. Samtliga studielån för studerande vid filosofisk fakultet, fördelade efter lånesummans storlek och examenstyp.
Lånesummans storlek kronor Medeltal kronor
Antal akademiker med n Fil. kand.
edan angivna examenslyp Fil. lic.
Fil. doktor _
58
Ovanstående medeltal — 10 191 kronor — för dessa 183 akademiker med filosofisk examen, överstiger självfallet medeltalet — 9,873 kronor — för samtliga 230 fil. stud. enligt tab. 6, enär sistnämnda medeltal inkluderar sådana, som avbrutit studierna respektive ännu icke avlagt examen.
Av de 700 akademikerna, som besvarat frågeformuläret, hade 15 a v b r u t i t studierna, medan 14 ä n n u icke slutfört dem. Övriga 671 h a d e avlagt examen, och den genomsnittliga studietiden utgjorde för
212 lärare (filosofisk examen) 7,9 5 år 148 civilingenjörer 4.3 »
83 läkare 9,2 » 69 präster 5,9 » 40 jurister 4,9 » 31 tandläkare 3,6 » 30 lärare (med både fil. och teol. examen) 9,5 » 15 civilekonomer 2,6 » 11 jurister (med jämväl fil. examen) 6,7 » 11 veterinärer 5,9 » 9 j ä g m ä s t a r e 4,3 » 2 apotekare 4,5 » 10 övriga (kombination av två eller flera examina) 8,4 » 671 samtliga i medeltal 6,6 är.
Detaljsiffrorna återfinnas i tab. 11 n e d a n .
Därest medeltalen för samtliga studielån enligt t a b . 6, sista kolumnen, divi-deras med ovanstående medeltal, erhåller m a n ett direkt m å t t på studielånens fördelning per studieår för de olika kategorierna. För samtliga studerande utom odontologerna ligga genomsnittstalen mellan 1 200 och 2 000 kronor. För odonto-logerna överstiger siffran 4 000 kronor, vilket visar, a t t t a n d l ä k a r n a i n k l u d e r a t kostnaderna för anskaffning av erforderlig u t r u s t n i n g i studiekostnaderna.
Tab. teol. examen) Civilekonomer
Antal studerande med nedan angivna antal studieår
2
59
I tab. 12 ha de sammanlagda studielånen fördelats efter studietidens längd.
Som man kan v ä n t a sig, finnes ett positivt samband mellan l å n e s u m m a n s storlek och studietidens längd. Korrelationskoefficienten h a r u t r ä k n a t s och uppgår till
+ 0,438 ( ± 0,0312).
Tab. 12. Lånesummans storlek i kombination med studietidens längd.
Sammanlagda
Antal akademikei
3
ingivet antal år
13
I fråga om amorteringen av a n d r a lån än statens räntefria studielån, »övriga lån», som de kallats i det föregående, ha 297 akademiker, d. v. s. 42,4 % av samtliga, meddelat, a t t de u p p r ä t t a d e amorteringsplanerna k u n n a t följas. 44 ha uppgivit a t t amorteringsplan icke finnes, medan 13 icke påbörjat återbetalningen.
Uppgifter saknas från 39 stycken och 85 stycken hade, som förut omtalats, inga a n d r a lån än statens studielån. Återstoden, s a m m a n l a g t 222 personer
= 31,7 % av samtliga, ha förklarat sig icke k u n n a fullgöra amorteringarna i enlighet med upprättade planer. I tab. 13 ha svaren rörande återbetalningen av övriga lån fördelats efter vederbörande studieriktning.
^ De lämnade uppgifterna rörande storleken av hittills gjorda avbetalningar på totala studieskulden äro ofullständiga såtillvida a t t endast 343 personer be-s v a r a t frågan. Av debe-sbe-sa hade 215 helt befriat be-sig från be-skuldbördan, medan 26 icke gjort någon avbetalning ännu. Övriga hade i genomsnitt betalat 50 % av studieskulden.
Som framgår av t a b . 13, hade 222 akademiker uppgivit, a t t amorterings-planerna icke hade k u n n a t följas. Samma orsaker, som n ä r fråga var om upp-skov med statens räntefria studielån, ha anförts, men i 6 fall ha diverse a n d r a skäl åberopats. Förekomsten av de olika skälen redovisas nedan.
60
Orsak till att amorteringsplanen ej följts
Familjebildning Låg lön efter examen Inkallelser
Nya lån för betalning av gamla F o r t s a t t a studier
Provar respektive tingsmeritering Sjukdom
Arbetslöshet
»Dåliga konjunkturer»
Underhållsförpliktelser Diverse orsaker
Antal
Filosofie studerande Medicine studerande Teologie studerande Odontolog. studerande . . . . Teol. och fil. studerande . . Ekon. studerande
J u r i s och fil. s t u d e r a n d e . . Vet. studerande
Skog. studerande F a r m . studerande
Summa
ifter angående å t e r b e t a l n i n g e n av övriga l å n . Återbetalning av »övriga lån»
Fördelningen av orsakerna på olika kategorier av akademiker överensstämmer i stort sett med motsvarande fördelning i t a b . 5.
Vad n u v a r a n d e årsinkomst beträffar h a r uppgift därom l ä m n a t s av 634 lån-tagare, vilka samtliga avlagt akademisk examen. Den genomsnittliga årsin-komsten (medianen) för dessa utgör 10,541 kronor. För de olika kategorierna av akademiker utgör medianinkomsten:
Antal Katogori Medianinkomst 204 st. Lärare (filos, examen) 9 037 kronor
145 » Civilingenjörer 12 192 » 81 » Läkare 13 583 » 58 » Präster 8 800 » 36 » Jurister 12 000 »
Antal Kategori Medianinkomst 30 » Tandläkare 16 000 kronor
24 » Lärare (teol. och fil. examen) 9 600 » 15 Civilekonomer 9 833 » 10 » J u r i s t e r (jur. och fil. examen) 13 000 » 11 » Veterinärer 13 750 » 8 t J ä g m ä s t a r e 8 000 » 2 » Apotekare 1 1 0 0 0 » 10 t Övriga med akademisk examen 11 200 » Inkomsterna uppvisa i vissa fall avsevärda variationer, vilket återspeglas i tab. 14.
Tab. 14. Nuvarande årsinkomst för låntagare, som avlagt examen, med fördelning efter examenstyp.
Avlagt examen
'il. kand. o. högre 'ivilingenjörer . . läkare
u r i s t e r 'andläkare 'il. o. teol. kand.
Jivilekonomer . . 'il. o. j u r . kand.
Antal akademiker med nedanstående årliga inkomst av nuvarande arbete
o Av den verkställda undersökningen framgår otvetydigt, a t t statens räntefria studielån utgjort ett värdefullt ehuru långt ifrån tillräckligt bidrag till under-l ä t t a n d e av de akademiska studierna. Det synes emeunder-lunder-lertid nödvändigt, a t t en utvidgning av de n u v a r a n d e begränsade lånemöjligheterna kommer till stånd.
Likaledes framstår det som synnerligen önskvärt, a t t studielånen göras mera långfristiga. Det stora antal låntagare, som nödgats begära uppskov med amor-teringen, tyder på a t t avbetalningarna på lånen nu kommer olägligt. Orsakerna till a t t uppskov begärts visa h ä n på a t t amorteringarna drabba låntagarna vid den tidpunkt, då familjebildningen äger rum samtidigt som den erhållna inkoms-ten är otillräcklig. Inkallelser till militärtjänstgöring är ofta ett ofrånkomligt ont, som rubbar de uppgjorda betalningsplanerna. I många fall ha därför nya kortfristiga lån måst tagas upp, vilket förrycker en sorgfällig planering av eko-nomien.
Avslutningsvis må framhållas, a t t de insända frågeformulären i många fall utgöra ett beklämmande vittnesbörd om de svårigheter, i ekonomiskt avseende, som akademiker ha a t t kämpa emot. Flera av de tillfrågade ha tagit tillfället i a k t och l ä m n a t en ingående beskrivning av sin i grunden förstörda ekonomi, som det kan taga decennier a t t bringa i ordning.
62
Konfidentiellt.
FRÅGEFORMULÄR.
N e d a n s t å e n d e frågeformulär ifylles n o g g r a n t och insändes till P o s t s p a r b a n k e n , Stockholm 1,
snarast möjligt, dock senast den 10 januari 1945.
1. N a m n 2. Adress -3. Född den
4. Vilken akademisk examen h a r Ni avlagt?
5. H a r examen ä n n u icke avlagts resp. s t u d i e r n a avbrutits, vilken examen avsågo stu-diern a ?
6. N ä r påbörjades de akademiska studierna?
7. N ä r avlades examen?
8. Totala skuldbördan vid studiernas slut resp. om s t u d i e r n a ä n n u icke fullbordats, nu-varande skuldbörda
9. Vilka andra lån än statens räntefria studielån h a r Ni haft?
10. H u r stora voro dessa?
11. Amorteringsplaner till dessa? (specificeras n o g g r a n t )
12. H a r amorteringsplanen k u n n a t följas?
13. Om så icke är fallet, o r s a k e r n a härtill
14. N u v a r a n d e förvärvsarbete 15. Årlig inkomst
Telefon
Underskrift
Bilaga 2.
Förslag till instruktion för lånenämnden.
1 §•
Nämnden håller två ordinarie s a m m a n t r ä d e n årligen men samlas dessutom till extra s a m m a n t r ä d e n på ordförandens kallelse.
2 §•
Nämnden utser inom eller utom sig en sekreterare, som tillika förestår n ä m n d e n s kansli och tillsammans med ordföranden förbereder n ä m n d e n s samman-träden.
3 §•
Därest n ä m n d e n så beslutar, kan åt ordföranden och sekreteraren uppdragas a t t mellan s a m m a n t r ä d e n a fatta beslut i löpande ärenden, vars behandling i princip tidigare fastställts av nämnden.
4 §•
Nämnden skall fastställa det frågeformulär, på vilket ansökan om lån skall göras. Genom n ä m n d e n s försorg distribueras formulären till de kreditinstitut, som önska förmedla lån.
5 §•
Nämnden har a t t taga ställning till d. v. s. bevilja eller avslå en ansökan om lån. N ä m n d e n s ställningstagande skall baseras på en noggrann prövning av den sökandes ekonomi, studieresultat, familjeförhållanden, anställningsförhållan den och framtidsutsikter.
6 §>
Nämnden bör söka k o n t a k t med akademikernas fackorganisationer och genom dessa infordra upplysningar i förekommande fall.
7 §•
Nämnden bör, då det gäller a t t avgöra hur stor del av sökandens skuldbörda, som är studieskuld, med stöd av tillgängliga undersökningar rörande studie-kostnaderna och de upplysningar, som lämnas av den sökande eller av n ä m n d e n på a n n a t s ä t t kan införskaffas, pröva varje ansökan för sig. En viss bestämd s u m m a för varje examen bör sålunda icke fixeras, ehuru givetvis i praktiken kostnaderna för respektive examina måste beräknas hålla sig inom vissa erfaren-hetsmässigt fastställbara gränser.
8 § .
Det ankommer på n ä m n d e n a t t fastställa den amorteringsplan, som skall tillämpas för respektive lån.
Den maximala amorteringstiden 15 år och i exceptionella fall längre är endast avsedd för låntagare med stora skulder eller fall, då det av a n n a n anledning kan finnas speciella skäl a t t medgiva lång amorteringstid.
9 §>
N ä m n d e n bör tillse, a t t amorteringarna icke i onödan skjutas på framtiden.
N ä m n d e n bör vid fastställandet av amorteringsplanerna taga hänsyn till den er-farenhetsmässigt fastställbara olika inkomstutvecklingen inom skilda yrken.
U n d e r de första åren efter avlagd examen bör därför nämnden, då skäl före-ligger, k u n n a fastställa en ringa amortering per år, under det a t t nämnden fastställer amorteringen under senare år, då inkomsten beräknas stiga, till ett högre belopp.
64
10 §.
Inkommer från kreditanstalt anhållan om överflyttning till postsparbanken av sådant lån, varom talas i §§ 9 och 11 i kungörelsen angående lån åt den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, åligger det nämnden a t t företaga en granskning av vederbörande kreditanstalts åtgärder i s a m b a n d med d e t ifrågavarande lånet. E n d a s t då det är uppenbart, a t t betalning icke genom kreditanstaltens förvållande uteblivit, bör nämnden bifalla lånets överförande till postsparbanken.
11 §•
Inkommer från kreditanstalt anhållan om uppsägning eller avskrivning av lån, åligger det n ä m n d e n att utföra en utredning rörande låntagarens betalnings-förmåga och rörande vederbörande kreditinstituts åtgärder. Beslutar n ä m n d e n a t t lån skall uppsägas, skall nämnden meddela vederbörande kreditanstalt sitt be-slut. Finner n ä m n d e n därvid, a t t lån bör avskrivas, skall n ä m n d e n göra fram-ställning härom hos Kungl. Maj:t. Finner nämnden vid sin prövning, a t t lånet icke kan komma ifråga för uppsägning eller avskrivning, bör n ä m n d e n taga ställning till huruvida lånet bör övertagas av postsparbanken.
12 §.
Finner n ä m n d e n , a t t någon kreditanstalt icke iakttagit den omsorg vid den förberedande prövningen av ansökningarna om lån, som åligger den, u t a n a t t förluster uppstå genom kreditanstaltens förvållande, äger n ä m n d e n avstänga en sådan a n s t a l t från rätten att u t l ä m n a sådana lån, varom det här är fråga. Det-samma gäller, om n ä m n d e n finner, a t t någon kreditanstalt icke nedlägger ett tillfredsställande arbete i vad det gäller infordran av räntor och amorteringar.
Gä
Bilaga 3.
Förslag till instruktion lör de lokala kreditanstalterna.
1 §•
Kreditanstalt (sparbank eller studentorganisations kreditkassa), som önskar utlämna sådant lån, varom talas i kungörelsen angående lån å t den, som av-lagt akademisk eller därmed jämförlig examen, skall göra a n m ä l a n härom till lånenämnden.
2 §•
Kreditanstalten skall för lånesökande tillhandahålla de formulär, som av lånenämnden föreskrivas bliva a n v ä n d a vid ansökningar om lån.
3 §•
Sedan låneansökan kommit kreditanstalten tillhanda åligger det anstalten a t t utföra en samvetsgrann undersökning rörande sökandens kreditvärdighet, studie-resultat och övriga omständigheter, som böra tagas i beaktande vid avgörandet av ansökan.
4 §•
I s a m r å d med låntagaren skall kreditanstalten u p p r ä t t a ett förslag till arnor-teringsplan för lånet. Amorarnor-teringsplanen bifogas, då ansökan översändes till l å n é n ä m n d e n . Därest skäl föreligga, skall den föreslagna amorteringsplanen vara försedd med speciell motivering.
5 §•
Kreditanstalten skall till alla ansökningar foga ett eget y t t r a n d e , vari an-stalten tillstyrker eller avstyrker ansökan. Detta y t t r a n d e skall vara försett med motivering.
6 §•
Det åligger kreditanstalten a t t sedan ovanstående iakttagits till lånenämnden vidarebefordra varje till anstalten inkommen ansökan om lån.
7 §•
Sedan lånenämnden beviljat ansökan om lån med statlig garanti och lån-tagaren i enlighet med givna föreskrifter uppsagt de lån, som skola inlösas med det belopp, som genom det beviljade lånet ställes till förfogande, åligger det vederbörande kreditanstalt a t t ombesörja inlösen av lånen. Det beviljade lånet får alltså icke utbetalas till låntagaren direkt.
8 § .
D e t åligger respektive kreditanstalter a t t av egna medel bestrida den lån-givning, varom det h ä r är fråga, samt a t t i samband härmed tillämpa den ut-låningsränta, som fastställes av l å n e n ä m n d e n .
9 §.
Det åligger kreditanstalterna a t t med nit och samvetsgrannhet övervaka, a t t l å n t a g a r n a fullgöra sina å t a g a n d e n enligt den föreskrivna amorteringsplanen.
10 §.
K r e d i t a n s t a l t äger r ä t t a t t medgiva sådana uppskov och l ä t t n a d e r i fråga om amorteringar av lån, som icke innebära en förlängning av den fastställda amor-teringstiden utöver ett år.
66
11 §•
Då låntagare ansöker om ändrade amorteringsvillkor, skall kreditanstalten vidarebefordra ansökan till lånenämnden. Till ansökan skall därvid vara fogat ett
Då låntagare ansöker om ändrade amorteringsvillkor, skall kreditanstalten vidarebefordra ansökan till lånenämnden. Till ansökan skall därvid vara fogat ett