7. Resultat från regressionerna
8.4 Löneelasticitetens effekt på lönegapet mellan kvinnor och män
Enligt Kumar och Liang (2015) har kvinnors löneelasticitet minskat de senaste åren och elasticiteten konvergerar mot männens löneelasticitet vilken antar ett värde nära 0. Förklaringen till en minskad löneelasticitet kan bland annat bero på förändrade könsroller och högre lön. Den här studiens resultatet visar som sagt en högre effekt av RUT på städares löner än vad ROT har haft på målares löner. Huruvida RUT-avdraget kan bidra till en lägre löneelasticitet är intressant att diskutera eftersom en lägre löneelasticitet kan bidra till att minska den negativa effekten av den horisontella könseggregeringen, vilket är det lönegap som finns mellan kvinnor och män. RUT antas ha ökat antalet vakanser riktade mot kvinnor och även haft en positiv effekt på lönen inom städbranschen. När jobbmöjligheterna för kvinnor ökar blir valet att arbeta ett lättare substitut att finna och färre väljer att inte arbeta. Om kvinnor väljer att arbeta mer innebär det att löneutvecklingen kan öka snabbare i och med fler arbetade timmar vilket leder till ökad arbetsproduktivitet. Markowski (1994) visar i sin studie att ökad produktivitet kompenseras med högre lön och att arbetare som inte tillhör industrin kompenseras mer för sin produktivitet. Lönegapet kan på så sätt tänkas minska mellan kvinno- och mansdominerade branscher.
Ytterligare en anledning till att RUT kan ha haft en effekt på löneelasticiteten är för att städning som är ett lågavlönat jobb har ökat i lön, vilket bland annat kan bero på RUT- avdraget. Qin, Huellen och Wang (2015) kom fram till att låginkomsttagare har en högre löneelasticitet än höginkomsttagare. Detta skulle kunna indikera att anställda inom städbranschen som är lägre avlönade än anställda inom måleribranschen har en högre
löneelasticitet. Förändringar i lönen har därmed en större påverkan på arbetskraftsdeltagande inom städyrket eftersom incitamenten till att arbeta kan minska om substituerbarheten ökar, vilket exempelvis kan vara en högre arbetslöshetsersättning. En högre arbetslöshetsersättning skulle inte ha en lika stor effekt på högavlönade arbetare eftersom inkomstskillnaden mellan att arbeta och inte arbeta är betydligt större. Eftersom studiens resultat tyder på att RUT har bidragit till högre löner inom städbranschen innebär det att löneelasticiteten även kan ha minskat för städare och därmed väljer fler anställda inom branschen att arbeta mer.
9. Slutsats
Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera vilken effekt ROT och RUT har haft på anställdas reallöner och se till vilken grad effekten skiljer sig inom en mans- och kvinnodominerad bransch, ur ett genusperspektiv. De tre modellerna som valdes för att testa hypotesen visade dock att RUT hade störst påverkan på reallönerna. Det ska dock tilläggas att det inte med säkerhet kan fastställas att RUT-avdraget har bidragit mest till löneutvecklingen eftersom ROT och RUT variablernas konfidensintervall överlappade varandra. Avdragen visar däremot signifikans i de utförda regressionsmodellerna.
Tidigare forskning om att män använder sig av en aggressivare löneförhandlingsteknik och antagandet att det finns ett lägre utbud på kvalificerad arbetskraft inom måleribranschen verkar därmed inte ha haft den betydelsen som krävts för att förklara skillnaden i ROT- och RUT-avdragens påverkan på lönebildningen. Studien vill därför ifrågasätta aggressivitetens relevans i relation till övriga faktorer vid lönebildning, vilket Säve-Söderbergh (2007) bortser ifrån. Fortsatt forskning om aggressivitetens betydelse i relation till övriga variabler som påverkar lönebildningen rekommenderas därför.
Alternativa faktorer som skulle kunna förklara resultatet är priskänsligheten på RUT-tjänsten städning och efterfrågeöverskottets storlek i respektive bransch. Det antagandet som gjordes angående humankapitalets påverkan på utbudet i måleribranschen kan dock i relation till priskänsligheten på RUT-tjänsten städning och efterfrågeöverskottet haft en relativt liten påverkan. Ett förbättrat löneförhandlingsläge kan därmed ha uppstått i städbranschen vilket kan förklara resultatet.
Huruvida det endast har skett en generell löneutveckling för arbetare i privat sektor eller om ROT- och RUT-avdragen har haft effekt på städ- och måleribranschen är svårt att avgöra. Variabler som enligt teori och tidigare forskning visat sig ha ett positiv samband på anställdas reallöner är facklig anslutning och arbetskraftens produktivitet. Vidare forskning bör därför inkludera dessa två variabler och lägga mer fokus på att identifiera övriga variabler som förklarar den generella lönebildningen. Detta skulle vidareutveckla den utforskande regressionsmodellen som används i studien i syfte att kunna säkerställa effekten av en ekonomisk-politisk reform och på så sätt ge mer definitiva resultat till forskning inom
löneteori och horisontell könssegregering. Resultatet skulle även vara till stor fördel inför politiska beslut och samhällets verkan för ekonomisk jämställdhet.
Resultat och slutsatser i studien ska beaktas med försiktighet på grund av det begränsade antalet observationer och modellens brist i att förklara den generella lönebildningen. Studien ska därför betraktas som en utforskande insats att arbeta vidare med för att uppnå generaliserbara och definitiva resultat.
10. Referenser
Arbetsförmedlingen (2017). Städare. Hämtad 2018-05-14.
https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid/Yrken-A-
O/12.78280711d502730c1800072.html?url=1119789672%2FYrken%2FYrkesBeskrivning.as
px%3FiYrkeId%3D375&sv.url=12.78280711d502730c1800072
Arbetsförmedlingen (2017). Målare. Hämtad 2018-05-14.
https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid/Yrken-A-
O/12.78280711d502730c1800072.html?url=1119789672%2FYrken%2FYrkesBeskrivning.as
px%3FiYrkeId%3D50&sv.url=12.78280711d502730c1800072
Babcock, L & Laschever, S. (2003), Women Don’t Ask: Negotiation and the Gender Divide, Princeton, NJ: Princeton University Press.
Barth, E., Bratsberg, B., Naylor, R. A., & Raaum, O. (2002). Explaining variations in wage curves: Theory and evidence for the US, UK and Norway. Unpublished manuscript,
University of Oslo, February.
Blanchard, O. (2015). Makroekonomi. Liber AB, vol 1. Interak, Polen.
Blanchard, O & Johnson, D. (2013). Macroeconomics. Sjätte upplagan. Pearson, New York.
Brücker, H & Jahn, E. J. (2011). Migration and Wage-setting: Reassessing the Labor Market
Effects of Migration. The Scandinavian Journal of Economics 113(2), Blackwell Publishing,
pp 286–317.
Calmfors, L. och Uddén Sonnegård, E. (2001). Hur kan man förklara löneutvecklingen? Penning-och valutapolitik, 4. Tillgänglig:
http://archive.riksbank.se/pagefolders/6098/PV01_4.pdf
Calmfors, L. and Nymoen, R. (1990). Real Wage Adjustment and Employment Policies in the
Nordic Countries , Economic Policy, 11, 398–448.
Charles, M. & Grusky, D. B. (red.) (2004). Occupational ghettos. The worldwide segregation
of women and men. Stanford, CA: Stanford University Press.
England, P. (1992). Comparable worth. Theories and evidence. New York: Aldine de Gruyter.
Forslund, A. & Kolm, A-S., (2000), Active Labour Market Policies and Real- Wage
Determination – Swedish Evidence, IFAU Working Paper No. 7
Friberg, K. & Uddén Sonnegård, E., (2001), Förändrad lönebildning i en förändrad
omvärld?, Penning- och valutapolitik 2001:1, Sveriges riksbank.
Företagarna (2011) rapport. ROT och RUT 2010– succén fortsätter. Tillgänglig:
http://politikfakta.se/wp-content/uploads/2012/12/Rapport-ROT-och-RUT-
sammanst%C3%A4llning-f%C3%B6r-2010.pdf
Gneezy, U & Rustichini, A. (2004), Gender and Competition at a Young Age, American Economic Review Papers and Proceedings, XCIV (2004), 377–381.
Gujarati Damodar N. (2003). Basic Econometrics. New York: McGraw-Hill
Holmlund, B. och Kolm, A-S., (1998). Kan arbetslösheten bekämpas med skattepolitik? Ekonomisk Debatt, 26 (4), 259–273. Tillgänglig:
https://www.nationalekonomi.se/filer/pdf/26-4-bh.pdf
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsersättning. Hämtad 2018-04-25.
http://www.iaf.se/Global/statistik/ersnivaer/Ersniv1980-2017.pdf
Konjunkturinstitutet (2015). Konjunkturläget juni 2015. Tillgänglig:
http://www.konj.se/download/18.42684e214e71a39d0723181/1436517282135/Konjunkturlag
et-juni-2015.pdf
Kumar, A och Liang, C-Y. (2015). Declining Female Labor Supply Elasticities in the U.S.
And Implications for Tax Policy: Evidence from Panel Data. FRB of Dallas Working Paper
No. 1501. https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2643986
Larson, Lia C. (2005), When Girls Stop Competing Against Boys: An Experimental Analysis
of the Competitive Behavior of Young Children, Harvard Honors Thesis.
Markowski, A. (1994). Wage Rate Determination in the Econometric Model Kosmos. Working paper No.42b. Stockholm: National Institute of Economic Research.
Mincer, J. & Polachek, S. (1974). Family investments in human capital: Earnings of women.
Journal of Political Economy, 82, 76–108.
Motion 2003/04:Sk426. Avdrag för hushållsnära tjänster samt för reparation, om- och
tillbyggnad. Tillgänglig:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/avdrag-for-hushallsnara-
Målareförbundet (2015). Verksamhetsberättelse. Tillgänglig:
https://www.malareforbundet.se/siteassets/om-
oss/verksamhetsberattelse/verksamhetsberattelse-2015.pdf
Måleribranschens Yrkesnämnd. Om Gesällprovet. Hämtad: 2018-05-15.
http://www.malare.nu/Malare/Att-bli-malare1/Det-har-galler-for-gesallprovet/ Nationalencyklopedin (NE). (2018). ROT-avdrag. Hämtad 2018-05-15.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rot-(2)
Nationalencyklopedin (NE). (2018). RUT-avdrag. Hämtad 2018-04-23.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rut-avdrag
Nationalencyklopedin (NE). (2018). Reliabilitet. Hämtad 2018-05-28. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/reliabilitet
Nekoei, A & Weber, A. (2017). Does Extending Unemployment Benefits Improve Job
Quality?, American Economic Review 2017, 107(2): 527–561.
Niederle, M & Vesterlund, L. (2007), “Do women shy away from competition? Do men
compete too much?*”, The Quarterly Journal of Economics, MIT Press, pp 1067-1101.
Polachek, S. (1981). Occupational self selection: A human capital approach to sex differences in occupation structure. Review of Economics and Statistics, 58, 60–69.
Rydén, D. (2016, 19 juli). Ändrade regler påverkar rot och rut. Sydsvenskan. Hämtad 2018- 05-22.
https://www.sydsvenskan.se/2016-07-20/andrade-regler-paverkar-rot-och-rut
Sima, J. (2014, 28 augusti). Rut-bidraget är en kvinnofälla. Arbetet. Hämtad 2018-05-16.
https://arbetet.se/2014/08/28/rutbidraget-ar-en-kvinnofalla/
Skatteverket (2018). Nya regler för rot- och rutarbete den 1 januari 2016. Hämtad 2018-04- 23.
https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/skatter/rotochrutarbete/nyareglerforroto
chrutarbeteden1januari2016.4.3810a01c150939e893f8301.html
Skatteverket (2011:1), Om RUT och ROT och VITT och SVART. Tillgänglig:
https://www.skatteverket.se/download/18.2b543913a42158acf800024807/1359707860719/ra
pport201101.pdf
https://www.skatteverket.se/omoss/varverksamhet/statistikochhistorik/skattpaarbete/skattered uktionforrotochrutarbeten.4.3152d9ac158968eb8fd2aa1.html?q=statistik+rot
Skatteverket (2018). Rutarbeten. Hämtad 2018-04-23.
https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/skatter/rotochrutarbete/rutarbeten.4.2ef
18e6a125660db8b080001531.html
Sonesson, T., (2013). Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler; upplaga 4, Linköpings Universitet.
Statens offentliga utredningar (SOU). (2004:43). Den könsuppdelade arbetsmarknaden.
Betänkande av utredningen om den könssegregerade arbetsmarknaden. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/49baef/contentassets/533a8d5e46bf409cb3c0e7710e85c141/den-
konsuppdelade-arbetsmarknaden-a-2004
Statens offentliga utredningar (SOU). (2014:81). Yrke, karriär och lön – kvinnors och mäns
olika villkor på den svenska arbetsmarknaden. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2014/12/sou-201481/
Statistiska centralbyrån (SCB). (2016). Anställda (yrkesregistret) 16-64 år efter Yrke (SSYK 2012), kön och år, 7131 Målare. Hämtad 2018-04-23.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0208__AM0208E/Y REG50/table/tableViewLayout1/?rxid=f45f90b6-7345-4877-ba25-9b43e6c6e299
Statistiska centralbyrån (SCB). (2016). Anställda (yrkesregistret) 16-64 år efter Yrke (SSYK 2012), kön och år, 9111 Städare. Hämtad 2018-04-23.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0208__AM0208E/Y REG50/table/tableViewLayout1/?rxid=f45f90b6-7345-4877-ba25-9b43e6c6e299
Statistiska centralbyrån (SCB). (2018). Befolkningen 15-74 år (AKU) efter kön, ålder och
arbetskraftstillhörighet. År 1970 - 2017. Hämtad 2018-05-16.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0401__AM0401A/N AKUBefolkning2Ar/table/tableViewLayout1/?rxid=76b498d6-bd84-4bd4-9c4b-
883e6d806230
Statistiska centralbyrån (SCB). (2012). Många nya företag i städbranschen. Hämtad 2018-05- 16.
https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Manga-nya-foretag-i-stadbranschen/
Statistiska centralbyrån (SCB). (2016). Många utrikes födda i RUT-företag. Hämtad 2018-05- 22.
Statistiska centralbyrån (SCB). (2018). 20 vanligaste yrkena för kvinnor. Hämtad 2018-05-15.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning-
forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/tabell-och-diagram/20-
vanligaste-yrkena-for-kvinnor/
Statistiska centralbyrån (SCB). (2018). 20 vanligaste yrkena för män. Hämtad 2018-05-15.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning-
forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/tabell-och-diagram/20-
vanligaste-yrkena-for-man/
Stiglitz, J.E., (2000). Economics of the Public Sector. W. W Norton & Company, Inc; USA.
Svenskt näringsliv(2018). Arbetsgivaravgifter och premier till avtalsförsäkringar. Hämtad
2018-05-15.
https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/fakta-om-loner-och-arbetstid/fola2017/8-
arbetsgivaravgifter-och-premier-till-avtalsforsakringar_680117.html
Svenskt näringsliv (2009). Ska det vara vitt eller svart?: -en analys av den svarta sektorns
drivkrafter och problem. Hämtad 2018-05-31.
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rappor ters/ska-det-vara-vitt-eller-
svart_529605.html/BINARY/Ska%20det%20vara%20vitt%20eller%20svart
Thomas, A., (2001), The Costs and Benefits of Various Wage Bargaining Structures: An
Empirical Exploration, IMF, Washington DC.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Tillgänglig:
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Wahlin, Karl (2015). Tillämpad statistik- en grundkurs. Stockholm: Sanoma Utbildning AB.
Qin, D, Van Huellen, S and Wang, Q- C. (2015). How Credible Are Shrinking Wage
Elasticities of Married Women Labour Supply?, Department of Economics, School of
Oriental and African Studies (SOAS), University of London. Tillgänglig: