AVTALSRÖRELSEN 2013 TILL STOR DEL AVKLARAD
2013 års avtalsrörelse, som berör ca 2,6 miljoner löntagare, av-klarades i huvudsak under årets första sex månader. De flesta stora centrala avtalen har förhandlats klart,43 medan avtal inom den statliga sektorn återstår.44
SAMSYN OM LÅNGSAM EKONOMISK ÅTERHÄMTNING NÄR KRAVEN FORMERADES
Under hösten 2012 hade arbetsmarknadens parter ungefär samma bild av konjunkturen, det vill säga att en utdragen eko-nomisk återhämtning var att vänta under avtalsperioden.45 LO krävde ettåriga avtal med en löneökning på 2,8 procent inom de avtalsområden där genomsnittslönen är minst 25 000 kronor per månad och en löneökning av månadslönen inom de övriga av-talsområdena med 700 kronor. Det senare kravet skulle betyda procentuellt högre löneökningar i framför allt kvinnodominerade branscher med låga löner – ett krav som LO fört fram även de senaste avtalsrörelserna. Arbetsgivarsidans bud var 4,5 procent på tre år.46 En långsam återhämtning i ekonomin och svagt re-sursutnyttjande på arbetsmarknaden var några av argumenten för budet.
INDUSTRIN SATTE KOSTNADSMÄRKET
Med den kravbilden som utgångspunkt inledde förhandlingarna inom industrin avtalsrörelsen. Förhandlingarna mellan industrins parter blev klara i början av april och resulterade i ett treårigt avtal med ett avtalsvärde47 på totalt 6,8 procent, eller knappt 2,3 procent per år i genomsnitt.48
Kostnadsökningen i de nya industriavtalen har fått en norme-rande inverkan på de följande förhandlingarna såsom de har haft i tidigare avtalsrörelser under 2000-talet. Normeringen underlät-tades genom tidsmässig samordning av förhandlingarna. Efter att industrins avtal var klart stod LO:s ledning fast vid kravet om relativt sett högre löneökningar inom avtalsområden med
43 Bland annat kan nämnas avtal inom industrin, handeln och den kommunala sektorn. Se även Konjunkturläget, juni 2013.
44 Nu gällande ramavtal för löner inom staten löper ut 30 september 2013.
45 Se Sjöö, P. m.fl., ” Vi sänker våra lönekrav på grund av konjunkturläget”, Dagens Nyheter, 12 november 2012. Se även rapporten Ekonomiska
förutsättningar inför avtalsrörelsen 2013, Almega, Teknikföretagen och Unionen, 2012.
46 Se Hidesten, P. m.fl., ”Inget utrymme för höga löneökningar i nya avtalet”, Dagens Nyheter, 26 februari 2013.
47 ”Avtalsvärde” är här en sammanfattande term för den beräknade kostnadsökningen för lön och förmåner.
48 För industriarbetarna beräknas den avtalade lönen enligt Medlingsinstitutet öka med 6,2 procent under perioden, medan resterande del av avtalsvärdet går till ett nytt delpensionssystem. För tjänstemännen inom industrin gäller liknande siffror.
Konjunkturläget augusti 2013 81
nomsnittlig månadslön under 25 000 kronor.49 Några större centrala avtal som sedan slöts tillgodosåg detta krav för redan anställda samtidigt som ingångslönerna ökar långsammare.50
LÅNGSAMMA LÖNEÖKNINGAR I NÄRINGSLIVET
Lönerna i näringslivet bedöms öka med 2,7 procent under 2013 och 2,8 procent 2014. Till viss del minskar löneökningstakten i näringslivet i år jämfört med förra året eftersom lönerevisioner-na i industrins avtal tidigarelades 2012. Därutöver bidrar de nya avtalen tillsammans med ett fortsatt lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden till att löneökningstakten blir långsam i år och nästa år (se tabell 31 och diagram 152).
Tabell 31 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken Procent respektive procentuell förändring
Vikt 2012 2013 2014
Källor: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.
Löneökningarna inom industrin dämpas i år mer än inom andra branscher (se tabell 31 och diagram 153). Förutom den svaga industrikonjunkturen kan det bland annat förklaras av de nya avtalens tidsprofil, där en större del av de överenskomna lönere-videringarna sker i slutet av avtalsperioden,samt att delar av avtalsvärdet inom industrin inte är rena löneökningar.
Inom övriga näringslivet kommer tidsprofilen på de nya avta-len bara i mindre grad bidra till att dämpa löneökningstakten i år.
Samtidigt är den avtalade ökningen av själva lönedelen högre än inom industrin.51 Vidare stiger sysselsättningen i tjänstebran-scherna vilket ökar lönetrycket något (se kapitlet ”Produktion och arbetsmarknad”). Sammantaget ökar lönerna något snabbare inom tjänstebranscherna.
49 Kravet var löneökningar på 1740 kronor under tre år för dessa avtalsområden.
Se http://www.avtal13.nu/enig-lo-styrelse-kring-fortsatta-avtalsrorelsen.
50 För en mer detaljerad genomgång av de nya avtalen, se Konjunkturläget, juni 2013.
51 Den årliga uppdateringen av det statistiska underlaget medför därutöver att byggbranschens och handelns löneökningstakt förstärks i mätningarna 2013 jämfört med 2012. För mer information om faktorer som kan påverka mätningen av löneökningar, se fördjupningen ”Från avtalsrörelse till arbetskostnad” i
Lönebildningsrapporten, 2010, Konjunkturinstitutet.
Diagram 152 Arbetsmarknadsgap och timlön i näringslivet
Procent av potentiellt arbetade timmar respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
Källor: Medlingsinstitutet och Konjunktur-institutet.
Diagram 153 Timlön i näringslivsbranscher Procentuell förändring
Anm. Prognos för 2012 baserad på preliminära utfall.
Källor: Medlingsinstitutet och Konjunktur-institutet.
82 Löner, vinster och priser
HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I KOMMUNAL SEKTOR
Lönerna i den kommunala sektorn ökar mer än i näringslivet i år och nästa år (se diagram 154). Bidragande orsaker är relativt stora ökningar av lärarnas löner och jämnare tidsprofil i exem-pelvis avtalet mellan SKL och Svenska kommunalarbetareför-bundet jämfört med många avtal inom näringslivet.
REALLÖNERNA FORTSÄTTER ATT ÖKA
Konsumentpriserna mätt med KPI ligger nästan stilla i år och därmed hamnar den reala löneökningstakten nära den nominella (se tabell 32). Med hänsyn till inflationen mätt med KPI med fast bostadsränta (KPIF) ökar reallönerna långsammare, men fortfarande i linje med genomsnittet sedan 1997. Nästa år däm-pas de reala löneökningarna till följd av att inflationen ökar, men reallönerna ökar ändå nästan lika snabbt som genomsnittet för tidsperioden 1998–2011 (se diagram 155).
Tabell 32 Nominell och real timlön i hela ekonomin Årlig procentuell förändring
1998–
2011 2012 2013 2014
Nominell timlön1 3,5 3,1 2,8 2,8
Real timlön (KPI)2 2,1 2,2 2,7 2,0
Real timlön (KPIF)2 1,8 2,1 1,8 1,6
1 Enligt konjunkturlönestatistiken. 2 Den nominella timlönen enligt
konjunkturlönestatistiken deflaterad med konsumentprisindex (KPI) respektive konsumentprisindex med fast bostadsränta (KPIF).
Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Konjunkturinstitutet.
ENHETSARBETSKOSTNADEN ÖKAR LÅNGSAMMARE
Arbetskostnaderna utgörs till drygt 70 procent av lön, medan resterande del utgörs av kollektiva avgifter och löneskatter. De kollektiva avgifterna och löneskatterna som andel av lönen blir i princip oförändrade 2013 och 2014 (se tabell 33). Tillsammans med de relativt långa avtalsperioderna leder det till minskad osä-kerhet om arbetsgivarnas kostnader för arbetskraften de närm-aste åren. År 2013 och 2014 avtar ökningen av den totala arbets-kostnaden i näringslivet till följd av att löneökningarna dämpas jämfört med 2012 (se tabell 33 och diagram 156).
Enhetsarbetskostnaden, det vill säga arbetskostnaden per producerad enhet, ökar långsammare i år än förra året men snabbare än genomsnittet 1998–2011. Produktiviteten ökar snabbare nästa år när efterfrågan stärks och företagen höjer sitt kapacitetsutnyttjande. Enhetsarbetskostnadens ökningstakt avtar därmed under 2014.
Diagram 155 Nominell och real löneutveckling i hela ekonomin Procentuell förändring
Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Konjunktur-institutet. Nominallön enl. konjunkturlönestatistiken Reallön, deflaterad med KPI
Reallön, deflaterad med KPIF
Diagram 156 Enhetsarbetskostnad i näringslivet
Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
13 Arbetskostnad per timme
Produktivitet Enhetsarbetskostnad
Diagram 154 Timlön i näringsliv, kommunal sektor och statlig sektor Procentuell förändring
Anm. Prognos för 2012 baserad på preliminära utfall.
Källor: Medlingsinstitutet och Konjunktur-institutet.
Konjunkturläget augusti 2013 83
Tabell 33 Timlön och arbetskostnad i näringslivet Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden
1998–
2011 2012 2013 2014
Timlön (KL) 3,4 3,3 2,7 2,8
Timlön (NR) 3,5 3,4 2,5 2,9
Kollektiva avgifter och löneskatter
(i procent av lönen) 40,9 40,0 40,1 40,0
Arbetskostnad 3,5 3,7 2,6 2,8
Enhetsarbetskostnad 1,2 2,9 1,6 0,6
Anm. Konjunkturlönestatistiken (KL) respektive nationalräkenskaperna (NR).
Timlönen enligt nationalräkenskaperna mäts som lönesumman dividerat med anställdas arbetade timmar.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Löneökningarna enligt nationalräkenskaperna bedöms bli lägre i år än enligt konjunkturlönestatistiken (se tabell 33).Det beror främst på att en del av de löneökningar som härrör från avtal som slutits under våren 2013 kommer betalas ut retroaktivt.
I nationalräkenskaperna registreras lönen då den betalas ut me-dan konjunkturlönestatistiken tar hänsyn till den period som de retroaktiva utbetalningarna avser.