LÅGA LÖNEÖKNINGAR 2017 GIVET RESURSUTNYTTJANDET
Avtalsrörelsen 2017 resulterade i de flesta fall i treåriga avtal för parterna i näringslivet. Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden stiger de närmaste åren, vilket historiskt sett tenderar att ge en högre löneökningstakt (se diagram 70). Trots ett högt resursut-nyttjande blev de centralt avtalade löneökningarna inte högre än de senaste åren (se diagram 71). Det höga resursutnyttjandet bidrar till att löneökningarna utöver vad som avtalats centralt stiger 2017−2019. Sambandet mellan resursutnyttjandet och löneökningstakten är dock svagare än i tidigare högkonjunkturer.
Preliminära utfall för timlönerna enligt konjunkturlönesta-tistiken visar en löneökningstakt i näringslivet på 2,0 procent tredje kvartalet 2017 jämfört med tredje kvartalet 2016. Kon-junkturlönestatistiken fastställs först efter 12 månader och utfal-len revideras systematiskt upp under denna period.15 I enlighet med historiskt revideringsmönster bedöms de slutliga utfallen för det tredje kvartalet 2017 bli 2,4 procent, vilket innebär en revidering på ca 0,4 procentenheter. Tillsammans med en stark utveckling inom offentlig sektor kommer den slutliga löneök-ningstakten i hela ekonomin uppgå till i genomsnitt 2,7 procent 2017 (se diagram 72 och tabell 11).
LÖNEÖKNINGSTAKTEN FORTSÄTTER STIGA 2018 OCH 2019
Högre resursutnyttjande på arbetsmarknaden leder till successivt högre löneökningar framöver (se diagram 70). I näringslivet ökar lönerna med 2,9 procent 2018 och med 3,3 procent 2019 (se diagram 72 och tabell 11).
Hög och ihållande personalbrist har under 2017 lett till en stark löneökning inom delar av den kommunala sektorn och denna utveckling väntas fortsätta 2018−2019. Även inom staten har ett stort anställningsbehov resulterat i starka löneökningar och denna utveckling kommer att fortsätta 2018 och 2019. Den relativt starka lönetillväxten i offentlig sektor innebär att löneök-ningarna i hela ekonomin uppgår till 3,0 procent 2018. År 2019 väntas den sammantagna löneökningen i ekonomin som helhet bli 3,3 procent (se diagram 72 och tabell 11).
15 Se ”Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall oktober 2016-september 2017”, www.mi.se, Medlingsinstitutet, 2017.
Diagram 69 Brist på arbetskraft i näringslivet, arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet
Andel ja-svar respektive procent av arbetskraften och potentiell arbetskraft
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
19 Brist på arbetskraft
Arbetslöshet (höger) Jämviktsarbetslöshet (höger)
Diagram 70 Arbetsmarknadsgap och timlön i näringslivet
Procent av potentiellt arbetade timmar respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
Källor: Medlingsinstitutet och Konjunktur-institutet.
Diagram 71 Centralt avtalade löner i hela ekonomin
Procentuell förändring
Anm. Sifferlösa avtal exkluderas i
sammanvägningen. Värden för 2017 och 2018 är Konjunkturinstitutets bedömningar.
Källor: Medlingsinstitutet och Konjunktur-institutet.
ARBETSKOSTNADEN PER TIMME OCH TIMLÖNEN ÖKAR I SAMMA TAKT
Under flera år har arbetskostnaden per timme ökat mer än tim-lönen, till följd av höjda lagstadgade och kollektivavtalade ar-betsgivaravgifter och löneskatter. Detta innebär att arbetsgivar-avgifterna som andel av lönen ökat (se diagram 73). Ökningen fortsätter 2017, men upphör 2018−2019 (se diagram 74 och tabell 11).
Företagens arbetskostnader per producerad enhet (enhetsar-betskostnaden) kan beräknas som kvoten mellan arbetskostna-den per timme och produktiviteten. Arbetskostnaarbetskostna-den per timme utvecklades starkt 2016 och steg då med 3,3 procent i näringsli-vet (se tabell 11). Åren 2017 och 2018 stiger arbetskostnaden per timme mindre, samtidigt som produktivitetstillväxten blir högre.
Under denna period är uppgången i enhetsarbetskostnaden mar-ginellt lägre än vad som på lång sikt är förenligt med Riksban-kens inflationsmål.16 Därefter ökar arbetskostnaden per timme mer, samtidigt som produktivitetstillväxten blir marginellt lägre.
Detta leder till en snabbare ökning av enhetsarbetskostnaden 2019 (se diagram 75 och tabell 11).
Tabell 11 Timlön och arbetskostnad
Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden, om inget annat anges
2016 2017 2018 2019
Timlön, KL, hela ekonomin 2,4 2,7 3,0 3,3
Timlön, KL, näringslivet 2,3 2,4 2,9 3,3
Timlön, NR, näringslivet 2,4 2,8 3,1 3,3
Arbetsgivaravgifter1 (i procent
av lönen), näringslivet 43,3 43,4 43,4 43,4
Arbetskostnad per timme,
näringslivet2 3,3 2,9 3,1 3,3
Produktivitet, näringslivet3 0,8 1,6 1,6 1,5 Enhetsarbetskostnad,
näringslivet 2,5 1,3 1,4 1,8
Justerad vinstandel,
näringslivet4 36,0 36,0 36,2 36,1
1 Kollektiva avgifter och löneskatter. 2 Lön och arbetsgivaravgifter.
3 Förädlingsvärdet delat med anställdas arbetade timmar. 4 Exklusive små- och fritidshus samt justerad för antalet timmar utförda av egenföretagare. Andel av förädlingsvärdet in näringslivet.
Anm. Konjunkturlönestatistiken (KL) respektive nationalräkenskaperna (NR).
Timlönen enligt nationalräkenskaperna mäts som lönesumman dividerat med anställdas arbetade timmar.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet
GOD LÖNSAMHET I NÄRINGSLIVET
Den höga aktiviteten i svensk ekonomi har bidragit till att lön-samheten i näringslivet är god. Enligt företagens egna svar i
16 Se Markowski, A., Nilsson, K. och Widén, M., ”Strukturell utveckling av arbetskostnad och priser i den svenska ekonomin”, Working Paper No. 106, Konjunkturinstitutet, 2011.
Diagram 72 Timlön i näringsliv, kommunal sektor och statlig sektor Procentuell förändring
Källor: Medlingsinstitutet och Konjunktur-institutet.
Diagram 73 Arbetsgivaravgifter i näringslivet uppdelade efter lagstadgade och avtalade avgifter Procent av lönesumman
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
19
Lagstadgade kollektiva avgifter och löneskatter Avtalade kollektiva avgifter
Diagram 74 Timlön och arbetskostnad per timme enligt
nationalräkenskaperna
Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
19
Arbetskostnad per timme
Konjunkturbarometern är lönsamheten högre än normalt (se diagram 76).
Arbetskostnaderna har det senaste året ökat långsamt med tanke på den starka konjunkturen, delvis som en följd av låga avtalade löneökningar. De närmaste två åren ökar löner och arbetskostnader något snabbare än 2017. Samtidigt förblir pro-duktivitetstillväxten god och företagens kostnader för importe-rade insatsprodukter ökar långsammare. Det innebär att vinstan-delen inte förändras påtagligt 2018 och 2019 (se diagram 76).
KPIF-INFLATION PÅ 2 PROCENT 2017
KPIF-inflationen har successivt blivit högre de senaste åren (se diagram 77). Uppgången beror till viss del på mer fundamentala faktorer som ett stigande resursutnyttjande, men också på fak-torer av mer tillfällig karaktär såsom en svagare krona och sti-gande energipriser på världsmarknaden.
Att KPIF-inflationen hittills under 2017 uppgått till 2 procent beror på att energi- och tjänstepriserna ökat kraftigt.
Prisuppgången på tjänster har drivits upp av snabbt stigande priser för några enstaka produktgrupper såsom resor, banktjäns-ter och administrativt satta priser17 (se diagram 78). Att prisut-vecklingen på tjänster i så hög grad drivits upp av några enstaka produktgrupper talar för att tjänstepriserna framöver kommer att öka långsammare än de gjort 2017.18 Samtidigt har varupriser och lägenhetshyror ökat mycket långsamt, trots en stark efterfrå-gan.
KÄRNINFLATIONEN UTVECKLAS I SIDLED
Det höga resursutnyttjandet i svensk ekonomi talar för att den underliggande inflationen ska stiga framöver. Ett mer ansträngt resursutnyttjande medför normalt en uppgång i inflationen, bland annat via en stigande löneökningstakt. Dessutom ger det företagen ökade möjligheter att föra över sina kostnadsökningar till konsumenterna. Ett antal faktorer bidrar dock till att dämpa prisutvecklingen framöver.
En viktig faktor är att företagens egna planer på att höja pri-serna den närmaste tiden är måttliga. Enligt Konjunkturbarome-tern väntar sig handeln att försäljningspriserna i närtid kommer att öka ungefär i linje med genomsnittet de senaste 20 åren (se diagram 79). Under denna period ökade priset på varor med i genomsnitt 0,4 procent per år, det vill säga långt under den strukturella ökningstakt som på lång sikt är förenlig med
17 Läkarvård, äldre- och barnomsorg, fastighetsavgift, TV-licens med mera.
18 Se fördjupningen ”Inflationen tillfälligt över målet”, Konjunkturläget, oktober 2017.
Diagram 75 Enhetsarbetskostnad i näringslivet, anställda
Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
19 Arbetskostnad per timme
Produktivitet Enhetsarbetskostnad
Diagram 77 Bidrag till KPIF-inflationen Procentenheter respektive procentuell förändring
Anm. Beräkningen av bidragen är approximativ.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
19
Boende exkl. räntekostnader och energi Tjänster
Varor Energi KPIF-inflation
Diagram 76 Lönsamhet i näringslivet Procent, årsvärden respektive nettotal, säsongsrensade kvartalsvärden
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
19
Lönsamhetsomdöme, medelvärde 2003-2017 Justerad vinstandel (höger)
bankens inflationsmål om 2 procent.19 Även företagens inflat-ionsförväntningar är låga (se diagram 80). Inflationsförväntning-arna enligt Prospera är betydligt högre. Företagens inflationsför-väntningar har dock visat sig ha bättre prediktionsförmåga.20
En annan viktig faktor är att löneökningarna förväntas stiga i mindre omfattning i denna högkonjunktur än vad man skulle kunna förvänta sig utifrån tidigare samband (se diagram 70).
En ytterligare viktig faktor är att boendekostnaderna exklu-sive räntekostnader och energi förväntas öka långsamt. Låga yrkanden inför förhandlingarna av hyresökningarna 2018 indike-rar en mycket långsam hyresökning som den mäts i KPI. Den låga räntenivån, i kombination med låga förväntade hyresök-ningar 2018, talar vidare för att bostadskostnaderna (exklusive räntekostnader och energi) kommer att öka relativt långsamt även 2019 (se tabell 12).
Detta innebär sammantaget att den underliggande inflationen mätt med KPIF exklusive energi stannar vid 1,5−1,6 procent 2018−2019 (se diagram 81).
Modellskattningar för prisutvecklingen på varor och tjänster
Som stöd till prognosen för varor och tjänster använder Konjunkturinstitutet bayesianska vektor-autoregressiva modeller (BVAR-modeller). Modellernas prognosförmåga överträffar den hos liknande VAR-modeller och står sig väl jämfört med Konjunkturinstitutets publicerade prognoser för prognoshorisonter överstigande ett kvartal.21
I modellerna ingår följande variabler: råoljepris, Riks-bankens resursutnyttjande indikator, löneökningstakt enligt Konjunkturlönestatistiken, växelkurs, samt inflations- och prisförväntningar enligt Konjunkturbarometern.
Modellerna prognosticerar att prisutvecklingen för va-ror och tjänster ska växla ner betydligt 2018 för att sedan öka snabbare igen 2019 (se diagram 82).22 Att modellerna indikerar en nedväxling i inflationen 2018 har bidragit till den bedömda prognosen som redovisas i detta kapitel.
Konjunkturinstitutet bedömer dock att prisutvecklingen kommer att bli högre 2018 än vad modellerna indikerar.
19 De långsiktiga, så kallade strukturella, ökningstakterna för några större delaggregat i KPI uppgår till: varor 1,2 procent, tjänster 2,1 procent, boende exklusive räntekostnader och energi 2,9 procent och energi 2,5 procent. Metoden beskrivs i Markowski, A., Nilsson, K. och Widén, M., ”Strukturell utveckling av arbetskostnad och priser i den svenska ekonomin”, Working Paper No. 106, Konjunkturinstitutet, 2011.
20 Stockhammar, P. & P. Österholm, ”Do inflation expectations Granger cause inflation?, Working Paper No. 145, Konjunkturinstitutet, 2016.
21 Se vidare Mossfeldt, M. & P. Stockhammar, ”Forecasting Goods and Services Inflation in Sweden”, Working Paper No. 146, Konjunkturinstitutet, 2016, för en utförligare beskrivning av modellerna.
22 Modellskattningarna är betingade på en bedömning av den prognostiserade utvecklingen under innevarande kvartal (utfall för två av tre månader är publicerade).
Diagram 78 Banktjänster och administrativt satta priser
Direkt bidrag till KPI-inflationen, procentenheter, månadsvärden
Anm. Med administrativa satta priser avses läkarvård, äldre- och barnomsorg, fastighetsavgift, TV-licens med mera.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
17
Diagram 80 Inflationsförväntningar på ett års sikt
Procent, kvartalsvärden
Källor: Prospera och Konjunkturinstitutet.
17
Diagram 79 Företagens
prisförväntningar på tre månaders sikt, handeln
Standardiserade avvikelser från medelvärde, månadsvärden
Källa: Konjunkturinstitutet.
16
Till viss del beror det på aviserade prishöjningar för exem-pelvis brevporto och kollektivtrafik 2018.
HÖGA ENERGIPRISER BIDRAR TILL ATT KPIF-
INFLATIONEN FÖRBLIR NÄRA 2 PROCENT 2018−2019
Priset på råolja har stigit under 2017 och förväntas enligt mark-nadsprissättningen sjunka något framöver. I kronor räknat inne-bär det ett pris som är ungefär 25 procent högre vintern 2017/2018 jämfört med för ett år sedan. Samtidigt är margina-lerna i raffinerings- och distributionsledet fortsatt höga. Till-sammans med planerade skattehöjningar23 medför det påtagligt högre drivmedelspriser 2018−2019 jämfört med tidigare.
För priset på elkraft finns inga påtagliga förväntningar om en prisuppgång i terminsmarknaden. Men elen bidrar ändå positivt till konsumentprisutvecklingen 2018−2019. Delvis beror det på skattehöjningar.24 Men det beror också på att elnätsföretagen fortfarande har utrymme att höja elnätsavgifterna påtagligt till och med december 2019 enligt det gällande regelverket.25
Sammantaget stiger konsumentpriset på energi med totalt ungefär 9 procent 2018−2019. Det förhållandevis stora positiva direkta bidraget från energipriserna medför att KPIF-inflationen uppgår till 1,8 procent 2018 och 2019 (se diagram 81 och dia-gram 83).
KPI-INFLATIONEN STIGER 2019
Riksbanken väntas börja höja reporäntan hösten 2018, vilket får till följd att de genomsnittliga räntorna som hushållen betalar på sina bolån stiger. KPI-inflationen blir därför högre än KPIF-inflationen 2019 (se tabell 12).
23 Energiskatten på drivmedel skrivs årligen upp med årsförändringen i KPI plus 2 procent. Koldioxidskatten skrivs årligen upp med årsförändringen i KPI.
24 Elskatten höjdes med 3 öre exklusive moms 1 juli 2017 och kommer höjas med ytterligare 1,2 öre 1 januari 2019.
25 Från och med 2020 kommer elnätsföretagen däremot att behöva sänka avgifterna igen.
Diagram 81 Konsumentpriser Årlig procentuell förändring, månadsvärden
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
19 18 17 16 15 14 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5
2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0
-0.5 KPIF
KPIF exkl. energi
Diagram 83 Energi, direkt bidrag till KPI-inflation
Procentenheter, kvartalsvärden
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
19 18 17 16 15 14 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 -0.2 -0.4 -0.6 -0.8
0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 -0.2 -0.4 -0.6 -0.8
Diagram 82 Prognoser för varu- och tjänstepriser
Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
19 18 17 16 15 14 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 -0.5
2.0 1.5 1.0 0.5 0.0
-0.5 Modell 1
Modell 2 Modell 3 Utfall Prognos
Tabell 12 Konsumentpriser Procent respektive procentuell förändring
Vikt 2016 2017 2018 2019
KPI 100 1,0 1,8 1,7 2,3
Räntekostnader, räntesats –13,1 –3,0 –1,6 12,4
KPIF 100 1,4 2,0 1,8 1,8
Varor 44 0,4 0,3 0,3 0,4
Tjänster 30 2,0 2,9 2,5 2,5
Boende exkl. räntekostnader
och energi 15 1,9 1,4 1,7 1,7
Energi 7 1,3 5,8 4,6 4,4
Räntekostnader, kapitalstock 4 5,8 9,4 6,9 6,1
KPIF exkl. energi 93 1,4 1,7 1,5 1,6
HIKP 1,1 1,9 1,6 1,6
Anm. Räntekostnader i KPI utgörs av produkten av kapitalstock och räntesats.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.