Eftersom den energimässiga, miljömässiga och den ekonomiska jämförelsen talar för en lösning med roterande värmeväxlare så rekommenderas denna lösning om en ventilationslösning ska implementeras. Vid ett ventilationsbyte i allmänhet är en noggrann injustering av ventilationssystemet fördelaktig för att systemet ska kunna fungera optimalt. I detta fall har det också stor betydelse för radonhalten, eftersom halten bland annat påverkas av luftomsättning och undertrycket inomhus. Betydelsen av förståelse för detta hos de som installerar och underhåller ventilationssystemet kan därför inte nog understrykas. Vid införande bör installation endast ske i ett av husen inledningsvis. På detta sätt ges möjlighet för utvärdering av lösningens effekt på radonhalten.
Sett ur ett investeringskostnadsperspektiv så finns det billigare sätt att lösa radonproblematiken än byte till en FTX-ventilation. Ett exempel på en sådan lösning är installation av radonsug, som vid rätta markförhållanden kan vara synnerligen effektiv på att sänka höga radonhalter som är föranledda av markradon [1]. I ett projekt i Falun har en radonsug med en investeringskostnad på 25 000 kr löst radonproblematiken i ett hus med 24 stycken lägenheter [45]. Att internräntan för de utredda lösningarna dessutom blev negativ betyder att installation av FTX-ventilation, utifrån de ekonomiska parametrarna i detta arbete, aldrig kommer att generera en vinst. En möjlig åtgärd för höja internräntan är att räkna in en hyreshöjning i samband med ventilationsbytet och på så vis generera högre löpande intäkter för att kompensera för de låga årliga besparingarna. Sammantaget rekommenderas dock att andra lösningar på radonproblematiken undersöks på grund av de dåliga ekonomiska förutsättningarna för ett ventilationsbyte.
7.2 Radonmätningar
Oavsett vilken lösning som i slutändan väljs för att lösa radonproblematiken så bör radon-mätningar genomföras efter åtgärden implementerats för att utvärdera dess inverkan på radonhalten. Genom detta förfarande kan lärdomar dras både för det aktuella projektet och för framtida projekt där åtgärder mot radon ska vidtas. Ett alternativ eller komplement till spårfilmsmätningar kan vara kontinuerlig radonmätning med elektroniska mätinstrument. På så sätt kan radonmätningar ske kontinuerligt redan innan åtgärder vidtagits och till dess att de är genomförda och egentligen så länge som önskas efter det. Medelvärden kan samlas in löpande och detta är fördelen med dessa instrument. Spårfilmsmätningar, å andra sidan, ger ett medelvärde för hela mätperioden och är därför olämpliga att använda på detta sätt.
27
8 Referenser
[1] B. Clavensjö och G. Åkerblom, Radonboken - åtgärder mot radon i befintliga byggnader, Stockholm: Formas, 2007.
[2] H. Arvela, O. Holmgren, H. Reisbacka och J. Vinha, ”Review of Low-Energy Construction, Air Tightness, Ventilation Strategies and Indoor Radon: Results from Finnish Houses and Apartments,” Radiation Protection Dosimetry, vol. doi:10.1093/rpd/nct278, pp. 1-13, 2013.
[3] K. Kokotti, T. Savolainen, T. Raunemaa och P. Kalliokoski, ”Indoor radon in three similar two-story houses with different ventilations systems,” Environment International, vol. 15, nr 1-6, pp. 289-292, 1989.
[4] H. Kokotti, T. Keskikuru och P. Kalliokoski, ”Radon mitigation with pressure-controlled mechanical ventilation,” Buildings and Environment , vol. 29, nr 3, pp. 387-392, 1994.
[5] S.-O. Ericson och H. Schmied, ”Installation of supply/exhaust ventilation as as remedial action against radon from soil and/or building materials,” Science of the Total Environment , vol. 45, pp. 499-505, 1985.
[6] A. Lugg och D. Probert, ”Indoor Radon Gas: A Potential Health Hazard Resulting from Implementing Energy-Efficiency Measures,” Applied Energy, vol. 56, nr 2, pp. 93-196, 1997.
[7] Boverket, Åtgärder mot radon i bostäder, Karlskrona: Boverket, 2013.
[8] S. Darby, H. D, A. Auvinen, J. M. Barros-Dios, H. Baysson, B. F, H. Deo, R. Falk, F.
Forastiere, M. Hakama, I. Heid, I. Kreienbrock, M. Kreuzer, F. Lagarde, I. Mäkeläinen, C.
Muirhead, W. Oberaigner, G. Pershagen, A. Ruano-Ravina, E. Ruosteenoja, A. Schaffrath Rosario, M. Tirmarsche, L. Tomásek, E. Whitley, H. E. Wichmann och R. Doll, ”Radon in homes and risk of lung cancer: collaborative analysis of individual data from 13 European case-control studies,” British Medical Journal, 2005;330:223.
[9] M. Al-Zoughool och D. Krewski, ”Health effects of radon: A review of the literature,”
International Journal of Radiation Biology, vol. 85, nr 1, pp. 57-69, 2009.
[10] FoHMFS 2014:16, Folkhälsomyndighetens allmänna råd om radon inomhus, Stockholm:
Folkhälsomyndigheten, 2014.
[11] 1998:808, Miljöbalk, Stockholm: Miljödepartementet, 1998.
[12] Strålsäkerhetsmyndigheten, ”Mätning av radon i bostäder - metodbeskrivning,”
Strålsäkerhetsmyndigheten, 2013.
[13] B. P. Jelle, ”Development of a model for radon concentration in indoor air,” Science for the Total Environment, vol. 416, pp. 343-350, 2012.
[14] C. Warfvinge och M. Dahlbom, Projektering av VVS-installationer, Lund: Studentlitteratur AB, 2010.
[15] Svensk Ventilation, ”Svensk Ventilation - Olika typer av värmeväxlare,” [Online]. Available:
http://www.svenskventilation.se/?id=1379. [Använd 17 03 2014].
[16] D. Öhman, ”Omvärldsbevakning - Verkningsgrad hos batterivärmeväxlare,” Svensk Byggtjänst, 21 03 2012. [Online]. Available: http://omvarldsbevakning.byggtjanst.se /Artiklar/2012/Mars/Varmevaxlare-for-luftbehandling1/. [Använd 17 03 2014].
[17] E. M. Ryan och T. F. Sanquist, ”Validation of building energy modeling tools under idealized and realistic conditions,” Energy and Buildings , vol. 47, pp. 375-382, 2012.
[18] A. Molin, P. Rohdin och B. Moshfegh, ”Investigation of energy performance of newly built low-energy buildings in Sweden,” Energy and Buildnings, vol. 43, pp. 2822-2831, 2011.
[19] EQUA Simulations AB, User Manual IDA Indoor Climate and Energy Version 4.6, EQUA Simulations AB, 2013.
[20] N. Björsell, A. Bring, L. Eriksson, P. Grozman, M. Lindgren, P. Sahlin, A. Shapovalov och M. Vuolle, ”IDA Indoor Climate and Energy,” Proceedings of Building Simulation '99, vol.
2, pp. 1035-1042, 1999.
28
[21] A. Hesaraki och S. Holmberg, ”Energy performance of low temperature heating systems in five new-built Swedish dwellings: A case study using simulations and on-site measurements,” Buildnings and Environment, vol. 64, pp. 85-93, 2013.
[22] S. Bambrook, A. Sproul och D. Jacob, ”Design optimisation for a low energy home in Sydney,” Energy and Buildings, vol. 43, pp. 1702-1711, 2011.
[23] V. Pavlovas, ”Demand controlled ventilation: A case study for existing Swedish multifamily buildings,” Energy and Buildings, vol. 36, pp. 1029-1034, 2004.
[24] G. Salvalai, ”Implementation and validation of simplified heat pump model in IDA-ICE energy simulation environment,” Energy and Buildings, vol. 49, pp. 132-141, 2012.
[25] P. G. Loutzenheiser, H. Manz, S. Moosberger och G. M. Maxwell, ”An empirical validation of window solar gain models and the associated interactions,” International Journal of Thermal Sciences , vol. 48, pp. 85-95, 2009.
[26] S. Moosberger, ”IDA ICE CIBSE-Validation: Test of IDA Indoor Climate and Energy version 4.0 according to CIBSE TM33, issue 3,” HTA Luzern, Horw, 2007.
[27] S. Kropf och G. Zweifel, ”Validation of the Building Simulation Program IDA-ICE According to CEN 13791, "Thermal Performance of Buildings - Calculation of Internal Temperatures of a Room in Summer Without Mechanical Cooling - General Criteria and Validation Procedures",” HTA Luzern, Horw.
[28] Equa Simulations AB, ”Validation of IDA Indoor Climate and Energy 4.0 with respect to CEN Standards EN 15255-2007 and EN 15265-2007,” 2010.
[29] Equa Simulations AB, ”Validation of IDA Indoor Climate and Energy 4.0 build 4 with respect to ANSI/ASHRAE Standard 140-2004,” 2010.
[30] T. Blomberg, ”Heat Conduction in Two and Three Dimensions: Computer modelling of building physics applications,” Lund, 1996.
[31] W. Marra, ”Heat flow through soils and effects of thermal storage cycle in high-mass structure,” Journal of aerospace engineering , vol. 19, pp. 55-58, 2006.
[32] Blocon, ”HEAT2 - Heat transfer in two dimensions - Overview,” Blocon, [Online]. Available:
http://buildingphysics.com/index-filer/heat2.htm. [Använd 06 03 2014].
[33] Blocon, ISO 10211:2007 validation of HEAT2 7.0/HEAT3 5.0, 2007.
[34] Blocon, ISO 10077-2 validation of HEAT2 7.0 standard version.
[35] Fläkt Woods Sverige, ”ACON Produktvalsprogram för luftbehandlingsaggregat,” Fläkt Woods Sverige, 2011. [Online]. Available: http://www.flaktwoods.se/produktvalsprogram /acon/. [Använd 22 04 2014].
[36] LIP-kansliet, Stockholms Stad, ”Teknikupphandling av energiberäkningsmodell för energieffektiva sunda flerbostadshus (MEBY),” LIP-kansliet, Stockholm, 2000.
[37] Svebyprogrammet, ”Brukarindata bostäder,” Sveby, Stockholm, 2012.
[38] Svebyprogrammet, ”Resultat från energiberäkningstävling för ett flerbostadshus - Bilagor,”
Sveby, Stockholm, 2011.
[39] J. Vesterberg, S. Andersson och T. Olofsson, ”The influence from input data provided by the user on calculated energy savings (to be published),” i 10th Nordic Symposium on Building Physics, Lund, 2014.
[40] Energimyndigheten, ”Koldioxidvärdering av energianvändning,” 2008.
[41] J. Gode, F. Martinsson, L. Hagberg, A. Öman, J. Höglund och D. Palm, Miljöfaktaboken 2011 - Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter, Stockholm:
Värmeforsk Service AB, 2011.
[42] BELOK, ”Totalverktyget,” BELOK, 2014. [Online]. Available: http://belok.se/
totalmetodiken/totalverktyget/. [Använd 22 04 2014].
[43] Boverket, Boverkets byggregler - föreskrifter och allmänna råd, BBR, Boverket, 2011.
[44] M. Pettersson Niwentec, Interviewee, Ventilation Uppsalavägen. [Intervju]. 21 03 2014.
[45] K. Ahlström Kopparstaden, Interviewee, Erfarenheter av ventilationsprojekt i Falun.
[Intervju]. 02 05 2014.
29