Lagändringen kommer att medföra olika effekter för bland annat enskilda näringsidkare och fordringsägare. Nedan presenteras och diskuteras de olika effekterna utifrån referensramen och empirin.
Betalningsmoralen
I SOU:n 2008:82 anges det att risken finns för en försämrad betalningsmoral om en näringsidkare snabbt kan bli av med sina skulder. Att betalningsmoralen skulle försämras är en av de effekter som kan tänkas infrias i och med lagändringen. Finansbolagens Förening har i sitt remissvar uttalat sig att det är statens uppgift att höja betalningsmoralen. Gall tror att det kan finnas en risk för att betalningsmoralen försämras, men endast om näringsidkarna tror att skuldsanering nu blir en lätt utväg. Då kommer enskilda näringsidkare eventuellt ta lite mer lättvindigt på krediter. Hallqvist Lindström håller delvis med Gall då hon tror att betalningsmoralen eventuellt kan komma att försämras hos redan oseriösa enskilda näringsidkare. Dock tror hon att det inte blir någon markant skillnad för majoriteten av de enskilda näringsidkarna.
Wahlsten och Blom håller inte med om ovanstående påståenden utan anger att företagare vill göra rätt för sig och att vi har en bra betalningsmoral i Sverige. Samuelsson och Von Feilitzen instämmer med Blom och Wahlsten och tror inte att det finns några farhågor med att betalningsmoralen skulle komma att försämras. Redan år 1994 när skuldsaneringslagen skulle träda i kraft fanns liknande diskussioner kring betalningsmoralen vilket visade sig vara obefogat.
Vi tror inte betalningsmoralen kommer att påverkas på grund av lagändringen. Redan år 1994 fanns diskussionen precis som Von Feilitzen anförde och inga större förändringar kommer att ske nu mot då. Vi tror också att det finns en bra betalningsmoral i Sverige precis som Wahlsten och Blom anger och många vill göra rätt för sig och att det är skam att inte kunna betala sina skulder.
36
Utlåning och räntor
Även Finansbolagens Förening och Riksbanken anger i sina remissvar att om det blir en försämrad betalningsmoral kommer kreditgivarna att bli striktare i sin utlåning och höja räntorna. Det är inte bara betalningsmoralen som kan påverka enskilda näringsidkares tillgång på kapital utan forskning på området visar på att insolvenslagstiftning och tillgången på kapital i ett land har ett samband. Enligt Whites (2001) studie på området påverkar förändringar i insolvenslagstiftning företagare. Studien visade att en mer förlåtande lagstiftning kan leda till att kreditgivare reagerar negativt och exempelvis höjer sina räntor och skärper sin utlåning.
Tvärtemot vad forskningen säger anger samtliga respondenter på de olika bankerna att de inte tror att räntorna och utlåningen kommer att förändras på grund av lagändringen. Gall nämner bland annat att banken redan från början är väldigt tuff i sin kreditbedömning och ingen förändring kommer att behövas. Angående diskussionen att räntorna skulle höjas anger Blom att banken redan har en kalkylerad risk inräknad i sin ränta och därför kommer inte heller räntan att påverkas i och med lagändringen.
Vi tror inte att räntorna kommer att höjas eller att utlåningen kommer att skärpas i och med lagändringen. Det finns ingenting som indikerar på en sådan förändring utifrån det som samtliga respondenter från de olika bankerna har anfört. Trots att White (2001) visar på att det finns ett samband mellan insolvenslagstiftning och tillgången på kapital tror vi att lagändringarna är för små för att ge någon inverkan på utlåningen. Dessutom är bankerna så pass strikta i sin kreditbedömning och har andra kriterier som de utgår ifrån i dagsläget.
Ökat företagande
En annan önskad effekt med lagändringen är att företagandet bland enskilda firmor ska öka. Propositionen anger att entreprenörskap är avgörande för att öka sysselsättningen och välfärden i Sverige. OECD (2007) har dock gett Sverige kritik för att riskerna med att driva företag behöver begränsas i landet och då bör bland annat insolvenslagstiftningen ändras. Svenskt näringsliv har även i sitt remissyttrande angett att ett nyföretagande omöjliggörs av en betungande skuldbörda. Bland annat Armour och Cummings (2008) studie inom ämnesområdet undersöker sambandet mellan en mildare insolvenslagstiftning och ett ökat företagande i olika länder. De kommer fram till att en mer förlåtande insolvenslagstiftning leder till ett ökat företagande i ett land. Även Barney, Lee och Peng (2007) kommer fram till samma resultat i deras studie.
Samtliga respondenter från bankerna angav dock att de inte tror att förändringarna i lagen kommer att leda till ett ökat företagande bland enskilda firmor i Sverige. Gall angav bland annat att skuldsanering ligger väldigt långt bort i startfasen av ett företag. Wahlsten tror inte heller att lagändringen kommer att resultera i ett ökat företagande. Samuelsson och Von Feilitzen hoppas dock på att effekten av lagändringen blir att företagandet bland enskilda firmor ökar i Sverige. Samuelsson anger att han tror lagändringen kan medföra att människor upptäcker att det är lättare att få en andra chans och därmed blir mer benägna att starta företag och ta mer risker. Wahlsten påpekar dock att det är ovanligt att enskilda näringsidkare väljer att starta om på nytt efter ett misslyckande.
ANALYS
37
Vi tror inte att lagändringen kommer medföra effekten att företagandet bland enskilda firmor kommer att öka i Sverige. Precis som Gall anger är skuldsanering inte något som finns i åtanke vid uppstarten av en enskild firma. Vi tror dock att det finns ett samband mellan insolvenslagstiftning och företagande precis som forskningen visar på, men lagändringen är troligtvis för liten för att kunna ge någon effekt på företagandet i Sverige. Dessutom kan det bli som Wahlsten påpekar, ovanligt att enskilda näringsidkare startar om på nytt efter ett misslyckande. Det kommer indirekt leda till att en del av lagens syfte inte uppfylls.
Lagändringens syfte är att förbättra förutsättningarna för enskilda näringsidkare. Wahlsten anser dock att regeringen inte har gjort någonting i och med lagändringen för att underlätta för företagandet i Sverige. Gall menar att regeringen borde satsa på andra åtgärder för att stimulera företagandet bland enskilda firmor i Sverige. Det kan vara åtgärder som företagscentrum, tillgång till mentorer och att få hjälp med ett kontaktnät. Även Blom är inne på samma spår och menar att mer resurser bör satsas på utbildning om företagsamhet i skolan. Det borde underlättas för de som har ett misslyckat företagande bakom sig att starta om igen, idag är det ganska hopplöst med den ”stämpel” en företagare erhåller efter ett misslyckande. Wahlsten menar dock att ett misslyckat företagande kan medföra positiv erfarenhet till ett framtida företagande.
Vi kan hålla med om att andra åtgärder bör genomföras om syftet med lagändringen är att underlätta för enskilda firmor att starta om eller fortsätta bedriva näringsverksamhet. Precis som Wahlsten anför är erfarenheten av ett misslyckat företagande en resurs som kan användas vid en omstart. Ett steg i rätt riktning kan vara att försöka motverka den negativa stämpel en företagare erhåller vid ett misslyckande.
Övriga effekter
Andra förväntade effekter av lagändringen är att antalet ansökningar om skuldsanering kommer att öka. Samuelsson tror att antalet ansökningar kommer att öka eftersom att basen breddas för antalet personer som kommer kunna ansöka om skuldsanering. I och med att antalet ansökningar kommer att öka kommer även olika instansers kostnader att öka. En naturlig följd av ett ökat antal ansökningar är att antalet överklaganden till domstol kommer att öka precis som Domstolsverket remissyttrande anger. Då fler personer kommer att ansöka om skuldsanering kommer även trycket på kommunernas budget- och skuldrådgivare att öka. Von Feilitzen anger att alla personer som söker skuldsanering dock inte har behovet av att träffa en budget- och skuldrådgivare. Vi har ingen anledning till att ifrågasätta att antalet ansökning kommer att öka och anser att dessa effekter är rimliga.
Propositionen anger att en annan förväntad effekt är att fordringsägarnas intäkter kommer att bli större jämfört mot en konkurs. Hallqvist Lindström håller med propositionen och menar att det bästa är om ägaren själv får avyttra sina tillgångar. Om ägaren får sälja ut lager och inventarier istället för att en konkursförvaltare genomför försäljningen brukar utfallet bli bättre. Även Gall håller med och tror att banken som fordringsägare kan erhålla mer betalt vid en skuldsanering jämfört med en konkurs. Dock kan bankerna som fordringsägare eventuellt få ökade kostnader i och med att antalet skuldsaneringar ökar enligt Gall. Även Hallqvist Lindström tror att kostnaderna för bankerna kan öka om de har gett ut osunda krediter. Vi tror
38
precis som propositionen att fordringsägarna kan erhålla mer betalt vid en skuldsanering än vid en konkurs. Det sämsta utfallet för alla är om den enskilda firman går omkull. Angående de ökade kostnaderna för fordringsägarna finns nog risken att kostnaderna ökar om antalet skuldsaneringar ökar markant.
Barney, Lee och Peng (2007) visar i sin studie att en mildare insolvenslagstiftning resulterar i att osunda företag lämnar marknaden fortare. Även Wahlsten tror att en effekt kan bli att företagare som är kris lämnar marknaden fortare när lagstiftningen blivit mildare. Enligt Barney, Lee och Peng (2007) beror det på att konsekvenserna av ett misslyckande inte blir lika hårda. Vi kan hålla med om ovanstående argument som Wahlsten, Barney, Lee och Peng anger. Vi tycker att det är en positiv effekt eftersom dessa företag annars skulle ta resurser av samhället som skulle kunna användas till andra ändamål. Att ha vetskap om att skuldsanering finns som ett alternativ kan vara ett motiv till att snabbare lämna marknaden istället för att bli ännu djupare skuldsatt.
SLUTSATS
39
6 Slutsats
kapitlet nedan presenteras svaren på magisteruppsatsens problemformuleringar som har arbetats fram utifrån analysen. Även förslag till fortsatt forskning presenteras sist i kapitlet.