Lagen om apoteksavgift

2 §. Det föreslås att 4 mom. ändras så att den apoteksavgift som tas ut hos apotek på basis av omsättningen för år 2015 bestäms per omsättningsgrupp enligt tabellen i momentet. I den gäl-lande apoteksavgiftstabellen finns tio omsättningsgrupper. Det föreslås att avgiftsprocenterna för de sju högsta omsättningsgrupperna i tabellen ska höjas, och till följd av detta höjs också apoteksavgiften vid omsättningens nedre gräns. Däremot höjs inte avgiftsprocentsatserna för de tre lägsta omsättningsgrupperna. Detta styr den eftersträvade inbesparingen på 4,6 miljoner euro så att den inte drabbar de minsta apoteken. Ändringen i apoteksavgiftstabellen föreslås vara temporär på så sätt att den endast tillämpas på den apoteksavgift som tas ut år 2016, vil-ken fastställs på basis av apoteksrörelsens omsättning år 2015.

2 I kraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Sjukförsäkringslagens 18 kap. 10 a—10 c § och 11 § 1 mom. 1 a-punkten föreslås vara i kraft till och med den 31 december 2016.

Lagen om temporär ändring av 2 § i lagen om apoteksavgift föreslås vara i kraft till och med den 31 december 2016. Enligt förslaget ska den lagen tillämpas år 2016 på den apoteksavgift som fastställs på basis av apotekens omsättning 2015.

3 Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Den föreslagna höjningen av initialsjälvrisken och de läkemedelsspecifika självriskerna hänför sig med tanke på en bedömning av lagstiftningsordningen främst till 19 § 3 mom. i grundla-gen. Enligt det momentet ska det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälso-vårds - och sjukhälso-vårdstjänster samt främja befolkningens hälsa. Bestämmelsen förutsätter att det allmänna tryggar tillgången till tjänster. Vid bedömningen av tjänsternas tillräcklighet har grundlagsutskottet ansett att utgångspunkten är att nivån på tjänsterna ska vara sådan att den ger alla människor förutsättningar att fungera som fullvärdiga medlemmar i samhället (RP 303/1993 rd; GrUU 30/2008 rd). I fråga om klientavgifter har grundlagsutskottet konstaterat

att de klientavgifter som tas ut för social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster som avses i 19 § 3 mom. i grundlagen inte får vara så höga att de som behöver tjänsterna inte kan utnyttja dem (GrUU 8/1999 rd, GrUU 39/1996 rd). Enligt utskottet kan de tillräckliga hälsovårds- och sjukvårdstjänster som avses i 19 § 3 mom. i grundlagen inte heller jämställas med den sista-handsförmån som avses i 19 § 1 mom. i grundlagen (GrUB 25/1994 rd).

Sjukförsäkringslagen uppfyller för sin del kravet på tillräckliga social-, hälsovårds- och sjuk-vårdstjänster enligt 19 § 3 mom. i grundlagen. Syftet med systemet för läkemedelsersättning som bygger på sjukförsäkringslagen är att trygga att de personer som omfattas av Finlands so-ciala trygghet till skäliga kostnader får de öppenvårdsläkemedel som behövs vid behandling av sjukdom. Syftet med reseersättningar enligt sjukförsäkringslagen är å sin sida att trygga att de försäkrade har lika rätt till vård eller behandling oberoende av bostadsort genom att en del av de nödvändiga kostnaderna för resor till följd av sjukdom, graviditet och förlossning er-sätts. I övrigt kompletterar sjukförsäkringen de offentliga tjänsterna genom att ersätta en del av kostnaderna för privata hälsovårdstjänster.

De föreslagna ändringarna ändrar inte syftena med eller ersättningsprinciperna inom sjukför-säkringen. Den initialsjälvrisk som börjar gälla vid ingången av 2016 ska på samma sätt till-lämpas på alla som fyllt 18 år och som med stöd av sjukförsäkringslagen har rätt till läkeme-delsersättning. I propositionen föreslås det att den årliga initialsjälvrisken samt de läkemedels-specifika självriskerna höjs. Dessa sparförslag höjer läkemedelsanvändarnas självrisker med i genomsnitt 15 euro per år jämfört med det nuvarande systemet. Enligt de simuleringar som gjorts ökar självrisken som mest med 195 euro. En höjning på över 100 euro gäller uppskatt-ningsvis 750 personer. Självriskerna höjs en aning mer för låginkomsttagarna än för personer med bättre inkomst. Inom den lägsta inkomstdecilen ökar självrisken med i medeltal 19—20 euro per år, medan ökningen i den högsta decilen blir i medeltal 16 euro. Den genomsnittliga självrisken för personer under 18 år, vilka inte berörs av initialsjälvrisken, sjunker en aning.

Självrisken höjs med över 50 euro för 13 procent (ca 171 400 personer) av alla de ca 1,3 mil-joner personer som är berättigade till specialersättning. Självriskerna höjs främst för sådana personer som främst använder läkemedel i den högre specialersättningsklassen. Då självrisk-andelen för resekostnader höjs med nio euro ökar den försäkrades andel av kostnader för resor som görs på grund av sjukdom. Sjukförsäkringen ersätter emellertid fortfarande i genomsnitt 81 procent av resekostnaderna. Regeringen anser att en höjning av självriskandelarna för lä-kemedelskostnader och resekostnader inte står i konflikt med det krav på tillräckliga social-, hälsovårds - och sjukvårdstjänster som avses i 19 § 3 mom. i grundlagen. Regeringen anser också att de föreslagna ändringarna inte heller är problematiska med tanke på kravet på att trygga jämlikhet enligt 6 § 2 mom. i grundlagen.

Det föreslås att de inbesparingar som i regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs re-gering har krävts i läkemedelsersättningarna och som enligt budgetpropositionen 2016 till en del gäller år 2016 ska genomföras på så sätt att effekterna av åtgärderna riktas till såväl patien-ter som aktörer inom läkemedelsbranschen. I propositionen föreslås det att man som en del av genomförandet av den inbesparing som gäller aktörerna inom läkemedelsbranschen ska före-skriva om en återbetalningsavgift som riktar sig till läkemedelsindustrin och läkemedelsparti-affärerna. Avgiftsandelen för ett enskilt företag beräknas på basis av den ersatta försäljning till partipris år 2015 av de ersättningsgilla läkemedel som företaget företräder. På basis av tidigare försäljning till partipris beräknas ett enskilt företags andel av avgiften variera mellan ca 10 euro och ca 2 miljoner euro. Enligt en uppskattning fördelas partihandelns andel i huvud-sak mellan de två största aktörerna. Den makroekonomiska effekten för företagen skulle enligt en beräkning bli större, om inbesparingen för läkemedelsindustrins och läkemedelspartiaffä-rernas del genomfördes genom en sänkning av de skäliga partipriserna för preparat som inte hör till referensprissystemet. Regeringen anser att det inte är sannolikt att den föreslagna änd-ringen försvagar verksamhetsförutsättningarna för läkemedelsindustrin och

läkemedelspartiaf-färerna eller att den skulle vara problematisk med tanke på egendomsskyddet som tryggas i 15 § i grundlagen eller näringsfriheten som tryggas i 18 § i grundlagen.

På de grunder som anförts ovan anses det att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftnings-ordning.

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:

Lagförslag

1.

Lag

om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen I enlighet med riksdagens beslut

ändras i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 4 kap. 7 § och 18 kap. 11 § 2 mom., sådana de lyder, 4 kap. 7 § i lag 1256/2014 och 18 kap. 11 § 2 mom. i lag 986/2008, samt

fogas till 18 kap. temporärt nya 10 a—10 c § och till kapitlets 11 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 1113/2005, 986/2008 och 880/2015, temporärt en ny 1 a-punkt, som följer:

4 kap.

Ersättning för resekostnader 7 §

Ersättningens belopp och självriskandel

Resekostnaderna för en försäkrad ersätts till fullt belopp till den del kostnaderna för en en-kelresa överstiger 25 euro (självriskandel). Ersättning betalas dock högst för ett belopp som motsvarar den ersättningstaxa som fastställts som grund för ersättningen.

En försäkrads resekostnader för användning av taxi ersätts dock med avvikelse från 1 mom.

till fullt belopp till den del kostnaderna för en enkelresa överstiger 50 euro (förhöjd självrisk), om taxiresan inte har beställts från en beställningscentral som ingått avtal om direktersätt-ningsförfarande med Folkpensionsanstalten. Förhöjd självrisk tillämpas inte i landskapet Åland, i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen eller i en stat som tillämpar Europe-iska unionens lagstiftning.

Om det sammanlagda beloppet av de resekostnader för ersättningsgilla resor enligt denna lag eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenning-förmåner som den försäkrade själv ska betala och som uppstått under ett och samma kalen-derår överstiger 300 euro (årlig självriskandel), ersätts den överskjutande delen till fullt be-lopp, dock högst till ett belopp som motsvarar den fastställda ersättningstaxan. Om en taxiresa inte har beställts från en beställningscentral som avses i 2 mom., räknas inte självriskandelen för kostnaderna för taxiresan in i den årliga självriskandelen och ersätts inte den förhöjda självrisken för kostnaderna för taxiresan efter att den årliga självriskandelen uppnåtts.

18 kap.

Sjukförsäkringsfonden och försäkringspremier och försäkringsavgifter 10 a §

Skyldighet att betala återbetalningsavgift

Innehavare av försäljningstillstånd för läkemedelspreparat eller deras representanter samt läkemedelspartiaffärer ska för att minska utgifterna för de läkemedelsersättningar som avses i

en avgift på sammanlagt 16 900 000 euro. Återbetalningsavgiften bestäms på basis av den ur sjukförsäkringen ersatta försäljningen till partipris år 2015 av läkemedelspreparat som enligt 5 kap. 1 § omfattas av systemet med läkemedelsersättning. Den sammanlagda andelen för in-nehavarna av försäljningstillstånd eller deras representanter uppgår till 16 500 000 euro och läkemedelspartiaffärernas sammanlagda andel är 400 000 euro.

Den andel av avgiften som enligt i 1 mom. ska betalas av innehavarna av försäljningstill-stånd eller deras representanter fördelas mellan dem i den proportion som den totala ersatta försäljningen till partipris av de läkemedelspreparat som innehavaren eller representanten fö-reträder utgör av den totala ersatta försäljningen till partipris 2015 av läkemedelspreparat som ersatts ur sjukförsäkringen och som utgör grunden för återbetalningsavgiften. Återbetalnings-avgiften gäller den sista innehavaren av försäljningstillståndet för läkemedelspreparatet år 2015 eller dennes representant.

Den andel av avgiften som enligt 1 mom. ska betalas av läkemedelspartiaffärerna fördelas mellan dem i den proportion som den totala ersatta försäljningen till partipris av de läkeme-delspreparat som läkemedelspartiaffären företräder utgör av den totala ersatta försäljningen till partipris 2015 av läkemedelspreparat som ersatts ur sjukförsäkringen och som utgör grunden för återbetalningsavgiften. Återbetalningsavgiften gäller den sista läkemedelspartiaffären för läkemedlet år 2015.

10 b §

Hur återbetalningsavgiften bestäms

Folkpensionsanstalten bestämmer återbetalningsavgiften, fattar beslut om den och tar ut av-giften. Innan ärendet avgörs ska Folkpensionsanstalten höra innehavaren av försäljningstill-ståndet eller dennes representant samt läkemedelspartiaffären. Beslutet om återbetalningsav-giften samt det förslag till beslut som ges före det slutliga beslutet ska basera sig på de uppgif-ter Folkpensionsanstalten har om den ur sjukförsäkringen ersatta försäljningen till partipris 2015 av läkemedelspreparat som enligt 5 kap. 1 § omfattas av systemet med läkemedelsersätt-ning och på den andel av denna försäljläkemedelsersätt-ning som utgörs av de läkemedelspreparat som försälj-ningstillståndsinnehavaren eller dennes representant eller läkemedelspartiaffären företräder.

Återbetalningsavgift som är mindre än 150 euro tas inte ut.

Återbetalningsavgiften ska betalas senast den 1 september 2016.

På en återbetalningsavgift som inte betalats inom utsatt tid tas det för förseningstiden ut en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982). Åter-betalningsavgiften är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av en sådan avgift finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Folkpensionsanstalten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av Läkemedelsprisnämnden och av innehavarna av försäljningstillstånd eller deras representanter samt av läkemedelsparti-affärerna få de uppgifter som behövs för att bestämma och ta ut återbetalningsavgiften.

10 c §

Ändringssökande i och omprövning av beslutet om återbetalningsavgift

Omprövning av Folkpensionsanstaltens beslut om återbetalningsavgift får begäras hos Folk-pensionsanstalten på det sätt som anges i förvaltningslagen. Det beslut som Folkpensionsan-stalten meddelats med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Förvaltningsdomsto-lens beslut får överklagas endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Folkpensionsanstaltens beslut om återbetalningsavgiften ska följas trots ändringssökande, till dess att ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

11 §

Utgifterna för arbetsinkomstförsäkringen

Utgifter för arbetsinkomstförsäkringen som skall betalas ur sjukförsäkringsfonden är

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 1 a) 4 500 000 euro av utgifterna för tiden från den 1 januari 2016 till den 31 december 2016 för rehabilitering enligt prövning enligt 12 § 1 mom. i lagen om Folkpensionsanstaltens reha-biliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner.

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — Av de verksamhetskostnader som avses i 1 § 6 punkten utgör de verksamhetskostnader som Folkpensionsanstalten orsakas av verkställigheten av förmånerna och ersättningarna enligt 1 mom. 1—5 punkten utgifter för arbetsinkomstförsäkringen.

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 18 kap. 10 a—10 c § och ———

11 § 1 mom. 1 a-punkten gäller till och med den 31 december 2016.

—————

2.

Lag

om ändring av en lag om ändring av sjukförsäkringslagen I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen om ändring av sjukförsäkringslagen (252/2015) 5 kap. 3 a § 1 mom., 5 § 2 mom. 2 punkten, 8 § 1 mom. och 9 a § 1 mom., som följer:

5 kap.

Läkemedelsersättningar 3 a §

Initialsjälvrisk

En försäkrad har rätt att få ersättning för läkemedelskostnader efter det att de kostnader som utgör grund för ersättningen och som den försäkrade har haft för sådana läkemedel, kliniska näringspreparat och salvbaser som ersätts den försäkrade enligt detta kapitel överstiger 60 euro under ett och samma kalenderår (initialsjälvrisk).

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 5 §

Specialersättning

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — Specialersättningen för läkemedel är följande av den grund för ersättningen som avses i 9 § 1, 2 eller 3 mom.:

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 2) 100 procent av det belopp som överstiger den läkemedelsspecifika självrisken på 5 euro, efter det att taket för initialsjälvrisken har nåtts, om det är fråga om nödvändiga läkemedel med ersättande eller korrigerande verkan som används vid behandlingen av svåra och långva-riga sjukdomar (högre specialersättning).

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 8 §

Årssjälvrisk och rätt till tilläggsersättning

Om det sammanlagda beloppet av initialsjälvrisken och de icke ersatta kostnader som utgör grund för ersättningen och som den försäkrade under ett och samma kalenderår har haft för sådana läkemedel, kliniska näringspreparat och salvbaser som ersätts den försäkrade enligt detta kapitel överstiger 610 euro (årssjälvrisk), har den försäkrade rätt till en tilläggsersättning för det överstigande beloppet. Tilläggsersättningen är 100 procent av det belopp som översti-ger den läkemedelsspecifika självrisken på 2 euro.

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

9 a §

Avvikande läkemedelsspecifik självrisk och uttagande av den

Trots det som föreskrivs i 5 § 2 mom. 2 punkten, 8 § 1 mom. och 9 § 5 mom. får delsspecifik självrisk undantagsvis tas ut för varje påbörjad behandlingsvecka, om en läkeme-delsmängd som motsvarar högst tre månaders behandling med ett läkemedel som används vid behandling av sjukdom måste köpas i flera expedierade satser av medicinska eller terapeutiska orsaker eller till följd av läkemedelspreparatets farmaceutiska egenskaper eller om det är fråga om ett dosdispenserat läkemedel. Då uppgår den läkemedelsspecifika självrisk som avses i 5 § 2 mom. 2 punkten till 0,42 euro och den läkemedelsspecifika självrisk som avses i 8 § 1 mom.

till 0,17 euro för varje påbörjad behandlingsvecka.

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — Denna lag träder i kraft den 20 .———

—————

3.

Lag

om temporär ändring av 2 § i lagen om apoteksavgift I enlighet med riksdagens beslut

ändras temporärt i lagen om apoteksavgift (148/1946) 2 § 4 mom., sådant det lyder i lag 977/2013, som följer:

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —2 § Apoteksavgiften påförs utifrån omsättningen i enlighet med följande tabell:

Omsättning € Apoteksavgiften vid

omsätt-ningens nedre gräns € Avgiftsprocent för omsätt-ning som överstiger den nedre gränsen

871 393 – 1 016 139 0 6,10 %

1 016 139 – 1 306 607 8 830 7,15 %

1 306 607 – 1 596 749 29 598 8,15 %

1 596 749 – 2 033 572 53 245 9,35 %

2 033 572 – 2 613 212 94 088 9,85 %

2 613 212 – 3 194 464 151 183 10,50 %

3 194 464 – 3 775 394 212 215 10,75 %

3 775 394 – 4 792 503 274 665 11,20 %

4 792 503 – 6 243 857 388 581 11,45 %

6 243 857 – 554 761 11,75 %

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 december 2016. ———

Denna lag tillämpas på den apoteksavgift som fastställs på basis av apoteksrörelsens omsätt-ning för år 2015.

—————

Helsingfors den 29 oktober 2015

Vid förhinder för statsministern, familje- och omsorgsminister

Juha Rehula

Social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä

Bilaga

Parallelltexter

1.

Lag

om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen I enlighet med riksdagens beslut

ändras i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 4 kap. 7 § och 18 kap. 11 § 2 mom., sådana de lyder, 4 kap. 7 § i lag 1256/2014 och 18 kap. 11 § 2 mom. i lag 986/2008, samt

fogas till 18 kap. temporärt nya 10 a—10 c § och till kapitlets 11 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 1113/2005, 986/2008 och 880/2015, temporärt en ny 1 a-punkt, som följer:

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

Ersättning för resekostnader 7 §

Ersättningens belopp och självriskandel Resekostnaderna för en försäkrad ersätts till fullt belopp till den del kostnaderna för en enkelresa överstiger 16 euro (självriskandel).

Ersättning betalas dock högst för ett belopp som motsvarar den ersättningstaxa som fast-ställts som grund för ersättningen.

En försäkrads resekostnader för använd-ning av taxi ersätts dock med avvikelse från 1 mom. till fullt belopp till den del kostna-derna för en enkelresa överstiger 32 euro (förhöjd självrisk), om taxiresan inte har be-ställts från en beställningscentral som ingått avtal om direktersättningsförfarande med Folkpensionsanstalten. Förhöjd självrisk till-lämpas inte i landskapet Åland, i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen eller i en stat som tillämpar Europeiska unionens lagstiftning.

Om det sammanlagda beloppet av de rese-kostnader för ersättningsgilla resor enligt denna lag eller lagen om Folkpensionsanstal-tens rehabiliteringsförmåner och rehabilite-ringspenningförmåner som den försäkrade själv ska betala och som uppstått under ett Resekostnaderna för en försäkrad ersätts till fullt belopp till den del kostnaderna för en enkelresa överstiger 25 euro (självriskandel).

Ersättning betalas dock högst för ett belopp som motsvarar den ersättningstaxa som fast-ställts som grund för ersättningen.

En försäkrads resekostnader för använd-ning av taxi ersätts dock med avvikelse från 1 mom. till fullt belopp till den del kostna-derna för en enkelresa överstiger 50 euro (förhöjd självrisk), om taxiresan inte har be-ställts från en beställningscentral som ingått avtal om direktersättningsförfarande med Folkpensionsanstalten. Förhöjd självrisk till-lämpas inte i landskapet Åland, i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen eller i en stat som tillämpar Europeiska unionens lagstiftning.

Om det sammanlagda beloppet av de rese-kostnader för ersättningsgilla resor enligt denna lag eller lagen om Folkpensionsanstal-tens rehabiliteringsförmåner och rehabilite-ringspenningförmåner som den försäkrade själv ska betala och som uppstått under ett och samma kalenderår överstiger 300 euro

tande delen till fullt belopp, dock högst till ett belopp som motsvarar den fastställda ersätt-ningstaxan. Om en taxiresa inte har beställts från en beställningscentral som avses i 2 mom., räknas inte självriskandelen för kostnaderna för taxiresan in i den årliga självriskandelen och ersätts inte den förhöjda självrisken för kostnaderna för taxiresan efter att den årliga självriskandelen uppnåtts.

tande delen till fullt belopp, dock högst till ett belopp som motsvarar den fastställda ersätt-ningstaxan. Om en taxiresa inte har beställts från en beställningscentral som avses i 2 mom., räknas inte självriskandelen för kostnaderna för taxiresan in i den årliga självriskandelen och ersätts inte den förhöjda självrisken för kostnaderna för taxiresan efter att den årliga självriskandelen uppnåtts. Innehavare av försäljningstillstånd för lä-kemedelspreparat eller deras representanter samt läkemedelspartiaffärer ska för att minska utgifterna för de läkemedelsersätt-ningar som avses i 18 kap. 8 § 1 mom.

1 punkten år 2016 till Folkpensionsanstaltens sjukförsäkringsfond betala en avgift på sam-manlagt 16 900 000 euro. Återbetalningsav-giften bestäms på basis av den ur sjukförsäk-ringen ersatta försäljningen till partipris år 2015 av läkemedelspreparat som enligt 5 kap. 1 § omfattas av systemet med läkeme-delsersättning. Den sammanlagda andelen för innehavarna av försäljningstillstånd eller deras representanter uppgår till 16 500 000 euro och läkemedelspartiaffärernas samman-lagda andel är 400 000 euro.

Den andel av avgiften som enligt i 1 mom.

ska betalas av innehavarna av försäljnings-tillstånd eller deras representanter fördelas mellan dem i den proportion som den totala ersatta försäljningen till partipris av de lä-kemedelspreparat som innehavaren eller re-presentanten företräder utgör av den totala ersatta försäljningen till partipris 2015 av läkemedelspreparat som ersatts ur sjukför-säkringen och som utgör grunden för återbe-talningsavgiften. Återbetalningsavgiften gäl-ler den sista innehavaren av försäljningstill-ståndet för läkemedelspreparatet år 2015 el-ler dennes representant.

Den andel av avgiften som enligt 1 mom.

ska betalas av läkemedelspartiaffärerna

för-delas mellan dem i den proportion som den totala ersatta försäljningen till partipris av de läkemedelspreparat som läkemedelsparti-affären företräder utgör av den totala ersatta försäljningen till partipris 2015 av läkeme-delspreparat som ersatts ur sjukförsäkringen

för-delas mellan dem i den proportion som den totala ersatta försäljningen till partipris av de läkemedelspreparat som läkemedelsparti-affären företräder utgör av den totala ersatta försäljningen till partipris 2015 av läkeme-delspreparat som ersatts ur sjukförsäkringen