Resultatet visar hur den nya lagens effekter på företag som tidigare hållbarhetsredovisat kan variera. Troligt är att detta hör ihop med det faktum att utseende, upplägg och innehåll på företags hållbarhetsredovisning skiljer sig. Vilket leder till att trots omfattande redovisningar måste vissa företag göra vissa justeringar för att uppfylla kraven medans vissa inte behöver göra några justeringar alls. Att vissa företag verkar uppleva ett krav att förändra innehållet kan dock tyda på den nya lagen om hållbarhetsredovisning kan leda till att rapporterna från olika företag kommer likna varandra mer i framtiden. Något som i så fall givetvis skulle öka jämförbarheten. Detta är även något som framkommer av flera intervjupersoner i denna uppsats som tror att den nya lagen kommer leda till förbättrad jämförbarhet. Poängteras bör också det faktum att endast mindre justeringar behövts göra även för de som inte helt uppfyllde lagkraven. Något som bör innebära att de motiv och fördelar som identifierats i denna uppsats är tillräckligt incitament till att upprätta en detaljrik redovisnings som redan innan lagkravet uppfyller de målen av transparens och jämförbarhet som lagen syftar till.
6 Slutsats
Uppsatsen visar att motiv och fördelar med hållbarhetsredovisning är en stor och komplex fråga. En slutsats som kan göras är att de kanske allra största motiven och fördelarna anses vara hållbarhetsredovisning som kommunikationsverktyg dels i syfte att skapa legitimitet och dels i säljsituationer med kunder samt hållbarhetsredovisning som verktyg för internt hållbarhetsarbete. Vidare visar uppsatsen att företags motiv till att hållbarhetsredovisa och fördelar de ser med redovisningen har en stark koppling till både legitimitetsteorin och intressentteorin. De flesta motiv och fördelar kan kopplas till en vilja att skapa legitimitet och uppfylla samhällets sociala kontrakt. Att positiva effekter får en tydlig roll i hållbarhetsredovisningarna och att redovisningarna tenderar att försöka visa upp en positiv bild av företagets arbete med hållbarhetsfrågor bör inte ses som förvånande. Detta med tanke på att legitimitetsskapande ses som en viktig uppgift för hållbarhetsredovisning. Att det finns stora risker med greenwashing i hållbarhetsredovisningar är uppenbart utifrån tidigare forskning, resultatet i denna uppsats tyder dock på att det kan finnas en vilja att göra rätt bland företag som bör minska risken för greenwashing.
Samtliga företag som studerats i denna uppsats rapporterar utifrån GRI eller inspireras till stor del av GRI:s ramverk. En slutsats som kan göras är att det finns vissa problem med GRI då företag kan behöva rapportera på faktorer som delvis inte är relevant för det specifika företaget. Detta då ramverket är anpassat för att fungera för en bred målgrupp. Dock visar denna uppsats att företag kan se GRI som ett verktyg som underlättar hållbarhetsredovisningen och anpassningsbarheten med ramverket ses trots allt som stor. Det har även framkommit att den nya lagen som ställer krav på stora företag i Sverige att hållbarhetsredovisa troligen inte påverkar företag som redan hållbarhetsredovisat mer än på små detaljer. Detta visar alltså att de motiv och fördelar med hållbarhetsredovisning som framkommit i denna uppsats redan innan lagkravet sågs som så starka incitament att de drev företagen att rapportera på ett sådant sätt som redan mer eller mindre uppfyller de krav som ställs idag i och med den nya lagen. En koppling kan alltså identifieras mellan motiv och fördelar med redovisningen och det faktum att lagen inte kräver några större förändringar hos företag som upprättat en hållbarhetsredovisning även tidigare
En intressant aspekt är att de företagen som studerats i denna uppsats är verksamma inom helt skilda branscher men trots detta har liknande teman och kategorier hittats hos de olika företagen. Ett förslag på framtida forskning i ämnet kan vara att göra en mer kvantitativ undersökning utifrån de kategorier av motiv och nytta som hittats i denna studie för att på så vis få fram huruvida det eventuellt finns en skillnad på
prioriteringar inom olika branscher. Vidare finns det en utmaning för framtida studier att undersöka de aspekter som framkommit som motiv och fördelar med hållbarhetsredovisningar mer individuellt och specifikt. Kanske framförallt det motivet som handlar om att hållbarhetsredovisa för att det är en skyldighet och ett ansvar. Här skulle djupare studier vara intressant för att undersöka huruvida det är så enkelt eller om det finns andra bakomliggande motiv bakom detta påstående.
7 Källförteckning
Adams, C. A. & McNicholas, P. 2007. Making a difference. Accounting auditing &
accountability. 20(39), 382-402.
Andersen, I. 2012. Den uppenbara verkligheten: om kunskapsproduktion i samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Belal, A. R. & Cooper, S. 2011. The absence of corporate social responsibility reporting in Bangladesh. Critical perspectives on accounting. 22(7), 654-667.
Berthelot, S., Coulmont, M. & Serret, Vanessa. 2012. Do investors value sustainability reports? A canadioan study. Corporate social responsibility and environmental
management. 19(6), 355-363.
Bradford, M., Earp, J. B., Showalter, D. S. & Williams, P. F. 2017. Corporate
sustainability reporting and stakeholder concerns: is there a disconnect? Accounting horizons. 31(1), 83-102.
Brown, H. S., De Jong, M., & Lessidrenska, T. 2009. The rise of the Global Reporting Initiative: a case of institutional entrepreneurship. Environmental politics. 18(2), 182-200.
Bryman, A. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Bryman, A. & Bell, E. 2013. Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber. 2.
Uppl.
Ceulemans, K., Molderez, I. & Van Liedekerke, L. 2014. Sustainability reporting in higher education: a comprehensive review of the recent literature and paths for further research. Journal of cleaner production. 106, 127-143.
Clarkson, P. M. 2012. The valuation relevance of environmental performans: evidens from the Academic literature. I: Jones, S. & Ratnatunga, J. (red), Contemporary issues in sustainability accounting, assurance and reporting. Bingley: Emerald group publishing limited, ss. 11-42.
Deegan, C. & Unerman, J. 2011. Financial accounting theory: European edition. 2. uppl.
Berkshire: McGraw-Hill education.
Dyllick, T. & Hockerts, K. 2002. Beyond the business case for corporate sustainability.
Business strategy and the environment. 11, 130-142.
Ely, M., Anzul, M., Friedman, T., Gardner, D. & McCormarch Steinmetz, A. 1993.
Kvalitativ forskningsmetodik I praktiken – cirklar inom cirklar. Lund:
Studentlitteratur.
Frostenson, M.m Helin, S. & Sandström, J. (2015). Hållbarhets-redovisning: grunder, praktik och funktion. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Gimenez, C., Sierra, V. & Rodon, J. 2012. Sustainable operations: their impact on the triple bottom line. International journal of production economics. 140(1), 149-159.
Gray, R. 2010. Is accounting for sustainability actually accounting for sustainability…
and how would we know? An exploration of narratives of organizations and the planet. Accounting, organisations and society. 35(1), 47-62.
Hahn, R. & Lülfs. 2013. Legitimizing Negative Aspects in GRI-Oriented Sustainability Reporting: A Qualitative Analysis of Corporate Disclosure Strategies. Journal of business ethics. 123(3), 401-420.
Han, S., Kang, T., Salter. & Yoo, Y. K. 2008. A Cross-Country Study on the Effects of National Culture on Earnings Management. Journal of international business studies.
41(1), 123-141.
Hedberg, C-J. & von Malmborg, F. 2003. The global reporting initiative and corporate sustainability reporting in swedish companies. Corporate social responsibility and environmental management. 10(3), 153-164.
Herremans, I. M., Nazari, J. A. & Mahmoudian, F. 2015. Stakeholder relationsships, engagement, and sustainability reporting. Journal of business ethics. 138(1), 417-435.
Higging, C., Stubbs, W. & Milne, M. 2015. Is sustainability reporting becoming institutionalised? The role of an issues-based field. Journal of business ethics. 147(1), s.
309-326
Hopwood, A. G. 2009. Accounting and the environment. Accounting, organizations and society. 34(3), 433-439.
Lahbil, R. & Wahabi, R. 2017. Reporting corporate social responsibility: at the pursuit of legitimacy – a literature review. Eurasian journal of business and management. 5(3), 68-81.
Larsson, L. & Ljungdahl, F. 2008. License to operate: CSR och hållbarhetsredovisning I praktiken. Stockholm: Ekerlids förlag.
Lyon, T. P. & Maxwell, J. W. 2011. Greenwash: corporate enironmenral disclosure under threat of audit. Journal of economics & management strategy. 20(1), s. 3-41.
Mahoney, L. S., Thorne, L., Cecil, L. & LaGore, W. 2012. A research note on standalone corporate social responsibility reports: Signaling or greenwashing? Critical perspectives on accounting. 34(4-5), 350-359.
May, T. 2013. Samhällsvetenskaplig forskning. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Silverman, D. 2013. Doing qualitative research. 4. uppl. London: SAGE Publications Ltd.
Bogdan, R. C. & Biklen, S. K. 1982. Qualitative research for education: An introduction to theory and methods. Boston: Allyn and bacon.
Strauss, A. & Corin, J. 1990. Basics of qualitative research: grounded theory procedures and techniques. Newbury park: SAGE publications.
Stubbs, W., Higgins, C. & Milne, M. 2013. Why do companies not produce sustainability reports? Business Strategy and the Environment. 22(7), 456-470.
Toppinen, A., Li, N., Tuppura, Anni. & Xiong, Y. 2012. Corporate responsibility and strategic groups in the forest-based industry: exploratory analysis based on the global reporting initiative (GRI) framework. Corporate social responsibility and environmental management. 19(4), 191-205.
Wilson, M. 2013. A critical review of environmental sustainability reporting in the consumer goods industry: Greenwashing or good business? Journal of management and sustainability. 3(4), 1-13.
World commission on environment and development. 1987. Our common future.
Oxford: Oxford university press.