Lagstiftning och praxis

I Finland finns tre officiella riddarordnar:

Frihetskorsets orden, Finlands Vita Ros' or-den och Finlands Lejons oror-den.

Frihetskorsets orden är äldst av riddarord-narna. Dess utmärkelsetecken instiftades ge-nom senatens beslut av den 4 mars 1918 innefattande interimsstatuter för Frihetsme-daljernas och Frihetskorsets ordenstecken

4 RP 146/1999 rd

(65/1918) för att belöna soldater som ut-märkt sig i frihetskriget. Ordens utmärkelse-tecken utdelades inte under fredstiderna på 1920-30-talet. Efter att vinterkriget bröt ut togs ordens frihetskors på nytt i bruk genom en förordning angående grunderna för till-delande av frihetsmedalj och frihetskorsets ordenstecken ( 450/1939). Ordens organisa-tion fastställdes genom en förordning an~å­

ende tillägg och förändringar till 1939 ars förordning (7 48/ 1940). Ordens utmärkelse-tecken utdelades under krigen 1939-1945 och en tid efter dem. De nuvarande statuter-na för orden fastställdes den 18 augusti 1944 genom en förordning om Frihetskorsets or-den (550/1944). Enligt statuterna förlänas ordens utmärkelsetecken under krigs- och fredstid befäl, underbefäl och manskap vid Finlands försvarsmakt för militära förtjäns-ter, ävensom civila personer, vilka i för-svarsmaktens tjänst eller eljes arbetar till dess fromma, för förtjänstfull verksamhet till förmån för försvarsmakten.

Under 1960-1988 utdelades nästan inga utmärkelsetecken alls. A ven efter 1989 har tecknen förlänats i begränsad utsträckning.

Utmärkelsetecknen förlänas av stormästaren för orden. Stormästaren är överbefälhavaren för försvarsmakten, dvs. republikens presi-dent. Ordens utmärkelsetecken kan också förlänas utländska medborgare. Stormästaren fattar de beslut som gäller orden och dess utmärkelsetecken. Stormästaren biträds av ordenskapitlet, som består av ordens kansler och vicekansler samt skattmästare och sekre-terare.

Finlands Vita Ros' orden instiftades genom ett beslut av riksföreståndare Man-nerheim den 28 januari 1919 samtidigt som Frihetskorsets ordens verksamhet drogs in.

statuterna för orden fastställdes genom riks-föreståndarens beslut den 16 maj 1919. Or-dens stormästare är Finlands statsöverhuvud.

statuterna har ändrats genom beslut av stor-mästaren den 20 augusti 1936, den 12 juni 1944, den 7 september 1945, den 23 maj 1957, den 13 september 1963, den 9 novem-ber 1984 och den 9 septemnovem-ber 1993. Utöver detta har det en gång, den 13 december 1963, undantagsvis utfärdats en förordning om ändring av statuterna.

Finlands Vita Ros' orden är en både civil och militär orden. Ordens utmärkelsetecken utdelas till medborg.are som utmärkt sig i fosterlandets tjänst. A ven utländska medbor-gare kan förlänas utmärkelsetecken för

verk-samhet till förmån för Finland. Ordens ut-märkelsetecken förlänas finländska medbor-gare av stormästaren årligen på självständig-hetsdagen den 6 december. De som tjänstgör inom försvarsmakten dekoreras dock i sam-band med försvarets fanfest den 4 juni. För-länaodet av utmärkelsetecken till utländska medborgare är inte bundet till någon be-stämd dag. Orden har ett ordenskapitel som består förutom av stormästaren av or-denskanslern och vicekanslern samt åtmin-stone fyra medlemmar som utnämns av stor-mästaren. Orden har också en skattmästare och två sekreterare, vilka utnämns av stor-mästaren. Ordenskapitlet fattar beslut som gäller ordens ekonomi och andra angelägen-heter och bereder ärenden som skall föredras för stormästaren. Ordenskapitlet är också ordenskapitel för Finlands Lejons orden och benämns ordenskapitlet för Finlands Vita Ros' och Finlands Lejons orden.

statuterna för Finlands Lejons orden fast-ställdes genom en förordning av den 11 sep-tember 1942 angående instiftande av Fin-lands Lejons orden (747/1942). De har änd-rats åren 1943, 1957 och 1967 genom för-ordningarna 983/1943, 269/1957 och 484/1967. Ordens utmärkelsetecken kan för-länas för framstående såväl civila som mili-tära förtjänster. Ordens utmärkelsetecken kan också förlänas utländska medborgare. För finländska medborgares del är förlän-ingsdagarna desamma som när det gäller Finlands Vita Ros' utmärkelsetecken. För utländska medborgares del är förlänaodet av utmärkelsetecknen inte bundet till någon bestämd dag. Ordens utmärkelsetecken för-länas av ordens stormästare efter beredning av ordenskapitlet för Finlands Vita Ros' och Finlands Lejons orden. Ordens stormästare är republikens president.

Som stormästare utfärdar republikens pre-sident närmare bestämmelser om förlänaodet och användningen av utmärkelsetecken. På föredragning av ordenskapitlet för Finlands Vita Ros' och Finlands Lejons orden beslu-tar stormäsbeslu-taren om den inbördes rangord-ningen för Finlands utmärkelsetecken. I den rangordning som den l O oktober 1958 stad-fästes av republikens president har senare gjorts ändringar genom stormästarens beslut.

Alla förordningar som gäller de officiella riddarordnarna är s.k. självständiga förord-ningar. Ovriga beslut gällande riddarordnar-na fattar republikens president i egenskap av stormästare utifrån ordenskapitlens

bered-RP 146/1999 rd 5 ning. Det sätt som republikens president

fat-tar beslut på i dessa ärenden är således inte ett sådant sätt som avses i 58 § i grundla-gen.

Den som förlänas ett utmärkelsetecken av Frihetskorsets orden skall för diplomet beta-la en av ordenskapitlet fastställd lösen, om utmärkelsetecknet tilldelats för förtjänster under fredstid och om utmärkelsetecknet inte förlänas med briljanter. För utmärkelseteck-en som förlänats för fqrtjänster under krig-stid krävs ingen lösen. At utländska medbor-gare utfärdas diplomet utan lösen, men ett utmärkelsetecken som förlänats för förtjäns-ter under fredstid bör åförtjäns-terställas ordenskapit-let efter innehavarens död. De som förlänas utmärkelsetecken av Finlands Vita Ros' or-den och Finlands Lejons oror-den tillställs ett diplom, för vilket en av ordenskapitlet fast-ställd lösen betalas, om utmärkelsetecknet inte förlänats med svärd, briljanter eller kedja. Diplomet tillställs utländska medbor-gare utan lösen, men en avliden kommen-dörs eller riddares utmärkelsetecken bör återställas ordenskapitlet. Om den som deko-reras är privatanställd betalar han eller hon enligt gällande bestämmelser själv lösen för storkors, kommendörstecken och riddarteck-en. Utmärkelsetecken av lägre rang förlänas privatanställda utan lösen.

Lösen för utmärkelsetecken som förlänas statsanställda betalas med de statliga medel som finns under moment 23.99.24 (ordnar).

Med dessa medel betalas också andra utmär-kelsetecken som förlänas en person utan lö-sen. Utgifterna för ordenskapitlet och or-denskansliet, vilka bistår stormästaren, täcks med intäkterna från utmärkelsetecknen.

På ordenskapitlet för Finlands Vita Ros' och Finlands Lejons orden ankommer utöver de egentliga ordensärendena även vissa ären-den i anslutning till andra utmärkelsetecken.

Enligt förordningen angående instiftande av ett hederstecken för mänsklig barmhärtighet ( 489/1945) behandlar ordenskapitlet alla ärenden angående förlänande av hedersteck-en och för matrikel över de personer som förlänats hederstecknet. Hederstecknet för-länas för framgångsrik och osjälvisk verk-samhet i människokärlekens tjänst och kan tilldelas såväl finländare som utländska med-borgare. Hederstecknet förlänas av republi-kens president på framställning av ordenska-pitlet.

Enligt förordningen angående Finlands olympiska förtjänstkors och förtjänstmedalj

( 43011951) förlänas dessa hederstecken av republikens president och behandlar kapitlet för Finlands Vita Ros' och Finlands Lejons orden alla ärenden angående förlänande av hederstecknen. Hederstecknen instiftades för att man skulle kunna belöna förtjänster till förmån för de olympiska spel som hölls i Helsingfors 1952. Under de senaste decenni-erna inga sådana förtjänsttecken delats ut.

Andra utmärkelsetecken och förtjänsttecken Utöver förordningarna gällande de officiel-la riddarordnarna och de särskilt nämnda förordningarna har utfärdats ett stort antal andra självständiga förordningar samt några statsrådsbeslut och ministeriebeslut som gäl-ler instiftande av utmärkelsetecken och för-tjänsttecken. Författningarna anges enligt ansvarigt ministerium.

statsrådets kansli: Förordning angående ut-märkelsetecken för långvarig oförvitlig civil-eller militärtjänst (104911944).

Justitieministeriet Förordning om fångvår-dens förtjänstkors (239/1957).

Inrikesministeriet Förordning angående Finlands Röda Kors' utmärkelsetecken (79/1931), förordning om förlänande av för-tjänstmedalj för befolkningsskyddsarbete (584/1940), förordning om brandvärnets för-tjänsttecken ( 478/1942), ministeriets för in-rikesärendena beslut angående brandkorset ( 486/1944), förordning om gränsbevaknings-väsendets förtjänstkors och förtjänstmedalj (610/1968), ministeriets för inrikesärendena beslut om gränsbevakningsväsendets för-tjänstkors och förtjänstmedalj (611/1968), förordning om livräddningsmedalj (487/1978) och förordning om polisens för-tjänstkors (289/1988).

Försvarsministeriet Finlands Senats beslut angående instiftande af 1918 års Frihetskrigs minnesmedalj och grunderna för dess tillde-lande (170/1918), förordning angående min-nesmedalj för deltagande i 1939-1940 års krig (41811940), förordning angående min-nesmedalj för deltagande i 1941-1945 års krig (215/1957), förordning om krigsinvalid-märke till åminnelse av krigen 1939-1945 (365/1962), förordning om krigsinvalidernas förtjänstkors (185/1958), förordning om mi-litärens förtjänstmedalj (837/1977), förord-ning om minröjförord-ningsmedalj (823/1993), förordning om Finlands Reservofficersför-bunds förtjänstmedalj (283/1981 ), förord-ning om

Reservistförbundet-Reservunderoffi-6 RP 146/1999 rd

cersförbundets förtjänstkors (665/1982), ordning om förbundet Päällystöliittos för-tjänstmedalj (138/1983), förordning om gil-lesförtjänstmedalj (73111981 ), förordning om förbundet Insinööriupseeriliittos förtjänst-medalj (1152/1990) och förordning om Ka-dettkårens förtjänstmedalj (1153/1990).

Finansministeriet Förordning om statens tjänsteutmärkelsetecken ( 166/1961 ).

Undervisningsministeriet Förordning om Finlands idrottskulturs förtjänstkors och för-tjänstmedalj (665/1983).

Trafikministeriet Förordning om förtjänst-medalj för trafiksäkerhetsarbete ( 445/1992).

Social- och hälsovårdsministeriet Förord-ning om specialförtjänst- och förtjänstmedalj för arbetsmiljöarbete (l 06/1997).

Beslutsfattandet i ärenden som gäller dessa utmärkelsetecken och förtjänsttecken förde-lar sig enligt författningarna på nedan nämn-da sätt.

Republikens president tilldelar Finlands Röda Kors' utmärkelsetecken (förtjänstkors eller förtjänstmedalj) på framställning av centralstyrelsen för Finlands Röda Kors utanför statsrådet samt livräddningsmedaljen och statens tjänsteutmärkelsetecken på före-dragning av vederbörande ministerium i statsrådet. Republikens president tilldelar också hederstecknet för mänsklig barmhär-tighet utanför statsrådet. Arenden som gäller förlänande av hederstecknet behandlas av ordenskapitlet för Finlands Vita Ros' och Finlands Lejons orden.

Enligt förordningarna förlänar republikens president minnesmedaljen för deltagande i 1941-1945 års krig, krigsinvalidmärket till åminnelse av krigen 1939-1945 och utmär-kelsetecknet för långvarig oförvitlig civil-eller militärtjänst utanför statsrådet samt minnesmedaljen för deltagande i 1939-1940 års krig i egenskap av överbefälhavare för försvarsmakten. Enligt ett beslut som repu-blikens president utfärdade den 28 augusti 1982 utdelas minnesmedaljer för deltagande i 1939-1945 års krig inte längre.

Enligt förordningarna utser republikens president dessutom medlemmarna och sup-pleanterna i livräddningsmedaljnämnden och kommissionen för tjänsteutmärkelsetecken i statsrådet samt fattar beslut om återtagande av tjänsteutmärkelsetecken.

Fangvårdens förtjänstkors tilldelas av justi-tieministern på framställning av överdirek-tören för fångvårdsväsendet Förtjänstmed-aljen för befolkningsskyddsarbete tilldelas av

inrikesministern på framställning av landets befolkningsskyddschef. Brandvärnets för-tjänsttecken förlänas av inrikesministern på framställning av räddningsöverdirektören.

Vad gäller brandkorset bestäms att förslagen om förlänande av brandkors skall tillställas inrikesministeriet Förslagen skall åtföljas av personernas meritförteckningar och en redo-görelse för de grunder med stöd av vilka förtjänsttecknet föreslås. Gränsbevaknings-väsendets förtjänstkors och förtjänstmedalj förlänas av inrikesministern på framställning av chefen för gränsbevakningsväsendet Po-lisens förtjänstkors utdelas av inrikesminis-tern. Krigsinvalidernas förtjänstkors förlänas av försvarsministern på framställning av Krigsinvalidernas Brödraförbund. Militärens förtjänstmedalj förlänas av kommendören för försvarsmakten. Minröjningsmedaljen delas ut av huvudstaben. Finlands Reservofficers-förbunds förtjänstmedalj förlänas av för-svarsministern på framställning av styrelsen för förbundet. Reservistförbundet-Reservun-derofficersförbundets förtjänstkors förlänas av försvarsministern på framställning av sty-relsen för förbundet. Förbundet Päällystöliit-tos förtjänstmedalj förlänas av försvarsminis-tern på framställning av förbundets styrelse.

Gillesförtjänstmedaljen förlänas av försvars-ministern på framställning av styrelsen för organisationen. Förbundet Insinööriupseeri-liittos förtjänstmedalj utdelas av försvarsmi-nistern på framställning av förbundets styrel-se. Kadettkårens förtjänstmedalj utdelas av försvarsministern på framställning av före-ningens styrelse.

Finlands idrottskulturs förtjänstkors och förtjänstmedalj förlänas av undervisnings-ministeriet efter att statens idrottsråd har avgett utlåtande i ärendet.

Förtjänstmedaljen för trafiksäkerhetsarbete förlänas av trafikministern på framställning av Trafikskyddets förvaltningsråd. Special-förtjänstmedaljen för arbetsmiljöarbete för-länas av den minister som ansvarar för arbe-tarskyddet och tillsynen över det på fram-ställning av arbetsmiljömedaljkommissionen i anslutning till Olycksfallsförsäk-ringsanstalternas Förbund. Förtjänstmedaljen förlänas av arbetsmiljömedaljkommissionen.

I fråga om vissa förtjänst- och utmärkelse-tecken, t.ex. Finlands Röda Kors' utmärkel-setecken eller livräddningsmedaljen, bestäms i förordningen att de skall förlänas utan av-gift. I fråga om de övriga utmärkelsetecken och förtjänsttecken som nämns ovan finns

RP 146/1999 rd 7 inga bestämmelser angående eventuella

av-gifter. skyldig-heter som t.ex. gäller motsvarande tjänstetit-lar.

Gamla former av hederstitlar som funnits i Finland redan på 1500-talet är sådana greve-och friherrevärdigheter som inte är förbund-na med något administrativt grevskap. Uni-versitetens hedersdoktorat är en gammal form av hederstitlar. Den grundläggande formen av hedersdoktorat är värdigheten teologie doktor som förlänades på förord-nande av först kungen och sedan kejsaren.

De övriga fakulteternas hedersdoktorat här-stammar i Finland från den promotion som arrangerades 1840 med anledning av univer-sitetets jubileumsår.

I Finlands sista Rangordning som gavs 1897 (28/1897) har alla militära och civila tjänster i storfurstendömet indelats i fjorton klasser. Första klassen är tom och tjänsteför-teckningen inleds med andra klassens rang:

"general, amiral, verkligt geheimeråd". I motsats till vad fallet var i Ryssland, där alla civiltjänstemän hade mot officersgrad svarande civil tjänstegrad, förlänades de ci-vila tjänstegraderna, av vilka den högsta var verkligt geheimeråd och den lägsta kollegi-registrator, såsom speciella belöningar.

Titlar anses alltjämt vara ett offentligt er-kännande av en medborgare för arbete som han eller hon har utfört till förmån för sam-hället. Om förlänandet av titlar bestäms inte i några andra författningar än statsrådets be-slut om tillämpning av lagen angående stäm-pelskatt (663/1943). De bestämmelser som iakttas vid förlänandet av titlar har utformats av decenniers praxis.

Enligt reglementet för statsrådet (1522/1995) behandlar statsrådets kan8li de titelärenden som inte hör till något annat ministeriums verksamhetsområde. T.ex. ti-teln akademiker och vissa titlar inom utri-kesförvaltningen hör inte till statsrådets kansli utan till vederbörande ministerium.

I praktiken hör ca hundra olika titlar till verksamhetsområdet för statsrådets kansli.

Av vissa titlar framgår klart inom vilket om-råde personen i fråga har utmärkt sig.

En person som förlänats en titel har rätt att använda den livet ut. Det förutsätts dock att han eller hon har ett gott rykte och är en oförvitlig medborgare. Tidigare frihetsstraff eller bötesstraff kan påverka förlänandet av titeln. Förslag kan framställas av privatper-soner eller samfund eller bägge tillsammans.

A v det skriftliga förslaget till republikens president skall framgå vem som föreslås bli förlänad titeln. Titlar förlänas inte på en per-sons egen ansökan.

Titlar förlänas av republikens president genom öppna brev. Att förlägga förlänandet till en viss dag är i allmänhet inte möjligt.

På grund av den relativt omfattande och tidskrävande remissbehandlingen kan be-handlingstiden vara t.o.m. nio månader. Ti-telnämnden behandlar förslagen i allmänhet två gånger om året.

Den myndighet som i allmänhet avger ut-låtande är länsstyrelsen, som också inhämtar den lokala myndighetens och polismyndig-hetens utlåtande. Beroende på titeln inhäm-tar statsrådets kansli ocksa utlåtanden av myndigheter inom olika sektorer. När titeln professor skall förlänas, inhämtas utan un-dantag utlåtande av kanslern för Helsingfors universitet. slutligen inhämtas även skat-testyreisens utlåtande.

Titelnämnden har tillsatts av statsrådet.

Nämnden har i uppgift att till republikens president avge utlatande om förslagen till förlänande av titlar. Nämnden består utöver statsministern såsom ordförande av sju med-lemmar som besitter en omfattande kunskap som täcker olika områden i samhället. Repu-blikens president fattar beslut om titlar i statsrådet men utan att statsrådet lägger fram förslag.

Med stöd av 102 § lagen angående stäm-pelskatt har statsrådet utfärdat ett beslut om tillämpning av lagen angående stämpelskatt.

I beslutets 2 kap. finns bestämmelser om där-med förenad verklig tjänst. stämpelskatten på en titel varierar fran 350 mk för titeln director musices till 250 000 mk för titeln statsråd och bergsråd. stämpelskatten på en titel som förlänas en person som är anställd av staten, en kommun eller kyrkan eller en person som gått i pension från en anställning hos staten, en kommun eller kyrkan varierar

8 RP 146/1999

ro

från 200 mk till 62 500 mk. stämpelskatten för en titel betalas av den som framställt förslaget. Arligen inflyter sex till sju milj.

mk i stämpelskatt för titlar.

2.2. Lagen om republikens presidents