Landfästen

Landfästen har ofta gott om utrymme för placering av domkraft och säkerhetspallning. I studien har två olika metoder betraktats: lyft och avlastning från landfäste samt lyft från landfäste där avlastning sker på temporär konstruktion. Ändtvärbalkens kapacitet är avgörande för val av metod. Är

ändtvärbalken tillräckligt dimensionerad för att hantera förskjutna krafter kan lyft genomföras direkt från lagerpall. Om ändtvärbalk inte är tillräckligt dimensionerad kan man antingen förstärka den eller placera lyftpunkt framför landfäste vid längsgående balk.

På Karlbergsbron valde man att anordna den temporära stålkonstruktionen strax framför landfästet p.g.a. lagerpallen och brons ändtvärbalkar inte klarade av de laster som skulle uppkomma vid

temporära stålkonstruktionerna framför lagerpallen. Stålkonstruktionerna angör mot den längsgående balken och för ned last till berg via provisoriskt gjutna fundament, se figur 5.1 för skiss.

Figur 5.1 Skiss av temporär stålkonstruktion vid landfäste Karlbergsbron.

På Pampasbron var landfästenas lagerpall och ändtvärbalk tillräckligt dimensionerade för att kunna hantera förskjutna laster. Lyften genomförs då direkt från lagerpall via domkrafter utrustade med låsring. Då Pampasbron har breddats var man tvungen att även lyfta breddningen från dess landfäste trots att dess lager inte skulle bytas ut. Domkrafterna angjorde mot en tvärbalk placerad vid brons ände vid landfästet, se figur 5.2. Denna tvärbalk kontrollberäknades av WSP för att säkerhetsställa att den klarade av de laster som uppkommer vid lyft.

Figur 5.2 Skiss av lyft direkt från lagerpall.

5.2 Cirkulära stöd

Cirkulära stöd har mindre dimensioner än skivstöd och innehåller oftast ett lager per stöd. På denna typ av stöds pelartopp är det ont om utrymme utöver lagret. I denna studie har endast en metod för lagerutbyte på cirkulära stöd betraktats: temporär stålkonstruktion.

På bro över Kilsviken har de cirkulära pelarna en diameter på 1250 mm och lagrets mått är 660x620 mm. Utan temporär konstruktion finns det ingen möjlighet att genomföra ett lyft av överbyggnaden för att avlasta lagret.

En temporär konstruktion i stål används för att kunna genomföra lyft med domkrafter ansatta mot längsgående huvudbalkar på bron, se figur 5.3–4, för principskisser. Kring varje stöd placeras fyra st stående stålprofiler av VKR 400x400x12,5 mm. VKR-profilerna är delade i mindre delar för att möjliggöra återanvändning av material. Tvärbalkar och dragstag förankrar stålbalkarna i varandra. Bro över Kilsviken är byggd enligt VV Bronorm 69 vilken anger att tvärbalk intill stöd skall vara

dimensionerad för att kunna lyfta överbyggnaden, se figur 3.5 i kapitel 3.2. COWI har dock valt att inte lyfta via denna tvärbalk.

Figur 5.3 Principskiss, vy cirkulärt stöd med temporär stålkonstruktion enligt förslag från COWI.

Figur 5.4 Principskiss, plan cirkulärt stöd med temporär stålkonstruktion enligt förslag från COWI.

5.3 Skivstöd

Skivstöd har ofta fler än ett lager och är ett vanligt förekommande stöd vid brofogar där flera lager skall rymmas bredvid varandra. På Karlbergs- och Pampasbron har man utfört två olika metoder för att öka arean på stödet för att rätt antal domkrafter skall rymmas.

På Karlbergsbrons stöd B11 och D11 har en lösning med pågjutning av betong använts. En klack har formsatts, armerats, infästs och gjutits på befintlig pelare. Skivstödet har en befintlig bredd på 4,5 m och pågjutningen är ca 800 mm på var sida om stödet. Överbyggnadens låda är ca 8,0 m bred i underkant. Lyftet krävde plats för två domkrafter per lager och efter breddningen ryms allt på pelartoppen, se figur 5.5-6, för principskisser. Stöd B11 och D11 ligger vid en brofog och hade totalt fyra höghållfasta rullager per stöd. Enligt ritningar från ATKINS skall domkrafter omges av U-järn i konstruktionsstål som shimsas fast. Efter avklarat utbyte skall klacken rivas och skivstödet återställas till ursprungligt utseende.

Figur 5.5 Principskiss skivstöd med pågjuten klack.

Figur 5.6 principskiss plan, skivstöd med pågjutning.

På Pampasbron har man använt sig av en stålkonstruktion för att genomföra lyft av överbyggnaden. Befintlig bredd på stöd 7 och 13 är 5,0 m och höjden är ca 9,0 m för stöd 7 och 11,0 m för stöd 13. Stöd 7 och 13 hade totalt fyra höghållfasta rullager per stöd och för att lyfta överbyggnaden användes sex st. domkrafter per stöd. Överbyggnadens låda är ca 11,7 m bred i underkant. De längsgående bärande balkarna i lådan var placerade längre från stödet på denna bro, vid jämförelse med Karlbergsbron. Stålkonstruktionen som bar överbyggnaden vid lyftet var placerad på stödets fundament med en lutning utåt på ca 4° för stöd 13 och 6° för stöd 7, se figur 5.7–8. Lutningen av stålpelarna möjliggjorde placering av domkrafterna närmare de längsgående huvudbalkarna i överbyggnaden. Tack vare att WSP valde att placera pelarna med lutning så slapp man bredda befintligt fundament.

Figur 5.7 Plan över skivstöd med temporära stålkonstruktioner.

Figur 5.8 Vy över skivstöd Pampasbron.

5.4 Säkerhetspallning

I studien har två olika sätt för säkerhetspallning betraktats: 1. Säkerhetsok.

Nackdel: hög kostnad gällande material och arbete, stort ingrepp på konstruktionen, större projekteringskostnad.

2. Enkel stålkonstruktion på lagerpall.

Fördel: Billig, enkel att montera, lämnar inte spår efter sig, enkel att dimensionera. Nackdel: Tar upp yta från befintlig lagerpall.

När broarna i denna studie betraktats kan det visas att samtliga stöd med höghållfasta rullager säkerhetspallades på Karlbergsbron och Pampasbron. På Drottningholmsbron finns det vid tiden för denna studie (våren 2018) säkerhetspallningar på stöd 1 och 8 som är landfästen och på bro över Kilsviken saknas det säkerhetspallningar, vilket kan bero på stödens besvärliga läge och utformning.