5.6.1 Förutsättningar
Enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden.
Bebyggelsens konsekvenser för landskapsbilden har värderats utifrån hur mycket den förändrar landskapsbilden, hur stor förändringen är och om påverkan kan anses positiv eller negativ utifrån ett visuellt perspektiv.
En landskapsanalys har utförts under år 2020. I den anges att planområdet idag utnyttjas för bland annat fritidsaktiviteter och rekreation (Kreera, 2020). Planområdet är placerat på Kungsängens golfbana. Golfbanan har en varierad terräng med
sprickdalar och höjdryggar. Topografin skiftar med höjder ibland bestående av slutna skogspartier.
I landskapsanalysen har området delats in i nio karaktärsområden; Livgardets skogslandskap, Livgardets mosaiklandskap, Lejondalssjöns sprickdalslandskap, Kungsängens golfbana, Lejondals/Örnäs skogslandskap, Örnässjön, Brunna
verksamhetsområde, Brunna bostadsområde och Norrboda bostadsområde, se Figur 5-23.
Figur 5-23 Indelning av karaktärsområden vid planområdet (ungefärligt läge markeras med cirkel) (Kreera, 2020).
Del av Tång 2:5 m.fl.
Gränserna mellan öppet landskap och skog samt mellan bebyggelsen och dess omgivningar bidrar till olika rumsligheter och karaktärer. Utblickar från större rumsligheter avbryts ofta av trädridåer vilket begränsar synligheten till intilliggande rum (Kreera, 2020).
Landskapet omkring planområdet har förändrats mycket de senaste 50 åren, exempelvis med byggandet av E18 samt utbyggnaden av verksamhetsområdet Brunna.
De två primära barriärerna i området är E18 och Mälarbanan. Från Brunna
industriområde samt E18 blir exploateringen av del av Tång 2:5 m.fl. mycket synlig.
Karaktären på omgivningarna kommer inte förändras av bebyggelsen. Exploateringen och främst högdelen av byggnaden blir till viss del synlig på långt avstånd från Lejondal/Örnäs skogslandskap (nummer 1, Figur 5-24), Örnässjön (nummer 2 och 3, Figur 5-24), Livgardets mosaiklandskap och Kungsängens golfbana (nummer 4, Figur 5-24). Växtridåer utanför planområdet skymmer sikten till viss del vilket innebär att synligheten är beroende av årstidsväxlingen på grund av lövfällning. Kommunen äger endast en del av marken som växtridåerna står på.
Figur 5-24 Siktlinjer i landskapet vid planområdet. Planområdet markeras med raster (Kreera, 2020).
5.6.2 Bedömning av konsekvens nollalternativet
Vid ett genomförande av nollalternativet kommer inga ändringar ske inom
planområdet. Däremot har exploatering med CFC-lager skett sydväst om del av Tång 2:5 m.fl.
I nollalternativet är värdet för landskapsbilden hög och påverkan försumbar vilket innebär att konsekvenserna för nollalternativet är små eller försumbara.
5.6.3 Bedömning av konsekvens planförslaget
Vid genomförande av planförslaget blir exploateringen väldigt synlig från Brunna industriområde och från E18. I landskapsutredningen bedöms påverkan på landskapsbilden i detta område bli låg eftersom bebyggelsen inte kommer bryta karaktären av dessa omgivningar. Byggnaden kommer placeras i nord-sydlig riktning vilket exempelvis innebär att det finns mer plats för dagvattendammar och brynzon mot naturreservatet (Kreera, 2020).
Bufferten som golfbanan idag utgör mellan Brunna industriområde och naturreservatet kommer försvinna. I och med exploateringen blir det en skarp gräns mellan
verksamhet och naturreservat. Exploateringen innebär en högsta byggnadsdel som är 8-9 meter högre än befintlig exploatering och det kommer inte vara möjligt att skärma av med nya trädridåer på längre håll. Borttagning av träd och årstidsväxlingarna påverkar också hur mycket de nya byggnaderna syns från Lejondal/Örnäs
skogslandskap, Örnässjön, Livgardets mosaiklandskap och Kungsängens golfbana.
Sprängning som kommer ske på området bedöms även påverka utseendet av landskapet (Kreera, 2020).
Planförslaget innebär att det sker en negativ förändring av landskapet samt dess siktlinjer mot planområdet. Insyn mot planområdet begränsas till viss del av befintliga och tillkommande trädridåer. Det blir viktigt med kompensationsåtgärder för att förstärka gränsen och försöka dölja exploateringen inifrån naturreservatet. Åtgärderna kommer också fungera som ekologisk ersättning av den växtlighet som exploateringen tar bort. Åtgärderna kommer minska påverkan som antas bli liten till måttlig. Värdet på landskapet anses högt med tanke på närheten till bostäder och naturreservat vilket innebär att den sammanlagda konsekvensen anses bli måttlig till stor negativ.
5.6.4 Åtgärdsförslag
I landskapsanalysen föreslås följande åtgärder (Kreera, 2020):
• En brynzon från dagvattendammarnas strandzon och intilliggande öppna gräsmarker, till buskzon och vidare till ädellövträd. Brynets buskzon och trädzon ska gärna vara 30 meter bred och hanteras enligt en långsiktig skötselplan. Ett syfte med brynet är att förhindra full synlighet från
omgivningen i de fall andra växtridåer försvinner. Detta ska korrelera med föreslagna dammar och brynzoner för salamandrarna.
• Avgränsning av vägar mot naturreservatet med exempelvis en mur, som motverkar att fordonens ljuskällor riktas mot naturreservatet.
• Trädridåer och ängsmark är en annan åtgärd som innefattar att i den mån det är möjligt spara befintliga trädridåer längs planområdets södra gräns och att plantera träd som finns i omgivningen som tall, björk, asp, ek, samt anlägga en ny trädridå i östra delen av planområdet intill Garpebodavägan.
I gestaltningsprogrammet för planförslaget föreslås följande åtgärder (Archus Arkitekter, 2020):
• Inplacering av den stora byggnadsvolymen inklusive körytor anpassas till sprickdalslandskapets topografi och nordsydliga riktning samtidigt som en framtida utbyggnad av området ska kunna utföras som en naturlig fortsättning på strukturen.
• Byggnader ska präglas av genomtänkt arkitektur och gestaltas så att anläggningen som helhet kan accepteras i landskapet när den betraktas utifrån.
• Publika delar av området ska utmärkas av omsorg om miljön och såväl byggnader som mark ska utformas med tanke på att skapa en mänsklig skala och en trevlig och behaglig arbetsmiljö.
MKB:n rekommendrar att nya entréer till Lejondals naturreservat skapas för att främja sociala och hälsorelaterade värden. Förslagsvis kan spridningssamband och
förstärkande åtgärder för grönstruktur även studeras närmare.