Att vistas i eller tänka på Södra Hamnen utan att se vatten framför sig är svårt. Vattnet och Sundet är en grundläggande förutsättning för hamnverksamheternas existens och för hela stadens placering.
För närvarande är det mycket poulärt att bygga vid vattnet. Ur denna aspekt är Södra Hamnens landskapsmässiga förutsättningar en styrka. En ny stadsdel kan utvecklas som bygger på och framhäver vattnets attraktionskraft. Samtidigt kan annan egenskap i landskapet lyftas fram. Precis som längre norrut klättrar bebyggelsen söder om Knutpunkten ner för landborgen och ut över Söder. Det topografiska draget syns tydligt från Södra Hamnen och utifrån sundet. Norr om Knutpunkten avslutas bebyggelsen mot vattnet med Norra Hamnens vita
framträdande huskroppar. Deras utformning och uttryck kan upplevas som en länk mellan staden och sundet samtidigt som att gränsen mellan de båda tydliggörs. En ny bebyggelse i Södra Hamnen skulle kunna medverka till att synliggöra stadens speciella topologiska förutsättningar även söder om Knutpunkten samt bygga vidare på den gränsbildning mot och länk till sundet som Norra Hamnen utgör. Bebyggelsen kan även bidra till att knyta samman en övre och nedre del ar av staden. Uppdelningar och begränsningar som tidigare funnits behöver inte längre bli lika märkbara.
Slutsats
Styrkor
Dynamik, föränderlighet
Verksamhetsanknutna föremål, byggnader Campus
IKEA Knutpunkten Centralt läge Närheten till Sundet
Spännande landmärken att ta tillvara på Landskapets former
Svagheter
”Hård miljö”
Mindre goda klimatförhållanden Gles bebyggelse
Avsaknaden av grönska
Uppmarschområdets utbredning Järnvägens barriärverkan Otydliga kopplingar
Knutpunktens resurser outnyttjade Brist på platser
Reningsverket Bild B38 och
B39. Staden från Sundet.
Möjligheter
Förändring av järnvägen och skapandet av en stadsboulevard
Utvecklas till en själständig stadsdel - bl.a. genom att skapa en högre täthet Fortsatt goda solförhållanden i öster och mot Stadsparken
Förändringar av befintliga verksamheters lägen, bebyggelse och verksamhet Skapa en ny trafikstruktur och attraktiva gaturum
Skapa en bebyggelse med anknytning till staden, området och historien Ta vara på och skapa nya siktlinjer och utblickar
Utnyttja befintliga byggnader
Arbeta för tydligare kopplingar mellan nytt och gammalt Färjetrafiken kan medverka till att generera liv
Färjetrafiken kan förflyttas till ett läge längre västerut
Knutpunkten kan få förändrad organisation och förutsättningar
Hot
Förändringar i sundstrafikens verksamhet
IKEA, Campus och forskningsverksamheter växer ut och dominerar hela området
Planerna på Södertunneln skjuts upp
Farligt gods transporterna fortsätter köra genom Södra Hamnen Utsläpp från färjetrafiken
Förslag
Förslagsdel A
Förslaget för Södra Hamnen kan ses som en mix av de sju vattenfrontstyper som framkom i Dick Rigbys och Ann Breens bok. Planens struktur och innehåll är inte formad med speciell inriktning på boende, arbete,
kommersialism eller något annat. Istället skall stadsdelen vara möjlig att vistas i av olika skäl vare sig det syftar till att bo, arbeta eller roa sig.
Platsens själ
Förutom att en förändring av området i sig innebär att dess dynamik och liv kan fortgå skall platsens själ tydliggöras och bevaras på andra sätt.
För att påminna om vattnets dominerande inverkan på och grundläggande betydelse för Södra Hamnen blir vatten i olika formationer vanligt även på land. Längs gator i öst-västlig riktning skall dess inslag vara dominerande för att symbolisera kustlinjens olika sträckningar.
Genom att bevara några av Södra Hamnens kranar samt dockan kan dess starka karaktär delvis bevaras. Dessa påminner och ger en tydlig bild av hur området en gång såg ut och fungerade. Samma resonemang gäller för
tillvaratagande av kajernas former. Att fylla igen bassängerna i syfte att få mer mark skulle försvaga områdets historiska förankring.
För att den traditionellt livfulla miljön skall leva vidare är det viktigt att en mångfald av funktioner integreras. Genom att utforma en bebyggelse med flexibilitet kan den lättare anpassas till framtidens okända krav.
Utformningen av bebyggelsen kan ge olika upplevelser. Genom att skapa byggnader som uttrycker dess inre funktioner eller som påminner och för tankarna till vatten och hamnmiljöer kan platsens själ stärkas och bevaras.
Bild E9. Utsnitt av plan över Södra Hamnen. För att påminna och förstärka stadens succesiva tillväxt samt hamnområdets ständiga utveckling blir stadsrum i nord-sydlig riktning utsmyckade med vattenkonst i olika formationer
Lokalklimat
Med en tät bebyggelse skall området ges bättre klimatförhållande än dagens. De tätt liggande kvarteren hindrar vinden från att blåsa fritt. Längst mot väster får gårdarna skydd i form av en mur eller lägre och mindre hus som bidrar till visst vindskydd.
Platser i Södra Hamnen har placerats utifrån möjligheten att få mycket sol och lite vind. På de flesta finns skyddande bebyggelse i sydväst som dock till viss del ger skugga.
Bebyggelse föreslås vara relativt låg. Ur klimatsynpunkt kan detta gynna de lokala förhållandena. Höga byggnader kan dra ner vindarna och göra platserna kring husen extra blåsiga. Detta innebär ett genomsnitt på fyra våningar. Ett par utmärkande och strategisk placerade byggnader föreslås vara högre. I den västligaste delen anses det särskilt betydelsefullt att våningsantalet hålls nere för miljön och klimatets skull.
Bild E10. Utsnitt av plan över Södra Hamnen. Gårdar längst i väster vänder sig ut mot Sundet. Som skydd från vinden står mindre hus eller “paviljonger” ut mot kajkanten.
Täthet
Den levande stadsdelen uppnås delvis genom att bygga tätt. I Södra Hamnen har en tät kvartersstruktur med hög exploatering skapats. Antalet bostäder beräknas bli mellan 2000 och 2500 stycken. Yta för verksamheter, med det antagande att verksamheter finns i kvarterens bottenvåningar, beräknas bli cirka 60 000 m². Området har fått en exploatering på ca 2,0.
Funktioner och deras sociala betydelse
Förslaget innebär att Södra Hamnen utvecklas till en traditionell stadsdel med integrerade funktioner. Med IKEA, Knutpunkten, sundstrafiken och särskilt Campus finns goda förutsättningar för en sådan.
Reningsverkets bassänger täcks över för att begränsa buller- och luktstörningar. Med glastak kan bassängerna under mörka tider på dygnet belysas underifrån och förvandlas till ett spännande konstverk.
Metallerna som förvaras i magasinsbyggnaderna förflyttas till Väla Södra Varvets funktioner förflyttas till en del av den nya utfyllnaden.
HH-ferries samordnas med Scandlines. Oslofärjan får ny angöringskaj i anslutning till en ny kryssningshamn vid den nya utfyllnaden.
Som princip planeras husen för verksamheter i de undre våningarna och bostäder på de övre. Emellertid är det betydelsefullt att husen har en inre
flexibilitet som gör det möjligt att använda dem efter behov. Ett av villkoren för bostäder på bottenplan bör vara insynsskydd.
Bild E11. Södra Hamnen har en exploatering på ca 2,0.
Trafikens struktur & miljö
En järnvägstunnel antas som förutsättning för utvecklingen av området. Alternativ N är valt.
Farligt gods omdirigeras och transporteras inte längre genom Södra Hamnen. Förslaget bygger på att staden inte längre tillåter denna typ av transporter i dess centrala delar. Båtar som skall transportera godset avgår i fortsättningen från sydligare hamnbassänger.
För gatunätet gäller nya principer. Gatorna har systematiserats efter bredd och funktioner. Gatornas gestaltning styrs av ett schema som delar upp gator i boulevard, parkeringsgata, stadsgata, lokalgata och ”promenadgata” eller Stilla gata. Alla öst-västligt gående gator utformas med grönska i form av träd och buskar som utsmyckande element. Det skall symbolisera hur grönskan inifrån land letar sig ut och möter kusten. För gator i nord-sydlig riktning är grönskan utbytt mot vattenkonst i olika former. Detta skall tydliggöra hur kustlinjen förändrats sedan 1800-talet och successivt förflyttats mot väster. Vattnet längs gatorna kan ses som symboler för äldre kustlinjer. Vattnet i dessa kanaler, dammar, fontäner eller speglar kan bestå av dagvatten. För den estetiska utformningen av detta är förslaget endast en princip. Mer detaljerad gestaltning bör komma i ett senare skede. Utformningen av dem styr typen av körsätt
.
Det är inte på något vis så att gatorna skall vara identiska med varandra. Är gatan kantad av träd måste en parallellgata till denna inte vara kantad av samma trädslag, uppställning, mängd osv. Samma sak gäller de gator där vattenkonst istället kan avnjutas. Huvudprincipen som skall tillämpas är att vatten skall dominera på de öst-västligt gående gatorna och grönska dominera de nord-sydgående.För uppmarschområdet gäller en ny utformning. Körbanorna skall kantas av träd för att ge ett mer tilltalande intryck. Passager över det långsträckta området sker via två nya gång- och cykelbroar. Under den sydligaste av dessa placeras biljettboxar. Med ett utbyggt parkeringsdäck på
Knutpunkten blir en större del av uppmarschområdets norra del övertäckt. Det innebär att passagerarna kör/väntar på färjan under tak en längre tid än för närvarande. I områdets södra del föreslås en högre byggand som delar trafik till och från färjorna.
För att lösa frågan med parkeringsplatser föreslås parkering under gårdar som princip. I de flesta kvarter kan gårdarna lyftas upp drygt en meter över mark vilket innebär att garaget inte måste ligga lika djupt som om ett traditionellt. Samtidigt blir följden att lägenheterna höjs, så att första våningen ligger i höjd med gården vilket ger ett naturligt insynsskydd för eventuella bostäder. Ligger istället verksamheter på första våningen kan de utnyttja en högre takhöjd. Försörjningen i övrigt sker i parkeringshus och utmed gatorna. De två parkeringsplatserna som fanns på Konsul Perssons Plats samt i kvarteret nordväst om kyrkan har byggts om och blivit
parkeringsgarage. Ovanpå garagen finns nya kvarter respektive en ny park. Däcket och parkeringshuset på Knutpunkten finns kvar med den ändring att ett par platser bort faller från däcket och några tillkommer i huset. I den nya gränsen mellan hamnen och staden byggs en ny gata, Hamngatan. Den skall tillsammans med en ny utformning av Bredgatan medverka till att belastningen på den senare sjunker.
Överst till vänster: Bild E12. Den nya
stadsboulevarden genom stadens södra delar. Med funktioner som alstrar liv och rörelse i
bottenvåningarna samt en väl gestaltad gatumiljö finns förutsättningar för att att den hårt trafikerade gatan kan bli ett attraktivare stadsdrum. Till vänster: Bild E13. I parkeringsgatans mitt kan bilar parkera fem i bredd. detta kan vara en åtgärd som bidrar till att sänka
hastigheter på gatan.
Nedan: Bild B40 och B41: Exempel på hur Knutpunktens parkeringshus kan glasas in gör att göra det mer spännande samt hur underjordiska
parkeringskällare kan bli mer konstfulla.
Bild E14 och E15. Två olika typer av stadsgator finns. Skillnaden är bredden mellan dem.
Nedan: Bild E16. Lokalgata där grönskande inslag ersatts med vattenkonst.
Nedan: Bild E17. Längs Terminalgatan kan sidan som gränsar till uppmarschområdet få en bredare kanal eller vattenspegel.
Till höger: Bild E18. På den “stlla gatan” samsas olika trafikslag på en och samma yta.