--- Efter att ha kommit fram till att organisationskulturen på Torsbergsgymnasiet är stark ska vi nu gå över till att undersöka vad som kännetecknar ett bra ledarskap i en stark kultur. Till att börja med ska vi, med hjälp av Bolman och Deals (2012) diagram, beskriva hur rektorerna är som ledare. Sedan ska vi gå över till kontingensteorier för att belysa vilken ledarstil som är lämpligast för rektorerna att använda sig av och vilken ledarstil som de använder sig av idag.
---5.3.1 Fem olika typer av ledare
För att kunna placera rektorerna i Bolman och Deals (2012) diagram för "fem olika typer av
ledare" måste vi veta hur stort intresse rektorerna har för människor och hur stort intresse de
har för sina arbetsuppgifter. Det är svårt, om inte omöjligt, att mäta i exakta siffror hur stort intresse en person har för människor och sina arbetsuppgifter. Vi har noggrant granskat de svar som vi har fått under intervjuerna med rektorerna för att uppskatta på ett ungefär vart i diagrammet som de befinner sig.
Alla rektorer sade under intervjuerna att det roligaste med deras arbete är att träffa människor. Rektorn för enhet 1 sade att hon älskar att göra besök i klassrum för att tala med lärare och elever. Rektorn för enhet 2 sade att hon älskar kontakten med personal och elever. Vi fick liknande svar från alla rektorer. Utifrån det kan vi fastställa att rektorerna har stort intresse för människor som är en del av Bolman och Deals (2012) diagram.
Den andra delen i Bolman och Deals (2012) diagram handlar om hur stort intresse ledare har för sina arbetsuppgifter. Som vi har förstått det utifrån de svar som vi har fått under
intervjuerna med rektorerna är deras största och viktigaste arbetsuppgift kontakten med människor runt omkring dem. Rektorerna ansvarar för att alla i skolan ska trivas och må bra, både personal och elever. Vi har fått höra från rektorn för enhet 3 att om det inträffar några problem i skolan diskuteras det ofta under möten tillsammans med ledningen. Vi uppfattar det som att lärare och rektorer sätter sig ner tillsammans för att diskutera om olika situationer som uppstått på skolan. På så sätt kan de komma fram till en gemensam lösning av problematiken. Rektorn för enhet 1 berättade att hon upplever att det är roligt att vara i skolans miljö, att hon älskar skolan, skolkorridoren och klassrummen. Det är ett tecken på att hon har stort intresse för sina arbetsuppgifter eftersom hon trivs på skolan.
Rektorn för enhet 4 sade att motivation för honom är att se hur elever växer upp och blir mognare. Det är enligt oss ett tecken på att han tycker om sina arbetsuppgifter eftersom han får vara med och påverka elevernas utveckling.
Vi har även fått höra vad rektorn för enhet 3 hade att säga om sina arbetsuppgifter. Vi uppfattar det som att han älskar att arbeta som rektor eftersom det är ett yrke som innebär en utmaningen, en utmaning som består i att försöka få allting i skolan att fungera bra. Med andra ord har vi förstått att rektorn för enhet 3 är mycket engagerad i att skapa en organisation där det ges bra utbildning, samarbete och god kontakt med elever. Det är tecken på att även denne rektortycker om sina arbetsuppgifter.
Utifrån svaren som vi fått från rektorerna kan vi fastställa att alla rektorer både har stort intresseför människor och stort intresse för sina arbetsuppgifter. Dock finns det en brist som framkommit om rektorernas hantering av uppskattning. Flera lärare har sagt att rektorer nästan aldrig besöker dem i deras klassrum vilket lärarna hade velat se mer av. Det kan
naturligtvis bero på många olika orsaker som t.ex. tidsbrist eller lite intresse för människor. På grund av att rektorerna gör allt för få besök i klassrummen har vi bedömt att deras placering i Bolman och Deals (2012) diagram sjunker ett snäpp. Vi menar att det är ett tecken på att rektorerna inte når den högsta nivån gällande intresse för människor. Vi bedömer det inte som ett stort problem. Vi anser att rektorerna kan lösa det genom att göra fler besök i
klassrummen.
Läraren i svenska sade att det är i klassrummen som man får se hur lärare och elever arbetar. Vi uppfattar det som att läraren i svenska skulle uppskatta det om deras rektor kom förbi i klassrummen ibland för att se hur allting fungerar.
Med det som utgångspunkt vill vi göra en gemensam placering av alla rektorer i Bolman och Deals (2012) diagram. Vi har kommit fram till att en placering på 9,8 passar rektorerna bra. Det innebär att vi i stort sätt har placerat rektorerna i kategorin "integrerat chefskap" med en liten brist. Som sagt är bristen att rektorerna gör alldeles för få besök i klassrummen i skolan som lärare skulle vilja se mer av.
5.3.2 Kontingensteorier
Bolman och Deal (2012) anser att det finns fyra olika ledarskapsstilar som är relaterade till fyra olika situationer. Dessa fyra olika utövande av ledarskap är situationsbaserade. Det innebär att ett ledarskap som fungerar bra i en situation inte alltid behöver fungera bra i en annan situation. Därför har vi försökt att ta reda på hur situationen på Torsbergsgymnasiet ser ut för att välja ut ett lämpligt ledarskap för rektorerna.
När vi frågade läraren i biologi om vad hon anser gör Torsbergsgymnasiet unik i jämförelse med andra skolor svarade hon:
”Det var som en elev sa till mig att: Ja jag tyckte att du var hård mot mig när jag gick här
men när jag väl kom till universitet, då upptäckte jag att jag har lärt mig så mycket. Jag har nästan gått igenom allt som vi läser nu medan de på andra skolor inte har gjort det."
Läraren i biologi fortsatt med att säga:
"Sedan har jag hört andra elever säga att lärarna är så hjälpsamma på den här skolan i
jämförelse med andra skolor.”
Vi tolkar det som att lärarna på Torsbergsgymnasiet är duktiga i sina yrken. Vi uppfattar det även som att lärarna håller hög nivå när det gäller att lära ut kunskap till elever. Dessutom har vi förstått att personalen är mycket hjälpsamma. Det är enligt oss ett tecken på att personalen trivs med sina arbetsuppgifter.
Läraren i svenska ansåg att hon motiveras av att arbeta hårt för att ge eleverna all den kunskap som de behöver för att klara sig bra resten av sina liv. Vi uppfattar det som att hon tycker om sitt yrke eftersom det handlar om att utveckla elever.
Nedan har en av oss skribenter beskrivit sin upplevelse av hur lärarna på Torsbergsgymnasiet var när han studerade där:
"Under de tre åren som jag gick på Torsbergsgymnasiet kände jag att lärarna gav oss elever
allt stöd som vi behövde. Jag är mycket nöjd med lärarnas prestation. Jag känner att jag har fått med mig mycket kunskap. Det syntes verkligen på lärarna att de var mycket säkra och kompetenta i de ämnen som de undervisade i. Jag minns att det rådde ett öppet klimat vad gällde relationen mellan lärare och elever. Lärarna hade oftast dörrarna till sina kontor öppna. Det gjorde att man som elev alltid kände sig välkommen att stiga in och tala med lärarna. Det bästa med lärarna var deras glädje. Under lektionstid kände jag att lärarna alltid var glada. Samtidigt som de lärde oss olika ämnen drog de ofta skämt som följdes av ett gott leende. Då kände jag att det blev mycket roligare att lyssna på lärarna."
Utifrån svaren som vi har fått från de anställda och vår egen upplevelse av skolan samt vår egen erfarenhet har vi kommit fram till att delegerande ledarskap är lämpligt för rektorerna på Torsbergsgymnasiet. Det betyder att vi genom vår undersökning har kommit fram till att personalen i skolan är kompetenta och arbetsvilliga. Därför anser vi att delegerande ledarskap är det optimala valet för rektorerna att använda sig av. Det innebär att rektorerna inte skall lägga sig i de anställdas arbete utan personalen klarar sig alldeles utmärkt på egen hand. Med den information som vi har fått från respondenterna har vi förstått att det faktiskt är den här typen av ledarskap som rektorerna använder sig av idag.
Bibliotekarien på skolan svarade så här på frågan om hur ledningen jobbar för att motivera honom:
"De vet att jag vill jobba självständigt alltså lägger de sig inte i mitt jobb."
Vi uppfattar det som att bibliotekarien känner sig säker i sitt jobb vilket är anledningen till att han vill arbeta självständigt. Vi tolkar det alltså som att bibliotekarien inte vill ha några råd av ledningen om hur han ska utföra sitt arbete utan det vill han sköta på egen hand. Den här typen av ledarskap menar vi att rektorerna ska fortsätta med eftersom det är ett lämpligt val utifrån hur situationen på skolan ser ut.
Härmed har vi förstått hur rektorerna är som ledare och vilket ledarskap som är mest lämplig för dem. Vidare ska vi diskutera hur rektorerna kan öka motivationen hos sina medarbetare.