De lege ferenda – en generell domstol?

Som uppsatsen illustrerat har strävan länge varit att hålla isär de allmänna domstolarnas och de allmänna förvaltningsdomstolarnas behörighetsområden. Politiska diskussioner har dock förts om lagstiftaren bör sammanföra de allmänna förvaltningsdomstolarna och de allmänna domstolarna till en enda domstolsorganisation.²⁵²

Förvaltningsprocessen har utvecklats till att bli alltmer snarlik den process som förs i de allmänna domstolarna.²⁵³ Inför tillkomsten av 22 a § förvaltningslagen framfördes förslag om att ändra hela domstolssystemet och istället för flera olika typer av domstolsslag skapa en enda generell domstol. Ett förslag löd att denna domstol skulle utföra laglighets-prövning av förvaltningsbeslut på det vis som redan förekommer i några av de nordiska grannländerna.²⁵⁴På så vis hade det undvikts att fall hamnar mellan stolarna alternativt på

250

SOU 2003:5 68 ff samt DV-rapport s 13 f och s 28 ff.

251

DV-rapport 2003:3 s 11.

252

Lavin, Förvaltningsprocessen 2000 s 98.

253

Redaktionens påpekande i FT 1995, Förvaltningsrätten och förvaltningsdomstolarna i stöpsleven? s 201.

254

båda stolarna. Ytterligare en positiv effekt av sammanslagningen vore att sådana komplicerade och oklara fall direkt skulle ha hamnat rätt och därmed hade långdragna processer undvikits.

Inom vissa områden har det påbörjats en sammanföring av mål till en och samma domstol. Ett exempel på överförande av mål är verkställighet enligt 21 kap. föräldrabalken. Dessa mål har sin grund i vårdnadsbeslut fattade av allmän domstol och numera är allmän domstol dömande instans även i verkställighetsfrågorna, se 21 kap. 1 § st 2 föräldrabalken (1949:381).

Till skäl för en sammanslagning av domstolstyperna har anförts att det med största sannolikhet skulle underlätta för enskilda att få överblick över domstolssystemet. På så sätt skulle det bli lättare att orientera sig. En nackdel som framförts är risken för att special-kunskaperna hos domare skulle minska.

Regeringen har i budgetpropositionen 2004/05:1 framfört att det visat sig fördelaktigt att tingsrätter och länsrätter samverkar. Samverkan har hållits på en administrativ nivå och dessa underrätter har haft en gemensam chef. Regeringen har för avsikt att om det är lämpligt så skall fler underrätter i allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol sam-verka på detta sätt.²⁵⁵

13.4.1 Yttranden över frågan

När frågan var uppe för behandling hos justitieutskottet kom utskottet fram till slutsatsen att det inte bör ske en sammanläggning av domstolarna utan istället bör man inrikta reformarbetet på den administrativa delen. Peter Althin framförde reservationer mot utskottets förslag till riksdagsbeslut. Han var av åsikten att de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna bör sammanslås på längre sikt. En sammanslagning av domstolarna skulle medföra att underrätterna klarar sig från nedläggning och därmed kan

255

de förbli ett förekommande geografiskt inslag i Sverige. Enligt honom skulle en enda domstolstyp skapa enhetlighet.²⁵⁶

Wiweka Warnling-Nerep kritiserar i viss mån uppdelningen av Sveriges domstolssystem.

Hon skulle föredra en omfattande förvaltningsreform där allmänna förvaltningsdomstolar får till uppgift att utföra extensiv laglighetsprövning av förvaltningsbeslut. De allmänna domstolarna skulle då ha uppgiften att pröva konstitutionella frågor. Hon anser det dock inte troligt att detta förslag skulle kunna realiseras inom överblickbar tid.²⁵⁷ Hon har även diskuterat alternativet att slå samman de två domstolstyperna till en generell domstol. Fördelen skulle då enligt henne bestå i att inga fall hamnar mellan stolarna. Trots denna stora fördel måste det beaktas att domarnas specialiseringsmöjligheter vid en eventuell sammanslagning riskerar att reduceras.²⁵⁸

13.4.2 Framtidsgruppen

Drygt 90 stycken av Sveriges domstolschefer samlades i maj år 2002 för att diskutera och nominera deltagare till det som skulle bilda den så kallade ”Framtidsgruppen”. Under ett års tid arbetade denna grupp fram en vision för det svenska domstolsväsendet.

Visionen för domstolsväsendet är att varje separat domstol är såpass stor att den får en motståndskraftig organisation och att tillfälle skapas för domarna att specialisera sig. Resursanvändningen skall vara välutnyttjad och arbetet skall fördelas effektivt.²⁵⁹

I Framtidsgruppens vision ingår även att det sker en sammanslagning av de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Önskan är en enda domstols-organisation bestående av: en underrätt i varje län, maximalt 40 stycken, fem överrätter där prövningstillstånd krävs samt en högsta instans. Förhoppningen är att underrätterna skall svara för tyngdpunkten av den dömande verksamheten. Underrätterna skall vara autonoma i förhållande till varandra, men samarbeta inom regionerna. Då visionen är att de anställda domarna i hög utsträckning skall vara specialiserade bör anställningarna vara flexibla. Det

256

Justitieutskottets betänkande 2004/05:JuU6 s 14 ff.

257

Warnling-Nerep, Rättsprövning & rätten till domstolsprövning s 270

258

Warnling-Nerep, utkast 12 kap Förvaltningsrättens grunder s 337.

259

skall vara lätt för domarna att erhålla omfattande specialistkunskaper i de fall sådana kunskaper främjar handläggningen. Därför skall det vara möjligt att tjänstgöra även utan-för sin egen domstol.

Då domstolsväsendet även är beroende av att samarbetet fungerar mellan dem och andra myndigheter och organisationer bör ett sådant samarbete främjas, vilket skulle leda till en effektiviserad verksamhet. I organisationen skall det finnas en myndighet med uppgift att samordna hela verksamheten. Övriga administrativa uppgifter skall lösas internt av domstolarna.

Visionen är att alla måltyper som handläggs av den generella domstolen skall omfattas av en enda processlag. Målet är att obstruktion av handläggning i möjligaste mån skall för-hindras och för detta skall parterna själva svara.²⁶⁰