Begreppet upplevdes främmande för respondenterna, dock hade de reflekterat över att detaljeringsgraden skiljer sig mycket mellan underlag. Som Hooper (2015) påstår så har begreppet fått en del olika tolkningar, men att LOD är i en standardiseringsfas (Eckerberg, et al., 2016). Respondenterna tyckte att alla medkonsulter delade med sig underlag som var både för hög och låg LOD-nivå. Det mest kritiska var geometrier och placering av byggdelar som berör en konstruktörs område i projekteringen.
I intervjuerna förklarade en respondent att om alla medkonsulter arbetade med rätt nivå av LOD från början och succesivt arbetade upp till de högre LOD-nivåerna, skulle det skapa en gemen arbetsgång och mindre konflikter skulle förekomma.
Kort sammanfattat kan man säga att LOD-nivåerna representerar följande direktiv: • 100: Inga geometriska presentationer, visar att en byggdel ska finnas ungefär
på given plats.
• 200: Visar att byggdel tar upp yta, ingen fast geometri eller placering. • 300: Fast placering och geometrier.
• 350: Kompletterande information berörande kopplingar av byggdelar. • 400: Tillräckligt med information för att skapa bygghandling.
• 500: Förvaltnings- och relationsskede, höggrafisk visualisering.
Frågeställning 1 - Vad för typ av projekteringsunderlag
mottager konstruktörer?
Vad konstruktören får in som projekteringsunderlag är väldigt varierande: • IFC
• 3D-DWG • 2D-DWG • PDF
Underlagen varierade överlag när man analyserade detaljeringsnivån beroende på vilken konsult som överlämnade underlaget. Detta skapade problem för konstruktören dels för de inte vill ha för detaljerat underlag då det tynger ned 3D-modellen samt det ansågs onödigt med objekt som inte var relevanta för deras arbetsuppgift. Det kunde
Analys och resultat
även vara dåligt detaljerade underlag vilket genererade mer arbete för konstruktörerna i form av kontroll av andra medkonsulters underlag för att skapa en korrekt modell. Dåligt detaljerade underlag ansågs komma generellt från el-konsulter vilket ansågs vara en brist i projekteringsskedet då man som el-konsult ofta överlämnade PDF-handlingar och 2D-DWG.
Respondenterna ansåg det lämpligt att sätta krav för bättre projekteringsunderlag utifrån bland annat LOD och 3D-modellering. Dock upplevde många respondenter att man kom in för sent i projekteringen för att kunna vara med och påverka hur kraven av projekteringsunderlagen skulle se ut från medkonsulterna.
Respondenterna önskade även att medkonsulter skulle börja projektera enbart i 3D. Man såg det som en stor fördel att kunna se medkonsulters projekteringsunderlag i en 3D-miljö för att man mer visuellt kunde se vad som innefattade i medkonsultens underlag. Framförallt var höjder bra att se i en 3D-modell då plushöjder i en 2D-modell upplevdes lätt att misstolka. Man ville se direkt om det blev konflikter i en modell utan att behöva mäta. Vad som anses är kompatibelt med LOD finns i tabell 5.
Tabell 5, vilka filformat som är kompatibelt med LOD
Filformat Kompatibelt med LOD
IFC Ja
3D-DWG Ja
2D-DWG Nej
PDF Nej
Frågeställning 2 - Hur utnyttjas LOD vid projektering?
Begreppet Level of Development var väldigt nytt för respondenterna. Man upplevde inte att man arbetade utifrån begreppet, dock ansågs medkonsulterna ofta vara på olika LOD-nivåer i samma projekt.Respondenterna tyckte att bland annat installationskonsulter lämnade underlag som tenderade att ändras vilket genererade en del samordning mellan berörda parter. Till exempel lämnade arkitekter ut väldigt detaljerade underlag men i ett annat syfte, som att visualisera projektet utan byggtekniska aspekter. Det resulterar i att konstruktörer hamnar någonstans mellan för hög och låg LOD.
Respondenterna nämnde att man i projekteringen ville ligga så högt som möjligt i detaljeringen för att säkerställa kvalitét till kunden och eliminera riskerna för fel i projekteringen. Högsta tänkbara är LOD 400 där nivån är så tillförlitligt att man kan skapa bygghandlingar.
Frågeställning 3 - Hur kan projekteringsfasen för
konstruktörer effektiviseras med hjälp av krav på LOD-nivåer?
Idag lägger konstruktörerna ned mycket värdefull arbetstid på att anpassa underlag från medkonsulter. Detta skapar en ineffektiv projekteringsprocess, dock finns goda möjligheter till förbättring. I de flesta projekt idag ansåg respondenterna att man tillämpar BIM, vilket är grundläggande för att även kunna kravställa vilken LOD-nivå som ska tillämpas vid projekteringsprocessen.
Respondenterna tog upp att de byggdelar som gick genom deras konstruktion ändrade geometrier i ett allt för sent skede, vilket orsakade onödigt mycket samordning och spillde dyrbar tid för konstruktörerna. Det vore alltså önskvärt att kravställa en LOD- nivå redan tidigt i processen, vilket är viktigt att ta med på erfarenhetsåterföringsmöten. Idag beaktas inte LOD vid erfarenhetsåterföring. Däremot nämnde respondenterna att LOD-begreppets relevans vid erfarenhetsåterföringsmöten var hög och man hoppades på att begreppet blir vanligare i framtiden. Man önskar mer samgranskning av de olika LOD-nivåerna och vad dessa kan ge för påverkan av projekteringsprocessen vore gynnsamt vid projekteringen.
Genom att få komma in tidigare i projekteringen ansåg respondenterna att man kunde påverka hur projekteringsunderlagen såg ut samt vilken LOD-nivå projekten ska uppnå. Som tidigare nämnt så finns det potential att effektivisera projekteringsprocessen med hjälp av LOD. Respondenterna upplevde att begreppet LOD var nytt för dem, dock kunde de delge att LOD-nivån skiljer sig mellan medkonsulterna. Här finns alltså stor potential för en effektivare projekteringsprocess.
Trots att BIM tillämpas i de flesta projekt som respondenterna arbetar i finns det medkonsulter som fortfarande arbetar i 2D-dwg eller PDF. Dessa filformat är inte tillämpbara med BIM och alltså LOD, se tabell 5. Detta gör att konstruktörerna får lägga ned arbetstid på att modellera upp medkonsulters underlag för att komma vidare i projekteringen.
En högre detaljeringsgrad motsvarande LOD 400 skulle förenkla och skapa projekteringsunderlag redo för tillverkning. Det finns dock problematik även i dessa projekt. Respondenterna ansåg att i projekten där underlagen innehöll för mycket information gjorde modellerna mycket trögarbetade. Alltså tar även detta för mycket värdefull arbetstid.
En successiv process där alla medkonsulter arbetade tillsammans med en LOD-nivå till nästa LOD-nivå var önskvärt. En respondent ansåg dock att det krävdes mycket samordning innan man kunde börja projektera med denna metod, eftersom alla kom in i olika skeden i projekteringen. Genom att tillämpa LOD 300 där alla geometrier är fastställda som standard, kan medkonsulterna därefter gemensamt utveckla underlagen till LOD 400.
Konstruktörerna påpekade att geometrier var den mest kritiska informationen som behövdes när man projekterade med prefabricerad betong. Ett argument för att LOD 300 är den optimala nivån är att konstruktörer kommer så pass sent in i att alla geometrier bör vara fastställda för att undvika för mycket arbete med samgranskning. Vid LOD 300 kan man se hur stora alla byggdelar är samt medkonsulters positioner av exempelvis el-ledningar och håltagning för ventilation. Därför bör LOD 300 vara den optimala nivån. Genom att applicera LOD i projekteringsprocessen bör alltså LOD 300
Analys och resultat
brukas, då nivån fastställer geometrier och placering. Vid applicering av LOD 300 kommer inte konstruktörerna behöva lägga ned värdefull arbetstid på att varken omarbeta 2D-handlingar till 3D, eller banta allt för detaljerade 3D-handlingar. LOD 300 skapar alltså en effektivare projekteringsprocess.
Koppling till målet
Studiens mål var att undersöka hur konstruktörer förhåller sig till LOD samt hur man kan effektivisera projekteringsprocessen för konstruktörer. Genom resultatet från frågeställning ett har projekteringsunderlagen konstruktörer tar emot idag kunnat analyseras. Här har också deras förhållningssätt gentemot LOD tagits upp. Resultatet av frågeställning ett landar i att konstruktörer tar emot underlag i varierande filformat och detaljeringsgrad. Resultatet från frågeställning två genererade mer konkret hur mycket man arbetar med LOD i projekteringen, vilket även var studiens mål. Idag arbetar man inte så mycket med LOD, dock finns det potential i att tillämpa begreppet. Frågeställning tre har bidragit till att kunna besvara hur projekteringsprocessen kan effektiviseras för konstruktörer. Genom att tillämpa LOD 300 vinner man värdefull arbetstid. Att kravställa LOD 300 tidigt i projekteringen minimerar samgranskning av underlag, vilket kan vara tidskrävande. Vidare minskas arbetstiden av att modellera underlag där detaljeringsgraden varit bristande. Med LOD 300 reduceras även icke värdeskapande arbetstid, då projekten inte skulle innehålla en för hög detaljeringsgrad som det idag kan göra.
Resultatet från dessa tre frågeställningar bidrar till en mer djupgående syn på hur LOD kan utnyttjas som ett hjälpmedel i projekteringsfasen i ett byggprojekt. Samt var man står idag avseende projekteringsunderlag och vad konstruktörer tycker kan förbättras för att göra projekteringen mer effektiv.
Trots att studien utfördes i samarbete med Structor Värmland AB innebär det inte att resultatet är bindande enbart till detta företag. Resultatet är applicerbart på andra organisationer som arbetar på liknande sätt med prefabricerad betong.
Diskussion och slutsatser
Detta kapitel ger en kort sammanfattning avseende studiens resultat, diskussion, slutsatser samt rekommendationer för vidare forskning.
Resultatdiskussion
För att uppnå hög validitet var frågeställningarna en fundamental del i frågorna till intervjuerna. Genom extra tydlighet av vad intervjun skulle handla om och med förberedande underlag till respondenterna eliminerades eventuella misstolkningar av intervjuernas syfte. Konstruktörerna upplevdes intresserade av ämnet och pratade utifrån deras egna upplevelser. Att respondenterna skulle svara exakt likadant om en liknande intervju skulle göras går inte att säkerställa. Konstruktörerna anses ha god trovärdighet då många hade fler års erfarenhet av projektering. För att styrka det empiriska data lades en grund av en litteraturstudie.
Samtliga respondenter intervjuades på samma sätt och med samma frågeformulär. Frågorna baserades på rapportens frågeställningar med några följdfrågor för att skapa en naturlig diskussion mellan intervjuande part och respondent. Frågorna som ställdes till respondenterna var ibland inte exakt likadana, dock med samma syfte att besvara samtliga frågeställningar. Något som hade kunnat öka kvalitén på intervjuerna hade varit att på förhand hålla en testintervju för att säkerställa frågornas relevans och tydlighet.
Intervjuerna hölls med konstruktörer enbart från Structor Värmland AB vilket inte försäkrar generaliseringen för resultatet. Ifall fler företag intervjuats hade generaliserbarheten kunnat styrkts eftersom man kunnat se om arbetsmetoderna hade skiljt sig från olika företag som arbetar med prefabricerad betong. Däremot så kan företag som på liknande sätt arbetar som respondenterna ta del av resultatet.
Respondenterna ingick i princip i samma åldersgrupp, med generellt lite arbetslivserfarenhet (se tabell 3). Studiens resultat hade eventuellt kunnat utfalla annorlunda om respondenterna hade haft längre arbetslivserfarenhet. Detta anses dock inte troligt då begreppet LOD var relativt okänt för företaget i sig.
Något som också kunnat bidra till ett annorlunda resultat vore att se hur en medkonsult ser på BIM och LOD. Det som hade varit intressant med synpunkter från andra medkonsulter hade varit att se deras syn på hur man projekterar och varför implementeringen av BIM och i sin tur LOD inte är aktuellt trots att det är kravställt. För många skulle det kunna vara en kostnadsfråga och att man helt enkelt är kvar i gamla arbetssätt och inte drar någon större nytta av en implementering.
Då vissa medkonsulter inte skickade projektunderlag i 3D utan i 2D kunde man inte fastställa vilken typ av LOD-nivå dessa hade, då det kräver 3D-modellering. Ett sätt att fastställa LOD-nivån på en 2D-projektör kan vara att kalla LOD-nivån för LOD 0. LOD 0 förklarar då att projekteringsunderlaget inte med viss säkerhet går att se konflikter eftersom höjdledsplacering saknas. Däremot dimensioner som diameter och längder går fortfarande att fastställa, men inte rent visuellt som respondenterna ville att det skulle illustreras.
Diskussion och slutsatser
Metoddiskussion
Valda metoder för studien anses relevanta med tanke på att konstruktörers upplevelser och åsikter om hur konstruktörers projekteringsunderlag ser ut har ett samband till frågeställningarna. Att genomföra studien på ett annat sätt och få ut samma resultat än från de semistrukturerade intervjuerna hade blivit svårt. Med hjälp av inspelningar från intervjuerna har arbetet kring empirin underlättats då man har material att gå tillbaka till för kontroll.
Något i efterhand som hade styrkt empirin ytterligare vore fler intervjuer både från Structor Värmland AB samt från andra liknande företag. Genom att intervjua fler konstruktörer hade det gett arbetet en större bredd på bland annat vilka typer av projekteringsunderlag som levereras till konstruktörer. Hade fler intervjuer skett både på andra företag och Structor så hade det funnits en möjlighet att någon besuttit kunskaper om LOD. Alternativt fler tankar och åsikter hur effektivisering av konstruktörers underlag kan ske.
Det var relativt svårt att hitta relevanta källor med aktuell information om begreppet LOD till litteraturstudien. Många källor var lite äldre och eftersom just begreppet LOD är relativt nytt fanns det inte så mycket information att hämta. En av de fundamentala källorna BIMForums (2019) LOD-specifikation var den senaste källan vilket anses bra då att begreppet fortfarande är relevant i bygg och projekteringssammanhang. Det hade varit bra med fler data på bristande underlag som en respondent delade med sig för att visa mer konkreta exempel på att en standardisering av LOD faktiskt behövs. Med fler underlag som visar brister från skarpa projekt hade rapporten kunnat utvecklas ytterligare vilket skulle genererat mer analytisk data på konkreta fall i projekteringsprocessen.
Respondenterna arbetade med konstruktion av prefabricerad betong, deras åsikter och upplevelser riktar sig enbart ur konstruktörers synvinkel på hur medkonsulter skickar projekteringsunderlag mellan varandra. För att få en mer jämförande inblick av empirin hade det varit bra om exempelvis ett antal installationskonsulter eller arkitekter ställt upp på liknande intervjuer. Detta för att analysera deras åsikter och upplevelser på hur man delar med sig projekteringsunderlag.
Begränsningar
Studiens resultat baseras på intervjuer med konstruktörer som arbetar med prefabricerad betong. Därför går det inte att styrka om en konstruktör som arbetar med platsgjuten betong kan ta del av LOD samt studiens resultat.
Då studien enbart behandlar konstruktörer från en organisation är resultatet specifikt till studiens fall. Detta gör att studiens resultat kan vara svårt att generalisera till andra konstruktionsföretag och anses därför inte generellt giltigt. Studiens resultat kan dock appliceras på andra företag som har liknande arbetssätt som Structor Värmland AB. Studien avsåg endast att intervjua konstruktörer, om undersökningen omfattat medkonsulter i projekteringen hade studiens resultat kunnat få en större bredd och annat perspektiv på projekteringsprocessen.
Slutsatser och rekommendationer
En projekteringsprocess ser olika ut beroende på vilken roll man har i projekteringen. Man arbetar i olika modeller och på olika sätt. När väl informationen skickas mellan medkonsulter gäller det att informationen är korrekt och tillförlitlig så att det inte uppstår konflikter och problem i projekteringen. Med Level of Development kan man ställa krav på detaljeringsnivåer som säkerställer projekteringsunderlagens information. Ifall samtliga underlag håller LOD 300 som standard skulle projekteringsprocessen effektiviseras då konstruktörerna inte behöver anpassa sig efter underlaget. Det tar onödig tid att arbeta i en modell som innehåller för hög detaljeringsgrad. Likväl tar det lång tid att försöka arbeta utifrån låg detaljeringsgrad, eller det man föredrog minst, 2D- underlag. Som en respondent nämnde så kan kollisioner och bristande information leda till ännu mer dyrbar tid och kostnader läggs på onödig omarbetning. Om underlagen håller LOD 300 stämmer dimensionerna och på så vis vet konstruktörerna vilka dimensioner man har att arbeta med. Givetvis blir det bättre med högre LOD-nivåer, men det generar mer projekteringstid. Därför är det bra med LOD 300 vid första underlagsleveransen till konstruktörer, för att sedan tillsammans arbeta sig uppåt till LOD 400 och skapa bygghandlingar.
Studien har bidragit till att se vad för typ av projekteringsunderlag konstruktörer som arbetar med prefabricerad betong får levererat. Med hjälp av Level of Development skapas en tydligare kravbild på vad för projekteringsunderlag konstruktörer önskar för att göra sin projektering så effektiv som möjligt.
För att effektivisera och förbättra konstruktörers projektering med prefabricerad betong rekommenderas följande:
• Kravställning av medkonsulters projekteringsunderlagen till LOD 300. Underlagen ska uppfylla nivån innan projekteringsunderlagen levereras till konstruktörerna. Därefter kan medkonsulterna tillsammans arbeta med för att successivt komma upp till nästa LOD-nivå.
• Vid erfarenhetsåterföringsmöten bör LOD analyseras. Konstruktörerna bör även poängtera vikten av att få komma in tidigare i projekteringen för att kunna kräva LOD 300 samt att minska kollisionsproblematiken.
• Utbildningar inom LOD-nivåerna för medarbetare på Structor. Genom utbildningarna kan möjligheterna avseende standardisering av LOD 300 synliggöras. Vidare blir det lättare för konstruktörerna att i framtiden ställa krav på användning av LOD gentemot beställare och medkonsulter.
Diskussion och slutsatser
Förslag till vidare forskning
Då begreppet Level of Development anses vara i en form av standardiserings- och definieringsfas är begreppet av största grad intressant att fördjupa sig mer i. Förslag till vidare forskning som är utav intresse:
• Hur övriga medkonsulter som arkitekter och el-projektörer ser på Level of Development.
• Undersökning av ekonomiska konsekvenser av bristande projekteringsunderlag för konstruktörer.
• En undersökning om potentiell ekonomisk vinning vid att ha en standardiserad LOD-nivå.
• En omfattande kartläggning av vilken LOD-standard som projekteringsunderlag har med stöd från flera företag.
• En fallstudie på ett projekt där man har utnyttjat och kravställt projektering av Level of Development.
Referenser
I detta kapitel återges rapportens referenser.
Forskningspublikationer
Augdal, S., Grytting, I., Lohne, J., Lædre, O., Sommerseth, H., & Svalestuen, F. (2017).
Use of LoD decision plan in BIM-projects (Procedia Engineering nr.196).
Azhar, S., Efimova, O., Ghaffarianhoseini, Ali., Ghaffarianhoseini Amirhosein., Naismith, Nicola., & Tookey John. (2017). Building Information Modelling (BIM)
uptake: Clear benefits, understand its implementation, risks and challenges
(Renewable and Sustainable Energy Reviews vol. 75).
Hooper, M. (2015). Automated model progression scheduling using level of
development. (Construction Innovation, 15(4):428-448).
Kasimu, M. A., Roslan, A. och Fadhlin, A. (2013) The Significance of Knowledge
Management in Civil Engineering Construction Firms in Nigeria. Journal of Applied
Sciences Research, 9(6), 3484-3491.
Linderoth, H. C. J. (2010). Understanding adoption and use of BIM as the creation of actor networks. Automation in Construction, 19(1), 66–72
Poljanšek, M. (2017). Building Information Modelling (BIM) standardization
Smith, P. (2014). BIM & the 5D Project Cost Manager (Procedia Social and Behavioral Sciences nr.119).
Webbsidor
Bim Alliance. (2017). IFC (Industry Foundation Classes). [Hämtad 2019-01-17]. Tillgänglig:
https://www.bimalliance.se/verktyg-och-stoed/standarder/datamodell/ifcindustry- foundationclasses/
Litteratur
Andersson, L., Farrell, K., Moshkovich, O., & Cranbourne, C. (2016). Implementing
virtual design and construction using BIM : The current and future practices. Croydon,
England: CPI Group.
Blomkvist, P., & Hallin, A. (2014). Metod för teknologer : Examensarbete enligt 4- fasmodellen (1. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, B,. & Patel, R. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Eastman, C., Teicholz, P., Sacks, R., & Lee, G. (2018). BIM handbook : A guide to
building information modeling for owners, managers, designers, engineers and contractors (Third ed.), N.J.: Wiley.
Referenser
Jensen, T., & Sandström, J. (2016). Fallstudier. Lund: Studentlitteratur.
Jerkerdal, Å. (2005). Utvärdering – steg för steg. Stockholm, Sverige: Elanders Gotab. Kensek, K., & Noble, D. (2014). Building information modeling : BIM in current and future practice. Hoboken, NJ: John Wiley & Sons.
Lévy, F. (2012). BIM in small-scale sustainable design. Hoboken, NJ: Wiley.
Silverman, D. (2010). En ganska intressant och någorlunda billig bok om kvalitativ
forskning. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Sporrong, E., & Westin Tikkanen, K. (2016). Kritiskt tänkande – i teori och praktik. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Svensson, P., & Starrin, B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Weygant, R. (2011). BIM content development: Standards, strategies, and best
practices. Hoboken, N.J.: Wiley.
Artiklar
Meiling, J., Lundkvist, R., & Magnusson, O. (2011). Erfarenhetsåterföring: Dags för
klargörande, omtag och nya nivåer. Samhällsbyggaren, 16-21
Dainty, A., Leiringer, R., Fernie, S and Harty, C. (2015) Don’t Believe the (BIM) Hype:
The Unexpected Corollaries of the UK ‘BIM Revolution’. Working Paper Proceedings
of Engineering Project Organization Conference, University of Edinburgh, June 24–26. BIMForum. (2019). LEVEL OF DEVELOPMENT (LOD) SPECIFICATION PART I &
Figurförteckning
Figur 1. Förklaring på undersökningsstrategin gång Figur 2. Förklaring av valda metoder mot frågeställningar Figur 3. Förklaring av arbetsgången
Figur 4. Koppling till teoretiskt ramverk Figur 5. LOD-300 för VVS (BIMForum, 2019) Figur 6. LOD-350 för VVS (BIMForum, 2019) Figur 7. LOD-400 för VVS (BIMForum, 2019)
Figur 8. LOD-200 för betongpelare (BIMForum, 2019) Figur 9. LOD-300 för betongpelare (BIMForum, 2019) Figur 10. LOD-350 för betongpelare (BIMForum, 2019) Figur 11. LOD-400 för betongpelare (BIMForum, 2019) Figur 12. Hur framtida LOD kan se ut
Figur 13. Exempel från intervjuad respondent (Structor Värmland AB, 2019) Figur 14. Koppling mellan empiri, frågeställning 1,2,3 och teori
Tabellförteckning
Tabell 1. Databaser och nyckelord
Tabell 2. Kopplingar mellan frågeställningar och teorier Tabell 3. Information om respondenter
Tabell 4. Redovisar en sammanfattning av analysen med hjälp av empirin från intervjuerna och litteraturstudien