Likheter och skillnader mellan de undersökta biblioteken

Efter en genomgång av materialet är det ganska lätt att konstatera att det finns flera lik-heter mellan de båda biblioteken i hur man beskriver biblioteket som socialt rum. Fakt-um är att det är lättare att hitta likheter än skillnader – det finns vissa skillnader men det är i flera fall svårt att säga om de beror på faktiska förhållanden eller på skevheter i materialet. Som jag nämner i metodkapitlet, så var exempelvis undersökningsmaterialet från bibliotek A något mer omfattande än det från bibliotek B. Jag avser i alla fall här redogöra för de likheter och skillnader som jag tycker mig se.

179

HBT = Homo-, Bi- och Transsexuella personer. Samlingsbegrepp i samband med frågor om sexuell läggning och könsidentitet.

När det gäller den sociala funktionens plats i verksamheten liknar biblioteken varandra såtillvida att mötesplatsfunktionen nämns som viktig och finns med bland de övergrip-ande målen, fast den inte specificeras närmare. Denna funktion nämns också på biblio-tek A som något man tror kommer att vara viktigt i framtiden. Att främja bra informa-tionssökande samt lärande och kultur – och då i form av framför allt läsning och böcker – anges som de främsta uppdragen. Det verkar också som att barn- och ungdomsverk-samheten har en framträdande roll på båda biblioteken. En intressant detalj är kanske att man på bibliotek B har med ”ökad bildning” som ett mål i biblioteksplanen, vilket när-mast för tankarna till den statliga kulturpolitiska diskursen.

Att man vill vända sig till alla och vara en kravlös, icke-exkluderande och neutral plats är något som de båda biblioteken tydligt har gemensamt, och man är också överens om att detta är något som skiljer biblioteken från andra platser i samhället. På båda biblio-teken vill man också gärna nå ickeanvändarna, fast man menar också att det nog finns dem som man inte kan nå – och på bibliotek A säger man att man inte heller vill glöm-ma bort de som faktiskt använder biblioteket. När glöm-man talar om att informera kommun-invånarna om biblioteket, och kanske framför allt om dess verksamheter, använder man på bibliotek A ord som marknadsföring och varumärke – något man inte gör på biblio-tek B. På bibliobiblio-tek A betonas möjligen också i högre grad än på bibliobiblio-tek B att man lyssnar på användarna, efterfrågar deras synpunkter och gärna vill att de ska vara del-aktiga i verksamheten i möjligaste mån.

Båda biblioteken beskrivs vidare som en mötesplats i vardagen dit många olika männi-skor kommer för att göra sina biblioteksärenden, men dit man också kan komma för att få lite lugn och ro eller den där ”extra dimensionen” som man inte får på andra ställen. Biblioteket beskrivs också som en mer eller mindre naturlig fysisk del av staden, som ett ställe dit man går i samband med att man har andra ärenden. Gemensamt är också intrycket av att den vardagssociala delen verkar särskilt viktig för personer som man misstänker kan vara ensamma, eller utsatta på något annat sätt. Den mest aktiva sociala aktiviteten verkar man på bibliotek A ha en bild av att den äger rum inom vissa av de organiserade aktiviteterna – något man inte nämner på bibliotek B, vilket möjligen del-vis kan på att man inte har möjlighet att ha lika många sådana aktiviteter där och att man därför inte kan säga något om det. På bibliotek B tror man dock att fler aktiviteter i form av utökad programverksamhet skulle kunna fungera vitaliserande för den sociala dimensionen, medan man på bibliotek A där man i nuläget har mer av organiserade aktiviteter tror att riktade sådana skulle kunna vara en möjlighet. Gemensamt är att man även talar om någon form av café som en möjlighet samt att man skulle kunna förbättra lokalerna. På bibliotek B tror man att detta skulle kunna gynna den sociala funktionen medan man på bibliotek A talar om det i mer allmänna ordalag i samband med allt annat man skulle vilja göra som ett led i att utveckla kulturhuset. Gemensamt för biblioteken är även att man pekar på det personliga – dels att besökarna många gånger känner var-andra och dels att personalen är bekant med många av besökarna. Detta i kombination med att biblioteket kan vara lättare att greppa tror man även är en tillgång för en litet bibliotek. De problem som nämns i samband med det faktum att många olika människor kommer till biblioteket framkommer något tydligare på bibliotek B, där man nämner att det kan uppstå konflikter och hotfulla situationer – dock verkar det inte röra sig om några ohanterliga problem på något av biblioteken.

Såväl bibliotek A som B verkar vidare vara en kanal för kommunen att nå ut med information, och på båda biblioteken finns mer eller mindre konkreta tankar om att utveckla detta – på bibliotek B är det så konkret att det finns nämnt i biblioteksplanen. Gemensamt är också att man vill knyta an till samhället och aktuella samhällsfrågor. På bibliotek A nämns exempelvis föreläsningar och författarbesök som ett sätt att göra detta, men i övrigt sägs inte så mycket om hur detta kan gå till förutom förstås genom att tillhandahålla ett relevant bestånd. På bibliotek A finns också en något mer uttalad ambition att se till lokala intressen, även om man kan se att det även på bibliotek B finns en lokal förankring.

Vad gäller samarbeten och arrangemang så är intrycket att det helt enkelt finns mer av detta på bibliotek A, vilket inte är så konstigt eftersom det är större och har fler an-ställda. Gemensamt är att arrangemang och programverksamhet (som är mer sällan före-kommande på bibliotek B) ofta kretsar kring kultur i allmänhet och litteratur i synner-het, och även lärande och fritid (t.ex. släktforskning). Möjligen verkar det ligga lite närmare till hands för bibliotek A att ha verksamheter som kanske inte i första hand förknippas med bibliotek – såsom konsumentupplysning (vilket man har) och turist-information (vilket man skulle kunna tänka sig att ha). En detalj man kan notera an-gående arrangemang är kanske att trots att man på bibliotek B fått skära ner på pro-gramverksamheten, så tenderar besökstalen att öka, något som är lite intressant men samtidigt svårt att tolka betydelsen av.