-Lillån (Hindsenån)
Samlad värdering:3,2
Artantal riksinv Klass riksinv Antal undersökta lokaler:
0 0 Ingrepp har förändrat % av objektets längd.
0%
3
av strandlängden utgörs av artificiella marktyper (åker, hygge och bebyggelse/anlagda ytor).
2%
3
Måttligt naturvärde
Försurning och kalkning:
Kalkning genomförs uppströms i mycket liten omfattning. Hindsen har inte kalkats sedan 1995.
Vandringshinder Nyckebiotoper Fiskevårdsområde:
* 2= definitivt hinder, 1= partiellt och 0= passerbart Typ av hinder
Lokal Naturligt För öring* För mört* Fiskväg
Typ Antal Andel, %: (nyckelbiotop=NYCK, potentiell nyckelbiotop= POT)
Andel (%) av vattendragsträckan som utgörs av nyckelbiotop eller potentiell nyckelbiotop. Gäller nyckelbiotoperna strömmande, lugnflytande, fors, och blockrik. För dessa anges inte något antal. Antal nyckelbiotoper eller potentiella nyckelbiotoper som finns på sträckan. Gäller kvill, brink, fall, sjöinlopp, sammanflöden, sjöutlopp, korvsjöar, utströmningsområden och kultumiljöer. För dessa anges inte någon längdandel.
Status Positiva förhållanden:
Vattenvårdsprogram finns för Hindsen. Det finns ett potentiellt rikkärr utmed vattendraget: Sköndal (översilningsmark). Store mosse ligger i anslutning till större delen av vattendraget (klass 1). Hindsen är N2000-område. Det finns sumpskog utmed hela vattendraget. Större delen av vattendraget ligger inom Hindsens riksintresse för naturvård.
Negativa förhållanden:
Väg 127 korsar vattendraget.
Kulturmiljö 1 POT
OBJEKT: IDENTIFIERING
Län: F Kommun: Värnamo
HuvudARO: Lagan
Objektets längd inkl sjöar: 5857 Karterad strandbiotop: 0
m m
Vattendragsnamn: Lillån (Hindsenån)
Högsta strömordning enligt Strahler: 2 100 % Övrig strömordning: % Karterad vattenbiotop: 5857
Uppströms höh (max): 166 Nedströms höh (min): 164
m Lutning exkl sjöar: 0,27m/km inkl sjöar: 0,3 m/km
%
Kartering (2004) av vattenbiotoper och vandringshinder enligt metodik. Närmiljö och diken från satellit, fastighetskarta mm (2004).
Typ av biotopkartering:
OBJEKT: STRUKTURELL MÅNGFORMIGHET Dominerande markanvändningstyper i närmiljön (%)
Barrskog/blandskog: 20%
Antal naturliga marktyper>5%: 3
Dominerande strömtyper (% av sträckan)
Lugnflytande: 100% Strömmande: 0% Stråkande/forsande: 0% Antal dominerande strömtyper: 3
Dominerande bottensubstrat (% av sträckan)
Grovdetritus: 0% Mjukbotten: 100% Sand: 0% Grus: 0% Sten: 0%
Block: 0% Häll: 0% Antal bottentyper >5% (EJ grovdetritus): 1
Övervattensarter: 2% Flytblads-/fritt
Mossor och levermossor: 0%
Övriga alger: 0%
Antal
vegformer: 3 Undervattensarter
med hela, breda blad:
(närmiljö från satellitdata, 50 m bred zon på vardera sidan om vattendraget)
Dominerande vattenvegetation (% av sträckan)
Ruskån
Allmän beskrivning:
Vattendragssträckan Ruskån avvattnar Dala mosse strax nordväst om Rusken och kommer inte från Rusken, som man kunde tro av namnet. Ruskån rinner till största delen genom moss- och myrmarker som bitvis är mycket blöta och mynnar i Härån vid Hemmershult i Värnamo kommun. Sträckan är, via digitalisering, uppmätt till 24511 m exklusive sjöar och 25071 m inklusive sjöar. Avrinningsområdet är 118 km2 stort varav 2,8 % utgörs av sjöyta och 69 % av skogsmark.
Detaljer från biotopkarteringen:
Vattendraget domineras av lugnflytande sträckor (93 %). Vattnet är brunt eftersom det avvattnar myrmarker. Det finns ett definitivt vandringshinder i Ruskån. Det är en ålkista nedströms Grimsjödal. 39 % av vattendraget är rensat och rensningstypen domineras av svag rensning. Höjden över havet i den övre delen är 186 m och i den nedre delen 168 m. Det innebär en lutning på 0,07 % vilket betecknas som liten lutning. Närmiljön domineras av myrmark (76
%).
4
Högt naturvärde
3,8
2
Naturvärde:
Naturlighet:
Raritet:
Artrikedom:
Naturlighet
0 1 2 3 4 5
Fysiska ingrepp Påverkan på flödet Markanv. i närmiljön Vattenkvalitet Förändr i biologi Fragmentering
Raritet Artrikedom
0 1 2 3 4 5
Bottendjur
Bottendjur riksinvent.
Fisk
Växter
Ryggradslösa djur
Fiskar
Fåglar
Däggdjur
Rätt Nybyggd bro över Ruskån, väg 127. Foto:
Maria Carlsson 1
16
NATURLIGHET, VÄRDE
Naturlighetsvärderingarna poängbedöms i en skala mellan 0-5. Med klass 5 avses den mest gynnsamma situationen och klass 0 den mest störda. BG= Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999).
Kriterium Klass Kommentar
ARTRIKEDOM, VÄRDE RARITET, TOTALPOÄNG
A2 Bottenfauna:
A3 Fiskfauna:
Raritetssvärderingarna bygger på formeln i metodavsnittet. Ju högre poäng desto mer gynnsam situation.
Artrikedomen poängbedöms i en skala mellan 0-5. Med klass 5 avses den mest gynnsamma situationen.
Kriterium Klass Svenskt namn
Kriterium Klass
Vetenskapligt namn Hotkategori Ra1 Växter:
Ra 2 Ryggradslösa djur:
Ra3 Fisk:
Ra4 Fågel:
Ra5 Amfibier och däggdjur:
N7 Fragmentering:
A1 Makrofyter: Ingen inventering genomförd i något av objekten.
3
Dammar saknas i huvudfåran. Damm finns nedströms i Härån vid Hemmershult. 0,2 diken/vattenuttag per km.
Alk kl 2 BG, tot-P kl 2 BG, mycket prel bedömning, endast en mätning, kalkas uppströms.
Naturligt vattendrag utan kända utsätningar/förekomster av främmande arter.
Ålkista i Grimsdal.
Artantal riksinv Klass riksinv 2
av strandlängden utgörs av artificiella marktyper (åker, hygge och bebyggelse/anlagda ytor).
3%
4
Högt naturvärde
Försurning och kalkning:
Kalkning genomförs uppströms.
Vandringshinder Nyckebiotoper
Hörle FVO (en bit i väster).
Fiskevårdsområde:
* 2= definitivt hinder, 1= partiellt och 0= passerbart Typ av hinder
Lokal Naturligt För öring* För mört* Fiskväg
Typ Antal Andel, %: (nyckelbiotop=NYCK, potentiell nyckelbiotop= POT)
Andel (%) av vattendragsträckan som utgörs av nyckelbiotop eller potentiell nyckelbiotop. Gäller nyckelbiotoperna strömmande, lugnflytande, fors, och blockrik. För dessa anges inte något antal. Antal nyckelbiotoper eller potentiella nyckelbiotoper som finns på sträckan. Gäller kvill, brink, fall, sjöinlopp, sammanflöden, sjöutlopp, korvsjöar, utströmningsområden och kultumiljöer. För dessa anges inte någon längdandel.
Status Positiva förhållanden:
Vattenvårdsprogram finns för Sköldsbosjön. Flodkräfta(?) i Sköldsbosjön. Biologiskt återställningsområde. Dala mosse och Knektamosse (klass 1) ligger i anslutning till vattendraget. Dala- och Knektamosse samt Hemmershult och mader vid Ruskån är riksintressen för naturvård. Det finns flera sumpskogar utmed vattendraget. Dala- och Knektamosse har myrskyddsplan och är N2000-område. Ruskån är ett av länets finare vattendrag inom den här typen av lugnflytande vattendrag som rinner genom mossmarker.
Negativa förhållanden:
Höga Hg- halter i gädda i Sköldsbosjön. I Råhult finns det en grustäkt i anslutning till vattendraget. Väg 127 korsar vattendraget.
ålkista 2 2 nej
Ålkista ned Grimsjödal nej
Strömmande sträcka 1% NYCK
Strömmande sträcka 1% POT
Sammanflöde 1 NYCK
OBJEKT: IDENTIFIERING
Län: F Kommun: Värnamo
HuvudARO: Lagan
Ekokarta: 5E9a, 5E9b, 6E0a, 6E0b, 6E1b, 6E1c 098
Topokarta: 6ESV
OBJEKT: BASDATA
m m
Objektets längd inkl sjöar: 25071 Karterad strandbiotop: 0
m m
Vattendragsnamn: Ruskån
Högsta strömordning enligt Strahler: 2 100 % Övrig strömordning: 1 20% 24511
Karterad vattenbiotop:
Uppströms höh (max): 186 Nedströms höh (min): 168
m Lutning exkl sjöar: 0,73m/km inkl sjöar: 0,7 m/km
%
Kartering (2004) av vattenbiotoper och vandringshinder enligt metodik. Närmiljö och diken från satellit, fastighetskarta mm (2004).
Typ av biotopkartering:
OBJEKT: STRUKTURELL MÅNGFORMIGHET Dominerande markanvändningstyper i närmiljön (%)
Barrskog/blandskog: 19%
Antal naturliga marktyper>5%: 2
Dominerande strömtyper (% av sträckan)
Lugnflytande: 93% Strömmande: 7% Stråkande/forsande: 0% Antal dominerande strömtyper: 2
Dominerande bottensubstrat (% av sträckan)
Grovdetritus: 37% Mjukbotten: 60% Sand: 0% Grus: 0% Sten: 0%
Block: 3% Häll: 0% Antal bottentyper >5% (EJ grovdetritus): 1
Övervattensarter: 36% Flytblads-/fritt
Mossor och levermossor: 4%
Övriga alger: 0%
Antal
vegformer: 3 Undervattensarter
med hela, breda blad:
(närmiljö från satellitdata, 50 m bred zon på vardera sidan om vattendraget)
Dominerande vattenvegetation (% av sträckan)