Denna studie har belyst flera viktiga delar i elevers upplevelser gällande sitt lärande från grundskolan/grundsärskolan och gymnasiekolan/gymnasiesärskolan till vuxenutbildningen. Dessa belyser till viss del vad tidigare forskning bekräftat men även visar på nya aspekter som är upprörande. Därför skulle det vara intressant i en kommande studie att belysa några av dem. Inför denna studie har jag dels genom egen erfarenhet av vuxenutbildningen dels genom tidigare forskning erfarit att andelen elever som börjar studera på grundläggande nivå i vuxenutbildningen ökar. Varför är det så? Beror det på att de elever som uppmärksammats alternativt inte uppmärksammats vara i behov av särskilt stöd inte får de tidiga insatserna som de behöver för sin kunskapsutveckling? Eftersom jag läst Speciallärarprogrammet med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling skulle det vara intressant att genom kvalitativa intervjuer med vuxenelever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi belysa om och i så fall vilka tidiga insatser som de har fått under sin grundskoletid och gymnasietid. Detta för att återigen göra rösten hörd ifrån en elevgrupp som sällan uppmärksammas och samtidigt sprida kunskap kring dessa viktiga frågor.
33
Referenser
Ahl, H.J. (2004). Motivation och vuxnas lärande: en kunskapsöversikt och problematisering. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Andersson, P. (2000). Att studera och bli bedömd: empiriska och teoretiska perspektiv på gymnasie-
och vuxenstuderandes sätt att erfara studier och bedömningar. Diss. Linköping: Univ. Linköping.
Askland, L., & Sataoen, S. O. (2003). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. Stockholm: Liber.
Berthén, D. & Eriksson, I. (2006). Att möjliggöra och bedöma barns skriftspråkstillägnan – ett sociokulturellt perspektiv. Didaktikens forum. S. 53-73.
Bjar, L. (2009). Helvete och himmel. I: L. Bjar & A. Frylmark (red.) Barn läser och skriver:
specialpedagogiska perspektiv. S. 21-40. Lund: Studentlitteratur.
Björck-Åkesson, E. (2007). Specialpedagogik - ett kunskapsområde med många dimensioner. I: Nilholm, C & Björck-Åkesson, E (red). (2007). Reflektioner kring specialpedagogik - sex
professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. S. 85-99. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Brown, G.T. L. & Hirschfeld, G.H.F. (2008). Students’ conceptions of assessment: Links to outcomes.
Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 15:1, 3-17.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Cole, M., & Wertsch J. V. (1996). Beyond the Individual-Social antimony in Discussion of
Piaget and Vygotskij. Prometheus Research Group.
Cunningham. A, & Stanovich, K. (1998.) What reading does for the mind. American educator/American federation of teachers.
Dysthe, O (red). (2001). Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur AB. Lund.
Eriksson Gustavsson, A-L. & Samuelsson, J. (2007). Didaktiska samtal specialpedagogiska kontexter:
en studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik. Linköpings universitet.
Fischbein, S. (2009). Barns upplevelser av specialpedagogiska insatser. I: L. Bjar & A. Frylmark (red.) Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. S. 41-64. Lund: Studentlitteratur.
Fejes, A. (2013). Vuxenpedagogik som forskningsfält. I A. Fejes (red.) Lärandets mångfald. Om
vuxenpedagogik och folkbildning. S. 19-34. Lund: Studentlitteratur.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Fejes, A. Larsson, S., Paldanius, S. & Roselius, S. (2009). Livslångt lärande I nöd och lust. I M. Abrandt Dahlgren & I. Carlsson, (red.) Lärande på vuxnas vis: vetenskap och beprövad
erfarenhet. (1. uppl.). S. 19-42. Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson, J. E. & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat. Stockholm: Liber.
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige 11:2, 94-115.
34
Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77 (1), 81-112.
Hautaniemi, B. (2004). Att förstå den andre. Hermeneutikens möjligheter och begränsningar. I A. Gustavsson & P-J. Ödman, (red). Den Trankellska vändningen: ett levande hermeneutiskt arv. S. 171-183. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Helldin, R. (2007). Klass, kultur och inkludering. En pedagogisk brännpunkt för framtidens specialpedagogiska forsknings. Pedagogisk forskning i Sverige, 12 (2).
Heimdahl Mattson, E. (2001). Inclusive Strategies and Bureaucratic Organisations in Integrated and Segregated School Systems. Scandinavian Journal of Disability Research. 3. 1, S. 38-55.
Holmgren, A. (2010). Lärargruppers arbete med bedömning för lärande. I C. Lundahl & M. Folke-Fichtelius (Red.), Bedömning i och av skolan – praktik, politik, principer. S. 165–181. Lund: Studentlitteratur.
Holmqvist, M. (red.) (2004). En främmande värld: om lärande och autism. Lund: Studentlitteratur. Høien, T. & Lundberg, I. (2006). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm. Natur och Kultur.
Hjälme, A. (1999). Kan man bli klok på läsdebatten?: analys av en pedagogisk kontrovers Diss. Uppsala: Univ.Solna.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet
i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Liberg, C. (2003). Samtalskulturer – samtal i utveckling. I: L. Bjar & C. Liberg (red.) Barn
utvecklar sitt språk. S. 79-102. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, V. (2005). Bedömning i förändring. I L. Lindström & V. Lindberg (Red). Pedagogisk
bedömning. S. 243-253. Stockholm: HLS förlag.
Lindström, L. (2005). Pedagogisk bedömning. I L. Lindström & V. Lindberg (Red). Pedagogisk
bedömning. S. 11-27. Stockholm: HLS förlag.
Lundahl, C. (2006). Viljan att veta vad andra vet: kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och
senmodern skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.
Mossige, M., Røskeland, M., & Skaathun, A. (2009). Flera vägar mot mål: läs- och skrivsvårigheter i
gymnasieskolan. Stockholm: Liber.
Myrberg, M. (red.) (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att skapa konsensus
för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Lärarhögskolan, Institutionen för
individ omvärld och lärande.
Myrberg, M. (2007). Dyslexi: Pocketerad populärvetenskap. Stockholm: Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté.
Myrberg, M. & Lange, A-L. (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter: Konsensusprojektet, 16-114. Härnösand: Specialpedagogiska institutet.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Nilholm, C & Björck-Åkesson, E (red). (2007). Reflektioner kring specialpedagogik - sex professorer
om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
O´Connor, R.E., White, A. & Swanson, L. (2007). Repeated reading versus continous
35
Perfetti, C. A., Landl, N., & Oakhill, J. (2005). The acquisition of reading comprehension skill. I: C. Hulme & M. J. Snowling (Eds.) The science of Reading. S. 227-247. Malden: Blackwell publishing.
Pettersson, A. (2005). Bedömning – varför, vad och varthän? I L. Lindström & V. Lindberg (Red).
Pedagogisk bedömning. S.31-42. Stockholm: HLS förlag.
Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
SKOLFS 2012:101. Förordning om läroplan för vuxenutbildningen. Skolverket: Stockholm. Strömqvist, S. (2003). Barns tidiga språkutveckling. I: L. Bjar & C. Liberg (red.) Barn
utvecklar sitt språk. S.57- 78. Lund: Studentlitteratur.
Snowling, M. J., & Hulme, C. (2005). Learning to Read with a Language Impairment. I: C. Hulme & M. J. Snowling (Eds.) The science of Reading. S. 397- 412. Malden: Blackwell publishing.
SOU 1974. Om skolans inre arbete.
SOU 2013:20. Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå – en översyn för ökad
individ-anpassning och effektivitet.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.
Tangen, R. (2005). Promoting inclusive education in secondary school in Norway: a national programme for teacher development. European Journal of Special Needs Education, 20:1, S. 57-70.
Taube. K (2009). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I L. Bjar & A. Frylmark (red.)
Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. S. 65-88. Lund: Studentlitteratur.
Tetler, S. & Baltzer, K. (2011). The climate of inclusive classrooms: the pupil perspective. London
Review of Education, vol. 9, no. 3, 2011, S. 333-344.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie med
utgångspunkt i skolpraktiken. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2013. Stockholm.
Torrance, H. & Pryor, J. (2001). Developing Formative Assessment in the Classroom: using action research to explore and modify theory. British Educational Research Journal, 27, (5), S. 615-631. Torgesen, J. K. (2005). Recent discoveries on remedial interventions for children with dyslexia. I C. Hulme & M. Snowling, (Eds.). The science of Reading. S. 521-537. Malden: Blackwell publishing.
Törnvall, M. (2001). Uppfattningar och upplevelser av bedömning i grundskolan. Lic. avh. Malmö: Högskolan, 2001. Malmö.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen [Elektronisk resurs]: FN:s konvention om barnets
rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
36
Vygotsky, L. (1934/1986). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Westling Allodi, M. (2007). Equal Opportunities in Educational Systems: The case of Sweden.
European Journal of Education, 42 (1), S. 133-146.
Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
37