Almqvist, L. Malmqvist, J. & Nilholm, C. (2015) Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? I Tre forskningsöversikter inom området
specialpedagogik/inkludering.
Ashcraft, M. H. & Moore, A. M. (2009). Affective drop in performance. Journal of
psyckoeducational assessment. 27, (sid. 197 – 205).
Berch, D. B. & Mazzocco, M. M. M. (2007) Why in math so hard for some children? London: Brookes.
Bergsten, C. Jablonka, E. & Ashjari, H. (2015) Övergången från skolans till högskolans
matematik: en integrerad studie av en kulturkrock. Resultatdialog 2015. Vetenskapsrådet.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga modeller. Malmö: Liber AB
Corno, L. & Anderman, E. M. (2016) Handbook of Educational Psychology. New York: Routledge.
Charmaz, K. (2008) Construcionism and the Grounded Theory Method. I J.A. Holstein & J. F. Gubrium (Red.) Handbook of Constructionist Research (sid. 397 – 412). New York: The Gulliford Press.
Charmaz, K. (2014) Constructing Grounded Theory, 2nd Edition. London: Sage publication Ltd.
Dalen, M. (2015). Intervju som modell. Malmö: Gleerups, 2015.
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Forskningsrapport: Karlstad: Universitetstryckeriet eller http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37409
Engvall, M. (2013) Handlingar i matematikklassrummet. En studie av
undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus. Linköping: Linköpings Universitet
Ernest, P. (1991) The Philosophy of Mathematics Education. London: Falmer.
https://p4mriunpat.files.wordpress.com/2011/10/the-philosophy-of-mathematics-education- studies-in-mathematicseducation.pdf
45 Forsberg, H. & Westberg, B. (2007) Förväntningar och matematikkunskaper i år 3. Umeåuniversitet.
Fuchs, L. S. & Fuchs, D. (2006) Mathematics Instruction for students with diverse learning
needs. Pearson: Boston
Geary D. C. (2013) Early foundations for Mathematics Learning and their relations to learning disabilities. Current directions in psychological science, 22 (1), (Sid. 23 - 27).
Glaser, B. G., Thulesius, H. & Åström, T. (2010). Att göra grundad teori: problem, frågor och diskussion. Mill Valley Ca: Sociology Press, 2010.
Hartman, J. (2001). Grundad teori: teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur, Hudson, P. & Miller, P. S. (2006) Designing and Implementing Mathematics Instruction for
Students with diverse learning needs. Pearson: Boston
Hultman, G. (2015). Transformation, interaktion eller kunskapsanvändning i praktiken. Stockholm: Vetenskapsrådet
https://publikationer.vr.se/wp-content/uploads/2015/03/VR1520Transformation_interaktion- eller-kunskapskonkurrens_WEBB.pdf
Kartal, O., Dunya, A.B., Diefes-Dux, A.H. & Zawojewski, S. J. (2016). The relationship between students’ performance on conventional standardized mathematics assessments and complex mathematical modeling problems. International Journal of Research in Education and
Science (IJRES), 2(1), (Sid. 239 – 252).
Krag, Jacobsen, J. & Nilsson, B. (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur, 1993.
Lillvist, A. & Willder, J. (2017) Barns övergångar. Förskola, förskoleklass, fritidshem,
grundsärskola och grundskola. Lund: Författarna och studentlitteratur
Lundberg, I. & Sterner, G. (2006.) Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första
skolåren – hur hänger de ihop? Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om svårigheter att
förstå och använda tal. Nationellt centrum för matematikutbildning: Göteborgs universitet.
Melby-Lervåg, M. & Hulme, C. (2013) Is Working Memory Training Effective? A Meta- Analytic Review. Psychological Association. 2013, Vol. 49, No. 2, (Sid. 270 – 291).
46 McDonough, A., & Sullivan, P. (2014). Seeking Insights into Young Children's Beliefs about Mathematics and Learning. Educational Studies In Mathematics, 87(3), (Sid. 279 – 296). Parsosns, J. E., Adler, T. F. & Kacala C. M. (1982) Socialization of achievement attitudes and beliefs: Parental influences. Child Development, 53, (Sid. 310 – 321).
Partanen, P. (2007) Från Vygoskij till lärande samtal. Stockholm: Sanoma Utbildning AB Partanen, P. (2012) Att utveckla elevhälsa. Östersund: Skolutvecklarna Sverige AB
Samuelsson, J. (2006) Lärarstudenters erfarenheter av matematikundervisning. Vad händer
när elever inte förstår? Linköpings Universitet
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:764507/FULLTEXT01.pdf
Sanders, C. R. (1995) Stranger than ficition: insights and pitfalls in postmodern ethnogoraphy. I Denzin, N. K. (red) Studies in symbolic interaction (Vol. 17, sid. 89 – 104). Greenwich CT: JAI Press.
Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Stockholm:
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. http://www.Skolverket.se/publikationer?id=2575.
Skolverket. (2011: a) Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. https://www.Skolverket.se/om-Skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.Skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2608.pdf%3Fk%3D2608
Skolverket. (2014) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritze [distributör]
Skolverket. (2014) Övergångar inom och mellan skolor och skolformer: hur övergångar kan
främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan. (2011). Stockholm:
Skolverket (2014: a) Stödinsatser i utbildningen: om ledning och stimulans, extra anpassningar
och särskilt stöd. Stockholm: Fritzes [distributör]
47 Thornberg, R. (2012). Informed grounded theory, Scandinavian Journal of Educational
Research, (56), 3, 243-259.
Thornberg, R. & Forslund, Frykedal, K (2016) Grundad teori. (Red) Handbok i kvalitativ
analys. Stockholm: Liber AB
Trost, J. (2014) Att skriva uppsats med Akribi. Lund: Studentlitteratur AB. Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB
Specialpedagogik (#2 mars 2017). Tidskrift från Lärarförbundet. Sörmlands Printing Solutions AB.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning (2007). Stockholm: Vetenskapsrådet.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotskij, L. S. & Cole, M. (1978). Mind in society: the development of higher psychological
processes. Cambridge, Mass: Harvard U.P
Wentzel, K. R. & Wigfield, A. (2009) Handbook of Motivation att School. sid. 286 – 296. Routledge: New York.
Wyndhamn, J., Riesbeck, E. & Schoultz, J. (2000). Problemlösning som metafor och praktiktik:
studier av styrdokument och klassrumsverksamhet i matematik- och teknikundervisningen.
Linköping: Institutionen för tillämpad lärarkunskap, Universitet.
Östergren, R. (2015-09-21) Seminarium ”Yttre villkor”, Linköpings Universitet.
Intervjuguide för examinationsarbetet
Kön: Ålder:
Antal år som lärare i respektive årskurs:
• Hur många år undervisade du om matematik i år 3 respektive år 4?
• På vilket sätt arbetade du? – med bok, utan bok, hur då i så fall?
• Använde du praktiskt / konkret material?
• Hur upplevde du elevers intresse för matematik?
• Såg du någon skillnad i intresse hos en elev med koncentrationssvårigheter?
• Minns du om någon / några elever upplevde omotiverade till att arbeta med
matematik?
• Hur motiverar du elever att räkna?
• Ser du om det är någon speciell egenskap hos en elev som har svårt för matematik i år 4?
• Minns du om du hade elever som hade svårt att räkna med addition,
subtraktion eller multiplikation?
• Är det något du minns särskilt väl kring matematik i år 3 resp. år 4.
• Vad upplever du är skillnad med matematik från år 3 till år 4?
Missivbrev Norrköping 2017-02-27 Hej!
Jag heter Lotta Palm och läser sista terminen på Speciallärarutbildningen i Linköping med inriktning mot matematik. Under denna termin ska lärare skriva vårt Examensarbete och jag har valt att skriva om övergången mellan år 3 och år 4. Vad är det som händer i övergången när lärarna i år 4 upplever att det är flera elever som har svårigheter med matematik men lärarna i år 3 har inte upplevt det så. För att ta reda på mer kring detta och få en möjlighet att arbeta förebyggande som speciallärare önskar jag genomföra intervjuer med lärare som har arbetat med matematik i både år 3 och år 4. Min tanke är inte att du som lärare har följt en klass från år 3 till år 4 utan att du under en period har arbetat med elever på lågstadiet och en period med elever på mellanstadiet i ämnet matematik.
Allas tankar är värdefulla och du behöver inte förbereda dig på något sätt utan bara ge mig en halvtimme av din tid. Det gör ingenting om det var flera år sedan du bytte stadie, jag guidar dig med frågor så att du får hjälp att minnas. Min önskan är att få träffa dig när elever har gått hem och att lärare har ett enskilt rum att sitta i, så att lärare inte blir störda. Jag kommer att anteckna det lärare säger och använda delar av det i mitt arbete. Varken du eller skolan kommer att nämnas vid namn. Om du är intresserad så får du gärna ta del av mitt arbete när det är klart. Eftersom detta är frivilligt så kan du tacka ja nu och ångra dig senare. Intervjun önskar jag göra inom en månad från dagens datum.
Maila mig på anncharlotte.palm@norrkoping.se och ge mig några förslag på tider du kan, jag kommer till din skola så du behöver inte ge dig iväg.
Jag hoppas att du vill hjälpa mig med detta, med vänlig hälsning Lotta Palm
0735205277 Bilaga 2
SFS 2011:186
EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ YRKESEXAMINA
Speciallärarexamen Omfattning
Speciallärarexamen med angivna specialiseringar uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Vidare ställs det krav på avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen.
Speciallärarexamen ges med specialiseringar mot – språk-, skriv- och läsutveckling,
– matematikutveckling, – dövhet eller hörselskada, – synskada,
– grav språkstörning, och – utvecklingsstörning.
För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper.
För specialisering mot matematikutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i matematik eller inom kunskapsområdet matematikutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper. Mål
För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd.
Kunskap och förståelse
För speciallärarexamen ska studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
– visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv,
– visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna,
– visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning, och – visa fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och, beroende på vilken specialisering som valts, fördjupad kunskap om
1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling,
3. barn och elever med dövhet eller hörselskada och deras allsidiga
kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, 4. barn och elever med synskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden,
5. barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga
kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, eller 6. barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga
kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden.
Färdighet och förmåga
För speciallärarexamen ska studenten Bilaga 3
– visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,
– visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer,
– visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som valts, vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör
1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling,
3. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med dövhet eller hörselskada,
4. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med synskada,
5. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med grav språkstörning, eller
6. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, – visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering
samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever,
– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där
barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen,
och
– visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd.
För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling ska också studenten
– visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa modeller för att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För speciallärarexamen ska studenten – visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, – visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer och yrkesgrupper, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För speciallärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt
I examensbeviset ska det anges för vilken eller vilka verksamheter utbildningen är avsedd. Där ska också utbildningens specialisering anges. För
speciallärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.