− Alexandersson, Mikael (2002). Fingrar som tänker och tankar som blänker – Om barns kommunikation vid datorn. I: Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (2002). Utm@ningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
− Almqvist, Jonas (2002). Undervisning och/eller underhållning. I: Säljö, Roger &
Linderoth, Jonas (2002). Utm@ningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur.
Stockholm: Prisma.
− Anderhag, Per, Selander, Staffan, Svärdemo-Åberg, Eva (2002). Interaktivitet och hypertextualitet? Om digital kommunikation och digitala läromedel. I: Säljö, Roger &
Linderoth, Jonas (2002). Utm@ningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur.
Stockholm: Prisma.
− Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
− Carlén, Urban (2011). Att bilda lärare i digital kompetens. I: Utbildning och lärande.
Tema: Att bilda lärare i digital kompetens 1/2011. En skriftelse från avdelningen barns, ungas och vuxnas lärande vid Högskolan i Skövde.
− Dalen, Monica (2011). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
− Dysthe, Olga (2001) (red). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
− Dysthe, Olga (2010). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
− Erstad, Ola (2002). ”Handlingsrummet som öppnar sig” Berättelser från ell multimedialt praxisfält. I: Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (2002). Utm@ningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
− Gustavsson, Susanne (2011). Skolprojekt med framgång och hinder – En studie av skolprojekt i yrkespraktik och utbildningspraktik. I: Utbildning och lärande. Tema: Att bilda lärare i digital kompetens 1/2011. En skriftelse från avdelningen barns, ungas och vuxnas lärande vid Högskolan i Skövde.
− Hansson, Thomas (2012). Pedagogik, undervisning och lärande. Thomas Hansson &
bookboon.com (Ventus Publishing ApS).
− Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
− Hurtig, Maria (2007). ”Jag vågar visa att jag kan” – Om meningsskapande med digitala portföljer. Luleå tekniska universitet. Institution för pedagogik och lärande.
− Ivarsson, Jonas (2002). Tala, peka och lära matematik i datorbaserade miljöer: En kritisk analys. I: Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (2002). Utm@ningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
− Kjällander, Susanne (2011). Lätt att missa digitala kunskaper. Lärarnas nyheter, 21 september.
− Klerfelt, Anna (2002). Sagor i ny skepnad –barn berättar med dator. I: Saljö, Roger &
Linderöth, Jonas. Utm@ningar och e-frestelser. It och skolans lärkultur. Stockholm:
Prisma.
− Kroksmark, Thomas (2009) (red). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
− Kullberg, Birgitta (2004). Etnografi i klassrumet. Studentlitteratur.
− Körling, Anne Marie (2009). Kiwimetoden. Stockholm: Bonnier Utbildning AB
− Larsen, Ann Kristin (2007). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups.
− Lilja, Patrik & Lindström, Berner (2002). ”Vad ska man ha den till då?” Om
konstruktionistisk teknologi och lärande i skolans värld. I: Saljö, Roger & Linderöth, Jonas. Utm@ningar och e-frestelser. It och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
− Lindberg, Inger (2007). Samtalet som didaktiskt verktyg.
http://www.su.se/polopoly_fs/1.83990.1333706031!/menu/standard/file/2000_4_Lindberg .pdf
− Lindblom, Jessica, Alkling Taylor, Anna-Sofia, Rambusch, Jana & Svensson, Henrik (2011). Pedagogisk digital kompetens för nätbaserat lärande inom högskolan. I:
Utbildning och lärande. Tema: Att bilda lärare i digital kompetens 1/2011. En skriftelse från avdelningen barns, ungas och vuxnas lärande vid Högskolan i Skövde.
− Linderoth, Jonas (2004). Datorspelandets mening. Bortom idén om den interaktiva illusionen. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
− Linderoth, Jonas (2002). Kreativitet, mediekultur och informationsteknik. En studie om barn som skapar datorspel. I: Säljö, Roger & Linderoth, Jonas. Utm@ningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
− Lindström, Berner (2012). Kunskap i en digitaliserad värld. Pedagogiska magasinet Nr.3.
Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt. September 2012.
− Ljung-Djärf, Agneta (2002). Fröken, för jag spela data? Datorn i förskolans lärandemiljö.
I: Säljö, Roger & Linderoth, Jonas. Utm@ningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
− Ludvigsen, Sten R., Rasmussen Ingvill & Solheim, Ivar (2002). Lärande i multimediala miljöer – samtal mellan elever och lärare I: Säljö, Roger & Linderoth, Jonas. Utm@ningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
− Lundgren, Ina von Schantz & Lundgren, Mats (2011). Unga elever med egen dator – Några lärares tankar om hur deras undervisning påverkas. I: Utbildning och lärande.
Tema: Att bilda lärare i digital kompetens 1/2011. En skriftelse från avdelningen barns, ungas och vuxnas lärande vid Högskolan i Skövde.
− Läroplan för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011). Skolverket.
− Malmberg, Claes (2006). Kunskapsbygge på nätet. En studie av studenter i dialog.
Holmbergs i Malmö AB.
− Myndigheten för skolutveckling (2007a). Digitala lärresurser. Möjligheter och utmaningar för skolan. Stockholm: Liber Distribution. Hämtad 2013-7-17 från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1888.
− Myndigheten för skolutveckling (2007b). Effektivt användande av IT i skolan. Analys av internationell forskning. Stockholm: Liber Distribution. Hämtad 2013-8-7 från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1906.
− Olsson, Lena (2009). Digitala lärresurser i en målstyrd skola. Göteborg: Göteborgs universitet, Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL). Hämtad 2013-7-17 från:
http://www.lun.gu.se/digitalAssets/1293/1293849_Digitala_l__rresurser_i_en_m__lstyrd_
skola_Lena_Olsson.pdf.
− Rostvall, Anna-Lena & Selander, Staffan (red) (2008). Design för lärande. Nordsteds Akademiska Förlag.
− Skolinspektionen (2011) Litteraturöversikt för IT-användning i undervisningen.
− Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
− Säljö, Roger (2002). Lärande i det 21:a århundradet. I: Säljö, Roger & Linderoth, Jonas.
Utm@ningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma.
− Säljö, Roger (2005). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Norstedts AB.
− Säljö, Roger (2008). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I: Forsell, Anna.
Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.
− Teknikdelegationen (2010). Framtidens lärande i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola. Rapport 2010:1. Stockholm.
− Trageton, Arne (2012). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola.
Stockholm: Liber.
− Uddén, Berit (2002). ”Visandet” som pedagogiskt interaktionsmedel med muntligt lärande barn. I: F.V. Nielsen & S. Graabräk Nielsen (red) (2002) Nordisk musikkpedagogisk forskning, 6. Oslo: Norges musikkhögskole. Hämtad 13-8-10 från:
http://www.musikkfralivetsbegynnelse.no/sfiles/1/12/78/56/5/file/visandet-som-pedagogiskt-interaktionsmedel.pdf
− Wyndhamn, Jan (2002). Att lära med och av ett datorprogram. En explorativ studie. I:
Säljö, Roger & Linderoth, Jonas. Utm@ningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur.
Stockholm: Prisma.
Bilaga
Intervjuguide
Datorer som pedagogiska hjälpmedel
1- Vilken utbildning har du?
2- Hur länge har du undervisat med datorer?
3- Har du läst någon vidareutbildning för att arbeta med datorer som pedagogisk hjälpmedel?
4- Får du kompetensutveckling i att använda datorn som pedagogisk hjälpmedel?
5- Hur bedömer du dina kunskaper i att använda datorn som pedagogisk hjälpmedel i undervisning?
6- På vilken sätt planerar du och förbereder dina lektioner med datorn? Några speciella metoder? Vilka?
7- Vilken är din inställning till en till en i skolan? Vad är det som är bra/dåligt?
8- Hur ser klassrumsituationen när du undervisar med datorn? Arbetar eleverna själva eller i grupp?
9- Vilken roll tar du som lärare i klassrummet när du undervisar med datorer? Vilka skillnader ser du jämfört med vanliga undervisningen? Blir ditt arbete lättare/svårare?
10- Vilka regler finns det för datoranvändning på din klass?
11- Hur blir elevernas delaktighet på undervisningen? Anser du att de ökar eller minskar och på vilken sätt?
12- Vilken tillgång har klassen till datorer?
13- På vilken sätt använder du som lärare datorn? Undervisning, skriva uppgifter, läxor, prover, e-post, chatt med eleverna, annat.
14- I vilka ämne används datorn minst respektive mest i undervisning?
15- Till vilka uppgifter använder elever datorerna? Ge praktiska exempel.
a- Informations sökning på Internet, b- anteckna, skriva arbetsuppgifter c- surfa fri på Internet
d- spela pedagogiska spel e- ladda ner musik/film f- chatta
g- förbereda presentationer (redovisningar). Hur ser presentationerna ut?
h- spela in ljud (texter, musik) i- lyssna på musik
j- fotografera/ spela in film k- annat (Specificera vad)
16- Hur stor del av din undervisning med datorer skulle du uppskatta att det går åt till samtal?
Vilka omständigheter styr detta? När tycker du är lämpligast att samtala? Hur skulle du önska att det var?
17- Vilken eller vilka funktioner har samtalet för dig? På vilken sätt lär sig eleverna av varandra?
18- På vilken sätt följer du upp elevernas arbete på datorer? Hur följer du upp det som diskuteras och pratas om bland eleverna?
19- Hur löser du när tekniken i datorerna inte fungerar?
20- Finns det någon form av kombination mellan datorn och andra uttrycksformer i din undervisning? På vilken sätt?
21- Hur blir datorundervisning i förhållande med elevernas olika förutsättningar? (elever med olika behov, ivriga elever, omotiverade elever, osv)
22- Vad finns det för fördelar med att använda datorn i undervisning för samtal?
23- Vad finns det för nackdelar med att använda datorn i undervisning för samtal?
24- Anser du att eleverna har lättare att nå kunskapsmålen med datorn i undervisningen?
25- Har du några andra tankar eller reflektioner du vill tillägga?