Akbar, K. F., Hale, W. H. G., & Headley, A. D. (2003). Assessment of Scenic Beauty of the Roadside Vegetation in Northern England. Landscape and Urban Planning, 63(3), ss. 139–144. https://doi.org/10.1016/S0169-2046(02)00185-8
Aktuell hållbarhet (2020). Hela listan - Alla 290 kommuner rankade. Sveriges Miljöbästa kommun 2020 - Aktuell hållbarhet kommunrankning (miljobarometern.se) [2021-01-27]
Alvesson, M. (2011). Intervjuer – genomförande, tolkning och reflexivitet. Liber AB: Malmö
Auffret, A. G. & Lindgren, E. (2020). Roadside Diversity in Relation to Age and Surrounding Source Habitat: Evidence for Long Time Lags in Valuable Green Infrastructure. Ecological Solutions and Evidence, 1(1). https://doi.org/10.1002/2688-8319.12005
Borgström, P., Ahrné, K. & Johansson, N. (2018). Pollinatörer och pollinering i Sverige – värden, förutsättningar och påverkansfaktorer. Stockholm: Naturvårdsverket.
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6841-7.pdf?pid=22693
Cousins, S. A. O., Ohlson, H. & Eriksson, O. (2007). Effects of historical and present fragmentation on plant species diversity in semi-natural grasslands in Swedish rural landscapes. Landscape Ecology, 22, ss. 723–730. Cserhalmi, N. (1997). Fårad mark: Handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Stockholm: Sveriges Hembygdsförbund
Dillman, D. A., Smyth, J. D. & Christian, L. M. (2014). Internet, phone, mail, and mixed-mode surveys: the tailored design method. 4. ed. Hoboken, New Jersey: Wiley
Eriksson, O., Cousins, S. A.O. & Bruun, H. H. (2002) Land‐use history and fragmentation of traditionally managed grasslands in Scandinavia, Journal of vegetation science 13(5), ss. 743-748 https://doi.org/10.1111/j.1654-1103.2002.tb02102.x
Fischer, L. K., L. Neuenkamp, J. Lampinen, M. Tuomi, J. G. Alday, A. Bucharova, L. Cancellieri, et al. 2020. Public Attitudes Towards Biodiversity-Friendly Greenspace Management in Europe, Conservation Letters, 13(4). https://doi.org/10.1111/conl.12718
Folkhälsomyndigheten (2021). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/ [2021-03-07]
Garibaldi, L. A. et al. (2013). Wild pollinators enhance fruit set of crops regardless of honeybee abundance. Science 339(6127), ss. 1608–1611.
Hallmann, C. A., Sorg, M., Jongejans, E., Siepel, H., Hofland, N., Schwan, H., Stenmans, W., Müller, A., Sumser, H., Hörren, T., Goulson, D., de Kroon, H. (2017). More than 75 percent decline over 27 years in total flying insect biomass in protected areas, Plos one 12(10). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0185809
Klein, A-M., Vaissière, B. E., Cane, J. H., Steffan-Dewenter, I., Cunningham, S. A., Kremen, C., & Tscharntke, T. (2007). Importance of pollinators in changing landscapes for world crops, Proceedings of the Royal society B, 274(1608), ss. 303-3013. doi.org/10.1098/rspb.2006.3721
Laholms kommun (2010). Enskilda vägar i Laholms kommun - Minnesanteckningar från informationsmöte på Osbeck 2010-04-20. Laholm: Laholms kommun.
https://www.laholm.se/globalassets/upload/kommunstyrelse/planeringskontor/driftenhet/enskild-vag/presentation-av-kommunen.pdf
Laholms kommun (2018). Naturvårdsplan för Laholms kommun.
https://www.laholm.se/bo_miljo_trafik/miljo/ekokommunen/naturvard/ [2021-02-22]
Laholms kommun (2019). Ekokommunen Laholm. https://www.laholm.se/bo_miljo_trafik/miljo/ekokommunen/ [2021-03-7]
Lampinen, J., & Anttila, N. (2020). Reconciling road verge management with grassland conservation is met with positive attitudes among stakeholders, but faces implementation barriers related to resources and valuation. Journal of Environmental Planning and Management, 63 https://doi.org/10.1080/09640568.2020.1785405
Lantmäteriet (2020). Enskilda vägar. https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/samfalligheter/enskilda-vagar/ [2020-11-25]
Larsson. K. (1996). Landskapsförändringar i södra Halland från medeltid till nutid. I Osbeck, P. Djur och natur i södra Halland under 1700-talet. Halmstad: Bokförlaget Spektra.
Lindgren, M., Persson, K., Tallqvist, E. & Olsson, A. (2013). Naturvårdsplan naturvård och friluftsliv i Laholms kommun – Underlag för planering, samverkan, ökad kunskap. Laholms kommun: Laholm.
https://www.laholm.se/globalassets/upload/kommunstyrelse/planeringskontor/strategisk-enhet/agenda-21/naturvard/naturvardsplan-antagen-av-kf-2013.pdf
Lucey, A., & Barton. S. (2011). Influencing Public Perception of Sustainable Roadside Vegetation Management Strategies. Journal of Environmental Horticulture, 29(3), ss. 119–124. https://doi.org/10.24266/0738-2898-29.3.119
Malm, K. (2006) Ängar och betesmarker i Halland - Resultat av inventeringen 2002-2004 samt skötselråd. Halmstad: Länsstyrelsen Halland (2006:22. Microsoft Word - Betesmarker i Halland slutlig 061211.doc (diva-portal.org)
Malm, K. & Fritzson, L. (2006:24). Vad har hänt med Hallands hagar? Jämförelse mellan ängs- och hagmarksinventeringen (1987–1991) och ängs- och betesmarksinventeringen (2002–2004). Halmstad: Länsstyrelsen Halland. Microsoft Word - Vad har hänt med Hallands hagar _skarp_ _2_.doc (lansstyrelsen.se) Mossberg, B., & Cederberg, B. (2012). Humlor i Sverige – 40 arter att älska och förundras över. Stockholm: Bonnier fakta.
Nationalencyklopedin (u.å) Laholm.
https://www-ne-se.ezproxy.hkr.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/laholm#kommunen [2021-03-8]
Naturskyddsföreningen (2020). Sveriges bivänligaste kommun 2020 - En undersökning bland Sveriges kommuner om arbetet för att gynna vilda bin och andra pollinatörer. Stockholm: Naturskyddsföreningen.
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/sveriges_bivanligaste_kommun_2020_07_06.pdf
Naturskyddsföreningen (2021). Blomrika vägkanter. https://www.naturskyddsforeningen.se/radda-bina/vagkanter [2021-03-7]
Naturvårdsverket (u.å.). Miljöarbete i samhället. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/ [2021-01-27]
Naturvårdsverket (2020). Sveriges arter och naturtyper i EU:s art och habitatdirektiv – resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013–2018. Stockholm: Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publ-filer/6900/978-91-620-6914-8.pdf?pid=27007
Noordijk, J., Delille, K., Schaffers, A. P., Sýkora, K. V. (2007). Optimizing grassland management for flower-visiting insects in roadside verges. Biological Conservation. 142(10), ss. 2097-2103. https://doi.org/10.1016/j.biocon.2009.04.009
Plantlife (2020). About the campaign. https://plantlife.love-wildflowers.org.uk/roadvergecampaign/about-the-campaign [2020-11-25]
Phillips, B. B., Gaston, K. J., Bullock, J. M., Osborne, J. L. (2019). Road verges support pollinators in agricultural landscapes, but are diminished by heavy traffic and summer cutting. Journal of Applied Ecology, 56(10), ss. 2316-2327. https://doi.org/10.1111/1365-2664.13470
Phillips, B. B., Wallace, C., Roberts B. R.., Whitehouse, R. T., Gaston, K. J., Bullock, J. M., Dicks, L. V. & Osborne, J. L. (2020). Enhancing road verges to aid pollinator conservation: A review. Biological Conservation, 250, https://doi.org/10.1016/j.biocon.2020.108687
Potts, S. G., Imperatriz-Fonseca, V., Ngo, H. T., Aizen, M. A., Biesmeijer, J. C., Breeze, T. C., Dicks, L. V., Garibaldi, L. A., Hill, R., Settele, J., & Vanbergen, A. J. (2016). Safeguarding pollinators and their values to human well-being, Nature, 540, ss. 220–229. http://www.nature.com/doifinder/10.1038/nature20588
Simonsson, A. (2017). Spreading knowledge about nature conservation-Are we forgetting the machine operators? Kandidatuppsats, Biologiska institutionen. Lund: Lunds universitet.
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8906482
SLU Artdatabanken (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU: Uppsala.
https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/publikationer/31.-rodlista-2020/rodlista-2020
SMHI (2021). Hallands klimat. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatet-i-sveriges-landskap/hallands-klimat-1.4836 [2021-02-25]
Svensson, M. B. (2013). Från vägkant till ängsvägkant – är det möjligt? En litteraturgenomgång. http://media.triekol.se/2013/10/Triekol-CBM-skrift-76-lowres.pdf
Sveriges miljömål (u.å) https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ [2021-01-27]
Trafikverket (2015). Mål och syfte med statsbidrag. https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/vag/Enskilda-vagar/Statsbidragsvagnatet/ [2020-11-25]
Trafikverket (2020). Pilotprojekt om artrik energiutvinning i Trelleborg, Skurup och Svedala. https://www.trafikverket.se/nara-dig/skane/sa-skoter-vi-vagarna-i-skane-lan/pilotprojektet-artrik-energiutvinning/ [2021-01-22]
Trafikverket (2020). Sveriges vägnät. https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/vag/Sveriges-vagnat/ [2020-12-06]
Wastenson, L. (red). (2009) Sveriges nationalatlas, Berg och jord. Metria: Kiruna
Weber, F., Kowarik, I., and Säumel, I. (2014). A Walk on the Wild Side: Perceptions of Roadside Vegetation Beyond Trees. Urban Forestry & Urban Greening, 13(2), ss. 205–212. https://doi.org/10.1016/S0169-2046(02)00185-8
Werner, E. (2020). Blommor och bin. Bulletinen, riksförbundet enskilda vägars medlemstidning - sommarbilagan 2020, ss. 4–5. https://www.revriks.se/media/symjxhuo/sommarbilagan2020_web.pdf
Wissman, J. Norlin, K. & Lennartsson, T. (2016). Invasiva arter i infrastruktur, SLU, Swedish Biodiversity Centre, CBM CBM:s skriftserie: 98
http://media1.triekol.se/2020/02/98_Invasiva_arter_i_infrastruktur_TRIEKOL_hogupplost.pdf
Zheng, B., Y. Zhang, and J. Chen. (2011) Preference to Home Landscape: Wildness or Neatness? Landscape and Urban Planning, 99 (1) ss. 1–8.