Andersson G. (1998). Föräldrakontakt och familjetillhörighet ur fosterbarns perspektiv. Socialvetenskaplig tidskrift, 5:a, 3-23. Hämtad från:
http://scholar.google.se/scholar_url?url=http%3A%2F%2Fjournals.lub.lu.se%2Findex.php% 2Fsvt%2Farticle%2Fdownload%2F15392%2F13891&hl=sv&sa=T&oi=gga&ct=gga&cd=17&d= 13867590961869211921&ei=fiz1W4WyMpKomAHO0bmACA&scisig=AAGBfm0JZko4bGA8E _qK-1OB_EacAkyVvA&nossl=1&ws=1920x964
Andersson G. (2009). Foster children: A longitudinal study of placements and family relationships.
International Journal of Social Welfare, 18(1), 13-26.
doi:http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1111/j.1468-2397.2008.00570.x
Andersson, G., Arvidsson, M. B., Rasmusson, B., & Trulsson, K. (2006). Missbrukande föräldrar, utsatta barn och socialt arbete. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 23(1), 45-56.
Anyan, S. E., & Pryor, J. (2002). What is in a family? adolescent perceptions.Children & Society, 16(5), 306-317. doi:http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1002/CHI.716.
Bowlby J. (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. (2. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Broberg, A., Granqvist, p., Ivarsson, T., & Risholm Mothander, P. (2006) Anknytningsteori. Stockholm: Team Media
Bryman A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Denscombe M. (2014). The good research guide: for small-scale social research projects. McGraw- Hill Education (UK).
Herz M., & Johansson T. (2015) Det professionella mötet: En grundbok Lund: Studentlitteratur Höjer I. & Sjöblom Y. (2014) Voices of 65 Young People Leaving Care in Sweden: “There Is So Much I
Need to Know!”, Australian Social Work, 67:1,71-87,
DOI: 10.1080/0312407X.2013.863957
Ponnert, L. (2007). Mellan klient och rättssystem-Tvångsvård av barn och unga ur
socialsekreterares perspektiv (Between the client and the legal system-Compulsory care of children and young persons from a social worker perspective). Lunds universitet,
Socialhögskolan.
DOI: http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v13i2.493
SFS 1990:52 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Hämtad från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-199052- med-sarskilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990-52
SFS 2001:453 Socialtjänstlagen. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-199052-med-sarskilda-bestammelser-om- vard_sfs-1990-52
Socialstyrelsen (2012) Dokumentation av barnets bästa inom socialtjänsten. Västerås: Edita Västra Aros AB.
Socialstyrelsen (2013) Barn och unga i familjehem och HVB. Handbok om socialnämndens ansvar
och uppgifter. Västerås: Edita Västra Aros AB.
Socialstyrelsen (2006) Barn och unga i socialtjänsten. Utreda, planera och följa upp beslutade
insatser. Bergslagens Grafiska
Sinclair I (2005). Fostering Now. Messages from Research London, Jessica Kingsley.
Stein, M. (2006). Research review: Young people leaving care. Child and family social work, 11, 273– 279. DOI:10.1111/j.1365-2206.2006.00439.x
Vanderfaeillie, J. Holen, F. Maeyer, S. Belenger, L. & Gypen, L. (2016) . Who returns home? Study on placement outcomes of Flemish foster children.
Child & Family Social Work. Vol 22. John Wiley & Sons Ltd, 503-514.
DOI: https://doi.org/10.1111/cfs.12269
Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer: om anknytning, trauma och dissociation. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
44
Bilagor
Bilaga 1 Informationsbrev
Informationsbrev gällande medverkan i intervju för c-uppsats.
Information och förfrågan om medverkan i studie om socialtjänstens arbete gällande bibehållande av kontakt med biologisk förälder vid familjehemsplacering.
Den här studien genomförs av två studenter på Jönköping University som går den sjätte terminen på socionomprogrammet. Studiens övergripande syfte är att skapa en förståelse för hur socialtjänsten arbetar med kontakt med biologisk förälder. Då ett barn troligen har knutit an till en eller flera personer och därigenom skapat en anknytningsperson så vill vi se till hur socialtjänsten arbetar med att bibehålla kontakten till kontaktpersonen/kontaktpersonerna. Genom denna studie så hoppas vi på att skapa en förståelse för vad socialtjänsten har för insatser samt vad som fungerar men även de delar som anses bristande i arbetet med biologisk förälder.
Studien vill ha ett professionellt perspektiv, det vill säga hur personal på socialtjänsten hanterar situationer gällande kontakt med biologisk förälder vid familjehemsplaceringar.
Vad innebär detta för dig som deltagare?
För dig som väljer att delta i denna studie så innebär detta att medverka vid ett
intervjutillfälle. Vid denna intervju så kommer vi som genomför studien att besöka dig på din arbetsplats eller annan lokal som du som deltagare anser vara passande för att genomföra intervjun. Vid intervjutillfället så kommer vi att ha en konversation gällande socialtjänstens arbete. Intervjuerna planeras att ta ca 1 timme.
Den information som du som deltagare bidrar med kommer att behandlas med konfidentialitet och sekretess. Du som deltagare kommer att avidentifieras i arbetet.
Materialet från intervjuerna kommer endast vara tillgänglig för oss som genomför studien och ingen obehörig kommer att ha tillgång till materialet.
Om du har några frågor om studien så är du välkommen att höra av dig till någon av oss som genomför studien.
Genom denna information så frågar vi dig om du vill delta i vår studie. Om du samtycker så är du välkommen att skicka ett e-mejl till någon av nedanstående adresser.
Isak Boström, student socionomprogrammet, isaakbostrm@gmail.com
Alexander Koivisto, student socionomprogrammet, alexanderjkoivisto@gmail.com
45 Bilaga 2, intervjuguide Intervjuguide Bakgrund
1. Hur gammal är du?
2. Hur länge har du arbetat som socialsekreterare?
3. Har du varit delaktig i processen gällande familjehemsplaceringar?
Gällande kontakt med biologisk förälder
1. Hur anser du att kontakten mellan ett barn och dess biologiska förälder/föräldrar ska se ut? (mängd, kommunikation, ansvar)
2. Hur anser du att socialsekreterare och familjehemssekreterare förhåller sig till kontakten med biologisk förälder/föräldrar? (allmänna bestämmelser, personliga upplevelser, anknytningsperson)
3. På vilket sätt arbetar ni på socialtjänsten med att se till att kontakten med biologisk förälder/föräldrar fungerar? (insatser, önskemål, fall till fall).
4. Vad anser du vara de största utmaningar man möts av vid en familjehemsplacering? 5. Vad finns det för positiva delar i relationen mellan de biologiska föräldrarna och
familjehemsföräldrarna?
6. Ser du några brister i socialtjänstens arbete med kontakten mellan barn och biologisk förälder/föräldrarna.
7. Hur viktigt anser du att det är att barnet har en god och kontinuerlig kontakt med biologisk förälder/föräldrar?
8. Finns det fall där kontakten mellan barnet och biologiska föräldern bryts helt, i så fall varför?
9. Vad anser du kunna vara negativa konsekvenser med att kontakten bryts helt? 10. Vilket stöd får biologiska föräldrar som har barn placerade i familjehem?
11. Vilket stöd får familjehem gällande kontakten mellan barnet och biologiska föräldrar? 12. Vilka metoder och teorier jobbar ni efter vid familjehemsplaceringar?