Andersson, G. (2008). Barndomens placeringar och ungas tillbakablick. Socialvetenskaplig
tidskrift, 2, 76-96. Hämtad från
http://journals.lub.lu.se/ojs/index.php/svt/article/viewFile/15667/14150 Arnstein, S. R. (1969). A Ladder of Citizen Participation. Journal of the American
Institute of Planners, 35(4), 216-224. doi: 10.1080/01944366908977225
Arve-Parés, B. (1994). Familjen välfärdsforskningens svarta låda. Socialvetenskaplig tidskrift,
2, 99–102. Hämtad från
http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig%20tidskrif t/Artiklar/1994/Familjen,%20välfärdsforskningen%20svarta%20låda%20av%20Bi rgit%20Arve-Parés..PDF
Babic, B., & Pluto, L. (2007). Participation in residential child care in Germany. Scottish
Journal of Residential Child Care, 6, (2). Hämtad från
https://www.researchgate.net/publication/320629261_Participation_in_residential _child_care_in_Germany
Barnombudsmannen. (2011). Bakom fasaden – Barn och ungdomar i den sociala barnavården
berättar. Hämtad från
http://www.barnombudsmannen.se/globalassets/systemimporter/publikationer2/ arsrapport-bakom-fasaden-211.pdf
Barnombudsmannen. (2015). Barnkonventionen. Hämtad 7 april, 2018, från
https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/ Bergman, A-S. (2011). Lämpliga eller olämpliga hem? Fosterbarnsvård och fosterhemskontroll under
1900-talet. (Doktorsavhandling, Linnéuniversitet i Kalmar, Växjö, Institutionen för
socialt arbete).
Brinkmann, S., & Kvale, S. (2010). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Ds 2001:57. Familjepolitiken.
Egelund, T., & Jakobsen, T.B. (2009). Omsorg for
anbragte børn og unge. Dogninstitutionens hverdag og vilkår. Köpenhamn: Akademisk
Forlag.
Enell, S. (2014). Banor i samhällsvården- en tvåårig studie om unga som utretts på SiS- institution. Socialvetenskaplig tidskrift, 2, 48-69. Hämtad från
http://svt.forsa.nu/documents/forsa/documents/socialvetenskaplig%20tidskrift/ artiklar/2014/banor%20i%20samhällsvården%20-
%20en%20tvåårsstudie%20om%20unga%20som%20utretts%20på%20sis- institution.pdf
Heimer, M., & Palme, J. (2015). Rethinking Child Policy Post-UN Convention on the Rights of the Child: Vulnerable Children’s Welfare in Sweden. Journal of Social
Policy, 45(3), 435–452. Hämtad från
https://www.cambridge.org/core/services/aop-cambridge-
0744a.pdf/rethinking_child_policy_postun_convention_on_the_rights_of_the_chi ld_vulnerable_childrens_welfare_in_sweden.pdf
IVO. (2017). Vet du vilka rättigheter du har? För ungdomar i HVB och familjehem. Hämtad: 16 april, 2018, från https://www.ivo.se/publicerat-material/informationsmaterial/vet- du-vilka-rattigheter-du-har/
Kjellström, S. (2012). Delaktighetens etik och ansvar för delaktigheten. I Bülow, P., Persson, D., & Sandén, I. (Red.). Delaktighetens praktik – Det professionella samtalets
villkor och möjligheter (s. 31-39). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Lagerlöf, H. (2012). Samhällsvård och välfärdsresurser - en studie av skolgång, fritid och
kamratrelationer bland unga i familjehem och institutioner. (Doktorsavhandling,
Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:505097/FULLTEXT02.pdf Lagerlöf, H., Sallnäs, M., & Wiklund, S. (2010). Samhällsvårdade barn, gate-
keeping och forskning. Socialvetenskaplig tidskrift, 2, 116-133. Hämtad från
http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig%20tidskrif t/Artiklar/2010/Samhällsvårdade%20barn,%20gate-
keeping%20och%20forskning%20av%20Marie%20Sallnäs,%20Stefan%20Wiklund %20och%20Helene%20Lagerlöf.pdf
Liljegren, A., & Parding, K. (2010). Ändrad styrning av välfärdsprofessioner – exemplet evidensbasering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 3-4, 270- 288. Hämtad från
http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig%20tidskrif t/Artiklar/2010/Ändrad%20styrning%20av%20välfärdsprofessioner%20-
%20exemplet%20evidensbasering%20i%20socialt%20arbete%20av%20Andreas% 20Liljegren%20&%20Karolina%20Parding.pdf
Lynch, K. (2007). Love labour as a distinct and non-commodififiable form of car labour.
The Sociological Review, 55, 3, 550-570.
Nationalencyklopedin, (u.å.). Delaktighet. Hämtad 20 april, 2018, från https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/delaktighet Sallnäs, M. (2000). Barnavårdens institutioner - Framväxt, ideologi och struktur.
(Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete). Hämtad från http://su.diva-
portal.org/smash/get/diva2:189247/FULLTEXT01.pdf
Sallnäs, M. (2003). Som en familj? Om små privata institutioner för barn och ungdomar.
Socionomens forskningssupplement, 15, 2-16.
Sallnäs, M., Wiklund, S., & Lagerlöf, H. (2010).
Social barnavård ur ett Välfärdsperspektiv. Ekonomiska och materiella resurser, ps ykisk hälsa och tillgång till socialt stöd för ungdomar i familjehem och vid
institutioner. Socialvetenskaplig tidskrift, 1, 5-27. Hämtad
från http://journals.lub.lu.se/index.php/svt/article/download/15700/14183 Sallnäs, M. (2012). Institutionsvård för barn och unga. I I. Höjer, M. Sallnäs, & Y.
Sjöblom (Red.), När samhället träder in – barn, föräldrar och social barnavård (s. 185-207). Lund: Studentlitteratur.
Sallnäs, M. (2016). Institutionsvård för barn och ungdomar – Att vara som en familj.
Socialvetenskaplig tidskrift, 2, 123-143. Hämtad från
http://journals.lub.lu.se/index.php/svt/article/view/15415/13914 Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund:
Studentlitteratur.
SFS 1986:223. Förvaltningslagen. Stockholm: Justitiedepartement. SFS 1990:52. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm:
Justitiedepartement.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Justitiedepartement. SFS 2001:937. Socialtjänstförordningen. Stockholm: Justitiedepartement.
Shier, H. (2001). Vägar till delaktighet: Öppningar, möjligheter och skyldigheter. En ny modell för att öka barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1 i FNs konvention om barnets rättigheter. Children & Society Volume 15, 107- 117. Hämtad från
http://www.hso.se/PageFiles/1556/Shier,%20översatt%20artikel%202.pdf Shiratzki, J. (2005). Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige: en rättsvetenskaplig undersökning. 2.
Uppl. Uppsala: Iustus.
Skoog, V. (2013). Barns upplevelser av instabil samhällsvård. Socialvetenskaplig tidskrift,
1, 36-52. Hämtad från
http://svt.forsa.nu/documents/forsa/documents/socialvetenskaplig%20tidskrift/ artiklar/2013/barn%20upplevelser%20av%20instabil%20samh%C3%A4llsv%C3 %A5rd%20av%20viktoria%20skoog.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och
sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar. Hämtad 10 maj,
2018, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19528/2014- 10-4.pdf
Socialstyrelsen. (2016). Individ och familjeomsorg. Hämtad 20 april, 2018, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20080/2016-2- 22.pdf
Socialstyrelsen. (u.å.). Grunderna i BBIC. Hämtad 17 maj, 2018, från https://socialstyrelsen.se/barnochfamilj/bbic/grunderna
SOU 1997:116. Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. Stigendal, M. (2003). Olika problem – Likartade lösningar. Goda exempel mot socialt utanförskap i
fem europeiska städer. Lund: Studentlitteratur.
Unicef. (1989). Barnkonventionen – FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Unicef. Unicef. (2013). Barnets bästa – En studie om asylsökande barn i socialtjänstens barnavård.
Stockholm: Unicef.
Wiklund, S. (2006). United we stand? Collaboration as
a means for identifying children and adolescents at risk. International
Wiklund, S., & Sallnäs, M. (2010). The material side of foster care - Economic and material resources among foster carers and foster youth in Swedish child welfare.
Adoption & Fostering, 34 (4), 27-38. Hämtad från
http://journals.sagepub.com.proxy.library.ju.se/doi/pdf/10.1177/0308575910034 00404
Bilagor
Bilaga 1 – Informationsbrev verksamhetschefer
Hej!
Vi är tre socionomstudenter från Jönköping University som planerar att skriva en kandidatuppsats om hur yrkesverksamma arbetar med och förhåller sig till arbetet kring HVB-placerade ungdomar. Syfte är att studera yrkesverksammas perspektiv på vilken
utsträckning ungdomar har möjlighet att påverka sin egen vård på HVB-hemmet.
Uppsatsen ämnar även studera hur personalen menar att de tillgodoser och tänker kring ungdomarnas olika behov utifrån anknytningsteorin samt etiska värden i det dagliga arbetet.
Yrkesverksamma inom HVB-hem besitter den kunskap vi vill ta del av och vi önskar därför få intervjua Dig som enhetschef/platschef och några av dina anställda. Vi kommer att kontakta Er inom två veckor för att se om Ni är intresserade av att delta i studien. Om ni väljer att delta så önskas intervjuerna ske under april månad.
Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering. Intervjupersonerna samt arbetsplatsen kommer avidentifieras i studien.
Har ni några frågor är ni välkomna att kontakta någon utav oss antingen via telefon eller mail.
Med vänliga hälsningar Emmie Losdal
Emana Heldic Nahal Roshan
Bilaga 2 – Informationsbrev anställda
Hej!
Vi är tre socionomstudenter från Jönköping University som planerar att skriva en kandidatuppsats om hur yrkesverksamma arbetar med och förhåller sig till arbetet kring HVB-placerade ungdomar. Syftet är att studera yrkesverksammas perspektiv på i vilken
utsträckning ungdomar har möjlighet att påverka sin egen vård på HVB-hemmet.
Uppsatsen ämnar även studera hur personalen menar att de tillgodoser och tänker kring ungdomarnas olika behov utifrån anknytningsteorin samt etiska värden i det dagliga arbetet.
Ni yrkesverksamma inom HVB-hemmet besitter den kunskap vi vill ta del av och det är därför vi önskar få intervjua Dig som yrkesutövare. Intervjun kommer att ske individuellt och spelas in för att senare kunna transkriberas.
Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering. Ni intervjupersoner samt arbetsplatsen kommer avidentifieras i studien och materialet vi samlar in kommer endast att användas till den här studien. Har ni några frågor är ni välkomna att kontakta någon utav oss antingen via telefon eller mail.
Med vänliga hälsningar Emana Heldic
Emmie Losdal Nahal Roshan