[1] EU, ”Europaparlamentets och Rådets Direktiv om byggnaders energiprestanda,” Europeiska unionens officiella tidning, 2010.
[2] Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Energieffektivisering av Sveriges bebyggelse-‐Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050, Stockholm, Sweden: Kungliga
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2012.
[3] Sweden Green Building Council, ”Miljöbyggnad,” 2014. [Online]. Available: http://www.sgbc.se/om-‐miljoebyggnad. [Använd 30 November 2015].
[4] M. Chelin, B. Moshfegh och M. Sandberg, ”Measurements of air temperatures close to a low-‐ velocity diffuser in displacement ventilation using an infrared camera,” Energy in buildings, pp. 687-‐698, 11 February 2001.
[5] Energimyndigheten och Glasbranchföreningen, ”Fönsterrenovering med energiglas,” Energimyndigheten, Eskilstuna, 2006.
[6] Photovoltaic software, ”Photovoltaic Geographical Information System,” Photovoltaic software, [Online]. Available: http://re.jrc.ec.europa.eu/pvgis/apps4/pvest.php. [Använd 14 December 2015].
[7] B.-‐Å. Petersson, Tillämpad byggnadsfysik, 5:1 red., Lund: Studentlitteratur AB, 2013.
[8] C. Bankvall, Luftboken: Luftrörelser och täthet i byggnader, 1:1 red., Lund: Studentlitteratur, 2013. [9] Sveby, ”Brukarindata bostäder,” Sveby, Stockholm, 2012.
[10] Ramböll Sverige AB, ”Historik och företagskultur,” 2015. [Online]. Available: http://www.ramboll.se/om-‐oss/historia. [Använd 29 November 2015].
[11] Ramböll Sverige AB, ”Ramböllkoncernen,” 2015. [Online]. Available: http://www.ramboll.se/om-‐ oss/koncernen. [Använd 29 November 2015].
[12] Västerbottens läns landsting, ”Klart för Hjältarnas hus i Umeå,” Västerbottens läns landsting, 19 December 2014. [Online]. Available: https://www.vll.se/default.aspx?id=72685. [Använd 16 Decemeber 2015].
[13] M. Löfgren och L. Berglund, ”Gamla sjukhusområdet NUS,” Västerbottens museum/Uppdragsverksamheten, Umeå, 2014.
[14] Västerbottens läns landsting, ”Norrlands universitetssjukhus,” 2014. [Online]. Available: https://www.vll.se/default.aspx?id=25719&refid=1926. [Använd 29 November 2015].
[15] Sweden Green Building Council , ”Miljöbyggnad Metodik Version 2.2,” Sweden Green Building Council , 10 Oktober 2014. [Online]. Available: http://www.sgbc.se/docman/miljobyggnad-‐ 2014/412-‐2-‐2-‐141001-‐metodik-‐forhandsvers-‐140701/file. [Använd 16 December 2015]. [16] P. Levin, A. Clarholm och C. Andersson, ”Nya klimatfiler för energiberäkningar,” Februari 2015.
[Online]. Available: http://www.sveby.org/wp-‐content/uploads/2015/02/Rapport-‐Sveby-‐ klimatfiler-‐L%C3%85GAN-‐150227.pdf. [Använd 5 Oktober 2015].
[17] L. L. Cam och G. L. Yang, Asymptotics in Statistics: Some Basic Concepts, 2nd red., New York: Springer, 2000.
43
overview of natural ventilation effective designs,” Renewable and Sustainable Energy Reviews, Volume 34, pp. 654-‐670, June 2014.
[19] H. Poirazis, Å. Blomsterberg och M. Wall, ”Energy simulations for glazed office buildings in
Sweden,” Lund University, Division of Energy and Building Design, Department of Architecture and Built Environment, Lund, Sweden, 2008.
[20] M. Chelin, B. Moshfegh och M. Sandberg, ”Measurement of air temperatures close to a low-‐ velocity diffuser in displacement ventilation using an infrared camera,” Energy and buildings, pp. 687-‐698, 11 February 2001.
[21] Socialstyrelsen, Temperatur inomhus, Bergslagens grafiska, 2005.
[22] E. Mundt, ”Displacement Ventilation Systems: Convection Flows and Temperature Gradients,” Building and Environment, Volume 30, pp. 129-‐133, 1995.
[23] M. Wall och B. Fredlund, ”Solskydd i byggnader,” Lund universitet, Lunds tekniska högskola, Institutionen för byggande och arkitektur, Lund, Sweden, 1999.
[24] I. R. Maestre, J. L. F. Blázquez, F. J. G. Gallero och P. R. Cubillas, ”Influence of selected solar positions for shading device calculations in building energy performance simulations,” Energy in buildings, pp. 144-‐152, 15 August 2014.
[25] A. Tzempelikosa och A. K. Athienitis, ”The impact of shading design and control on building cooling and lighting demand,” Solar Energy, Volume 81, Issue 3, pp. 369-‐382, March 2007.
[26] T. E. Kuhn, C. Bühler och W. J. Platzer, ”Evaluation of overheating protection with sun-‐shading systems,” Energy and Buildings, Volume 69, Supplement 6, pp. 59-‐74, July-‐December 2001. [27] S. Grynning, B. Time och B. Matusiak, ”Solar shading control strategies in cold climates-‐heating,
cooling demand and daylight availability in office spaces,” Solar energy, Volume 107, pp. 182-‐194, September 2014.
[28] L. Malmquist, K. Vänn och K.-‐O. Gustafsson, ”Ljusets påverkan: Vad man bör känna till och ta hänsyn till när man rekommenderar solavskärmningsprodukter,” Mälardalens Högskola, Västerås, 2011.
[29] A. Kirimtat, B. K. Koyunbaba, I. Chatzikonstantinou och S. Sariyildiz, ”Review of simulation
modeling for shading devices in buildings,” Renewable and Sustainable Energy Reviews, Volume 53, pp. 23-‐49, January 2015.
[30] M. Green, Solceller. Från solljus till elektrisitet, Poland: AB Svensk Byggtjänst, 2002.
[31] Energimyndigheten, ”Solenergi,” Energimyndigheten, 21 Oktober 2015. [Online]. Available: http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solenergi/. [Använd 10 December 2015]. [32] E. SolEl-‐programmet, ”Moduler och cellteknologi,” [Online]. Available:
http://www.solelprogrammet.se/projekteringsverktyg/moduler/. [Använd 9 December 2015]. [33] B. Stridh och L. Hedström, ”Underlag för anbudsförfrågan av solcellssystem,” SolEl-‐programmet,
2011.
[34] SMHI, ”Solinstrålning i Sverige sedan 1983,” 2014. [Online]. Available:
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/solstralning-‐i-‐sverige-‐sedan-‐1983-‐1.8243. [Använd 9 December 2015].
[35] Naturskyddsföreningen, Solrevolution, Göteborgstryckeriet, 2015.
[36] L. Swahn, K. Mörk, T. Fossum, K. Garre, S. Nyberg, A. Hermodsson och K. Ouis, ”Solenergi och arkitektur,” Malmö stadsbyggnadskontor, Malmö, 2014.
44
[37] M. Edoff, Solel så funkar det, Uppsala: SolEl-‐Programmet, Energiforsk. [38] Energimyndigheten, Energilägen 2015, Bromma: Energimyndigheten, 2015.
[39] A. Gustafsson, ”Investeringsstöd,” Energimyndigheten, 15 September 2015. [Online]. Available: http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solenergi/stod-‐till-‐solceller/investeringsstod/. [Använd 10 December 2015].
[40] M. Lundgren, Solel för arkitekter, Stockholm: SolEl-‐Programmet, energiforsk.
[41] K. Zipp, ”SolarWindow offers update for its transparent electricity-‐generating windows,” Solar Power World, 20 May 2015. [Online]. Available:
http://www.solarpowerworldonline.com/2015/05/solarwindow-‐offers-‐update-‐for-‐its-‐transparent-‐ electricity-‐generating-‐windows/. [Använd 10 December 2015].
[42] Energifönster, “Kondens på fönster,” Energifönster, [Online]. Available:
http://www.energifonster.nu/sv/fakta/kondens-‐pa-‐fonster.aspx. [Accessed 28 December 2015]. [43] B. Jonsson, “Utvändig kondens på fönster,” SP Sveriges provnings-‐ och forskningsinstitut, Augusti
2000. [Online]. Available: http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/Documents/Utv-‐ kondens%20BT%208-‐2000.pdf. [Accessed 28 December 2015].
[44] AFIM® Dehumidifying, ”Mollier Diagram Calculator,” Air in Motion, AM Venray, The Netherlands, 2013.
[45] COMSOL Multiphysics, ”Displacement Ventilation,” [Online]. Available:
http://www.comsol.com/model/download/196013/models.cfd.displacement_ventilation.pdf. [Använd 17 December 2015].
[46] B. Stridh, ”Elcertifikatsystemet behöver anpassas för solelproducenter,” Bengts Villablogg, 19 Mars 2015. [Online]. Available: http://bengtsvillablogg.info/2015/03/19/elcertifikatsystemet-‐behover-‐ anpassas-‐for-‐solelproducenter/. [Använd 12 December 2015].
[47] Statistiska Centralbyrån, ”Prisutveckling på energi samt leverantörsbyten,första kvartalet 2015,” Statistiska Centralbyrån, 2015.
[48] D. Lacasse, É. Turgeon och D. Pelletier, ”On the Judicious Use of the k-‐omega Model, Wall Functions and Adaptivity,” Int. J. Thermal Science, vol. 42, pp. 925-‐938, 2004.
[49] A. Kirimtat, B. Kundakci Koyunbaba, I. Chatzikonstantinou och S. Sevil, ”Review of simulation modeling for shading devices in buildings,” Yasar University, Izmir Turkey, 2016.
[50] S. Dehlin, K. Heikkilä, T. Olofsson, J. Schade, T. Racz och P.-‐E. Eriksson, ”Effektiv projektering av lågenergihus,” Luleå Tekniska Universitet, 2011.
[51] SMHI, ”Normal globalstrålning under ett år,” 2014. [Online]. Available:
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/normal-‐globalstralning-‐under-‐ett-‐ar-‐ 1.2927. [Använd 9 December 2015].
[52] Swegon, ”Swegon Luftburna Klimatsystem 2007,” 2007. [Online]. Available:
http://www.swegon.com/Global/PDFs/Air%20diffusers/General/_sv/teknik_luftburna.pdf. [Använd 17 December 2015].
[53] M. Soleimani-‐Mohseni, L. Bäckström och R. Eklund, EnBe, Energiberäkningar: Formler, ekvationer, data och diagram, 1:3 red., Lund: Studentlitteratur, 2014.
i
Bilaga A: Teori COMSOL Multiphysics
Modellen byggdes upp med hjälp av multifysik-‐funktionen Non-‐Isothermal Flow, där två funktioner kombinerades, Turbulent Flow, k-‐𝜔 och Heat Transfer. Teorin bakom dessa två funktioner beskrivs här nedan, och är hämtad från COMSOL Multiphysics Help Guide om inte annan referens anges.
Non-‐Isothermal Flow −𝒏 ∙ 𝒒 = 𝜌𝐶!𝛽!∗!/!𝑘!/!𝑇! − 𝑇 𝑇! 𝛽!∗ = 9 100 där, n är normalvektor
q är värmeflödet genom ledning [W/m2] 𝜌 är densiteten [kg3/s]
C! är den specifika värmekapaciteten [J/(kg·∙K)]
k är den turbulenta kinetiska energin [m2/s2] 𝑇! är vägg temperaturen [K]
𝑇 är den absoluta temperaturen [K] 𝑇! är en dimensionslös temperatur [48].
Turbulent flow, k-‐ω 𝜌 𝒖 ∙ ∇ 𝐮 = ∇ ∙ ⌈−𝜌𝑰 + (𝜇 + 𝜇!)(𝛻𝒖 + (𝛻𝒖)!) −2 3(𝜇 + 𝜇!)(∇ ∙ 𝒖)𝑰 − 2 3𝜌𝑘𝑰 + 𝑭 där, 𝜌 är densiteten [kg3/s] u är hastighetsvektorn [m/s]
k är den turbulenta kinetiska energin [m2/s2]
I är enhetsmatrisen
𝜇 är dynamiska viskositen [Pa∙ 𝑠]
𝜇! beräknas med följande ekvation 𝜇! = 𝜌!!
𝜔 är den specifika effektförlusten
F är volymkraftsvektorn [N/m3]
ii ∇ ∙ (𝜌𝐮) = 𝟎 𝜌(𝒖 ∙ 𝛻)𝑘 = 𝛻 ∙ 𝜇 + 𝜇!𝜎!∗ ∇𝑘 + 𝑃!− 𝛽!∗𝜌𝑘𝜔 där, 𝜎 = 𝜎∗ =!! 𝑃! = 𝜇! 𝛻𝒖: (𝛻𝒖 + (𝛻𝒖)𝑻 −!! 𝛻 ∙ 𝒖 𝟐) −!!𝝆𝑘𝛻 ∙ 𝒖 𝜌 𝒖 ∙ 𝛻 𝜔 = 𝛻 ∙ 𝜇 + 𝜇!𝜎!∗ ∇𝜔 + 𝛼𝜔 𝑘𝑃!− 𝜌𝛽!𝜔! där, 𝛼 =!"!" och 𝛽! = !"#!"
Heat Transfer in Fluids
𝜌𝐶!𝒖 ∙ ∇T + ∇ ∙ 𝒒 = 𝑄 + 𝑄!+ 𝑄!" 𝒒 = −𝑘𝛻𝑇 där,
𝜌 är densiteten [kg3/s]
C! är den specifika värmekapaciteten [J/(kg·∙K)]
u är hastighetsvektorn [m/s]
𝑇 är den absoluta temperaturen [K]
q är värmeflödet genom ledning [W/m2]
Q är andra värmekällor ≠ viskösa förluster [W/m3]
𝑄! är arbete utgjort av tryckförändringar som ett resultat av adiabatisk kompression eller andra termoakustiska effekter
𝑄!" är viskösa förluster i fluiden
k är den termiska konduktiviteten [W/m∙K]
iii
iv
Nedan i bilaga B-‐E presenteras de erhållna temperaturgradienterna både för scenariot Miljöbyggnad nivå GULD och scenariot Miljöbyggnad nivå SILVER för de lägre ventilationsflödena 300 l/s respektive 200 l/s.
Bilaga B: Temperaturgradient vid ventilationsflödet 300 l/s i 1D-‐vy
I bilaga B presenteras temperaturgradienten i 1D-‐vy för ventilationsflödet 300 l/s både för scenariot för Miljöbyggnad nivå GULD samt scenariot Miljöbyggnad nivå SILVER.
Figuren nedan presenterar temperaturgradienten enligt följande förutsättningar: Solvärmelasttal=32 W/m2, vilket är det högsta tillåtna för att klara kravet för Miljöbyggnad nivå GULD Ventilationsflöde: 300 l/s.
v
Figuren nedan presenterar temperaturgradienten enligt följande förutsättningar: Solvärmelasttal=43 W/m2, vilket är det högsta tillåtna för att klara kravet för Miljöbyggnad nivå SILVER.
Ventilationsflöde: 300 l/s.
vi
Bilaga C: Temperaturgradient vid ventilationsflödet 200 l/s i 1D-‐vy
I bilaga C presenteras temperaturgradienten i 1D-‐vy för ventilationsflödet 200 l/s både för scenariot för Miljöbyggnad nivå GULD och Miljöbyggnad nivå SILVER.
Figuren nedan presenterar temperaturgradienten enligt följande förutsättningar: Solvärmelasttal=32 W/m2, vilket är det högsta tillåtna för att klara kravet för Miljöbyggnad nivå GULD Ventilationsflöde: 200 l/s.
vii
Figuren nedan presenterar temperaturgradienten enligt följande förutsättningar:
Solvärmelasttal=43 W/m2, vilket är det högsta tillåtna för att klara kravet för Miljöbyggnad nivå SILVER.
Ventilationsflöde: 200 l/s.
viii
Bilaga D: Temperaturgradient vid ventilationsflödet 300 l/s. Tvärsnitt
genom ventilationsdon.
I bilaga D presenteras temperaturfördelningen i rummet via ett tvärsnitt som går genom ett av ventilationsdonen när ventilationsflödet är 300 l/s.
Figuren nedan presenterar temperaturgradienten enligt följande förutsättningar: Solvärmelasttal=32 W/m2, vilket är det högsta tillåtna för att klara kravet för Miljöbyggnad nivå GULD Ventilationsflöde: 300 l/s.
ix
Figuren nedan presenterar temperaturgradienten enligt följande förutsättningar:
Solvärmelasttal=43 W/m2, vilket är det högsta tillåtna för att klara kravet för Miljöbyggnad nivå SILVER.
Ventilationsflöde: 300 l/s.
x
Bilaga E: Temperaturgradient vid ventilationsflödet 200 l/s. Tvärsnitt genom
ventilationsdon.
I bilaga E presenteras temperaturfördelningen i rummet via ett tvärsnitt som går genom ett av ventilationsdonen när ventilationsflödet är 200 l/s.
Figuren nedan presenterar temperaturgradienten enligt följande förutsättningar:
Solvärmelasttal=32 W/m2, vilket är det högsta tillåtna för att klara kravet för Miljöbyggnad nivå GULD.
Ventilationsflöde: 200 l/s.
xi
Figuren nedan presenterar temperaturgradienten enligt följande förutsättningar: Solvärmelasttal=43 W/m2, vilket är det högsta tillåtna för att klara kravet för Miljöbyggnad nivå SILVER.
Ventilationsflöde: 200 l/s.
xii
Bilaga F: Temperaturgradient vid ventilationsflödet 300 l/s. Tvärsnitt genom
mitten av rummet
I bilaga F presenteras temperaturfördelningen i rummet via ett tvärsnitt som går genom mitten av rummet när ventilationsflödet är 300 l/s.
Figuren nedan presenterar temperaturgradienten enligt följande förutsättningar: Solvärmelasttal=32 W/m2, vilket är det högsta tillåtna för att klara kravet för Miljöbyggnad nivå GULD Ventilationsflöde: 300 l/s.
xiii
Figuren nedan presenterar temperaturgradienten enligt följande förutsättningar: Solvärmelasttal=43 W/m2, vilket är det högsta tillåtna för att klara kravet för Miljöbyggnad nivå SILVER.
Ventilationsflöde: 300 l/s.
xiv
Bilaga G: Temperaturgradient vid ventilationsflödet 200 l/s. Tvärsnitt genom
mitten av rummet
I bilaga G presenteras temperaturfördelningen i rummet via ett tvärsnitt som går genom mitten av rummet när ventilationsflödet är 200 l/s.
Figuren nedan presenterar temperaturgradienten enligt följande förutsättningar: Solvärmelasttal=32 W/m2, vilket är det högsta tillåtna för att klara kravet för Miljöbyggnad nivå GULD. Ventilationsflöde: 200 l/s.
xv
Figuren nedan presenterar temperaturgradienten enligt följande förutsättningar:
Solvärmelasttal=43 W/m2, vilket är det högsta tillåtna för att klara kravet för Miljöbyggnad nivå SILVER. Ventilationsflöde: 200 l/s.