Ahlgren, I. & Bergman, B. (2006). Det svenska teckenspråket. I SOU 2006:29 Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt. Stockholm.
Ahlström, M. (2000). Hörselskadade barn i kommunikation och samspel. (Diss.) Stockholms universitet, Stockholm.
Allström, M. (2010). Internationalisering. I Estling Vannestål, M & Lundberg, G. (2010). Engelska för yngre åldrar. Lund: Studentlitteratur.
Arlinger, S. red. (2007). Nordisk lärobok i audiologi. Bromma: CA Tegner.
Asker-Arnason, L. Wass, M. Ibertsson, T. Lyxell, B. Sahlén, B. (2007). The relationship between reading comprehension, working memory andlanguage in children with cochlear implants. I: EUROPSYCHOLOGICA Vol. 5, No. 4, 2007, 163-186.
Bergman, B. (2012). Barns tidiga teckenspråksutveckling. Stockholm: Stockholms universitet. Bixo, H. Löven Norman, C. Nordén, M. Cederström B-L. (1999). Hörselboken. SIH-läromedel: Örebro.
Bjar, L & Liberg, C (red.). (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Borg, E. McAllister, B. Edqvist, G. Reinholdsson, A-C. Risberg, A. (2005). Hörselskadade barns
språkutveckling (HSS). Ahlséns forskningsinstitut Rapport nr 9 A. Örebro: Örebrouniversitet. Cramér-Wolrath, E. (2006). Om små barns kommunikations-och språkutveckling. I Roos, C &
Fischbein, S. (2006). Dövhet och hörselnedsättning. Specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Danermark, B. (2005). Att (åter)erövra samtalet. En bok om hörselskada och kommunikation. Örebro: tryckverksta´n.
Fast, C. (2008). Literacy – i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Feldmanis, S. (2010). Barnlitteratur i det engelskspråkiga klassrummet. I: Estling Vannestål, M & Lundberg, G. (2010) Engelska för yngre åldrar. Lund: Studentlitteratur.
Fridolfsson, I. (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Frost, J. (2009). Läsundervisning och läsutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Gramley, Stephan. (2012) The History of English. An Introduction. London: Routledge.
Gustavsson, A. (2009). Att höra i skolan-om hörteknik i undervisningen. Förutsättningar och möjligheter. Stockholm: Specialpedagogiskaskolmyndigheten.
Hancock, M (2012). English pronunciation in use. Cambridge: Cambridge University Press. Hendar, O. (2008). Måluppfyllelse för döva och hörselskadade i skolan. Redovisning av uppdrag enligt regleringsbrev: Slutrapport. Rapport inom SPM (Specialskolemyndigheten): Lund.
Hyltenstam, K. (2007). Modersmål och svenska som andraspråk. I: Myndigheten för skolutveckling. (2007). Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Liber. Hörselskadades riksförbund (HRF). (2007). Äh, det var inget viktigt: Om hörselskadades situation i Sverige. Årsrapport. Stockholm: Hörselskadadesriksförbund.
Hörselskadades riksförbund (HRF). (2008). Adjö yxsskaft: Om hörselskadades situation i Sverige. Årsrapport 2008. Stockholm: Hörselskadadesriksförbund.
44 Hörselskadades riksförbund (HRF). (2010). Kakofonien. En rapport om störande ljud och samtalsvänliga ljudmiljöer. Stockholm: Hörselskadadesriksförbund.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindö, R. (2002). Det gränslösa språkrummet. Om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. Holmbergs i Malmö: Studentlitteratur.
Linikko, J. (2006). Lärares uppfattningar om inkludering av elever med hörselnedsättning. I Roos, C & Fischbein, S. (2006). Dövhet och hörselnedsättning. Specialpedagogiska perspektiv. Lund:
Studentlitteratur (s. 187-206).
Linikko, J (2009). Det gäller att hitta nyckeln - Lärares syn på undervisning och dilemman för inkludering av elever i behov av särskilt stöd i specialskolan. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms Universitet. Lundberg, G. (2010). Perspektiv på tidigt engelsklärande. I Estling Vannestål, M & Lundberg, G. (2010) Engelska för yngre åldrar. Lund: Studentlitteratur.
Löfkvist, U. Almkvist, O.Lyxell, B. Tallberg, I-M.(2012). Word fluency performance and strategies in children with cochlear implants: age-dependent effects? I: Scandinavian journal of psychology, 2012, 53, 467–474.
Nelfelt, K. (2004). Det hörs! - från visuell till auditiv kommunikation hos små döva barn med cochleaimplantat. Slutrapport från projektet Språkutvecklingen hos barn med Ci-språkliga konsekvenser av ny medicinsk teknik. Göteborg: Göteborgs universitet.
Meadow, K. P. (2005). Early Manual Communication in Relation to the Deaf Child's Intellectual, Social, and Communicative Functioning. J.Deaf Stud. Deaf Educ., 10:4, s. 321-329.
Patel, R & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pittman, A. L., Lewis, D.E., Hoover, B.M. & Stelmachowicz, P.G. (2005). Rapid word learning in normal hearing and hearing impaired children: effects of age, receptive vocabulary, and high frequency amplification. I: Ear and Hearing, 26, 619-629.
Roos, C.(2004).Skriftspråkande döva barn. En studie om skriftspråkligt lärande i förskola och tidiga skolår. (Doktorsavhandling : Acta Universitatis Gothoburgensis Nr 210.) Göteborg: Institutionen för didaktik och pedagogik, Göteborgs universitet.
Roos, C.(2006).Teckenspråk och pedagogik. I SOU 2006:29Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt.(Delbetänkande av utredningen Översyn av teckenspråkets ställning.) (s.135- 209). Stockholm: Fritzes.
Roos, C. (2008). Skriftspråkande barn med dövhet eller hörselnedsättning. Härnösand: Specialpedagogiska institutet.
Roos, C.(2009).Läslära och skriftspråka - för barn med dövhet eller hörselnedsättning.Härnösand: Specialpedagogiska skolmynidigheten.
Roos, C. (2010). Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen? I: KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 6, nr 1, 2010. Roos, C & Fischbein, S. (2006). Dövhet och hörselnedsättning. Specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
45 Sandgren, O. (2013). There's more to the picture than meets the ear - Gaze behavior during communication in children with hearing impairment. Doktorsavhandling. Lund: Media-tryck.
Skolverket. (2007). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Stockholm: Erlanders.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (lgr11). Stockholm:
Edita.
Skolverket. (2011). Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (lsp11). Stockholm:
Edita.
Snellman, S. (2007). Hjälp- en elev med hörselskada i min klass! Raumo: Painorauma.
Strömquist, S. (2003). Barns tidiga språkutveckling. I: Bjar, L & Liberg, C (red.). (2003) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R.(2000). Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Upplaga 4:2 Lund: Studentlitteratur.
Ullmark, M. Rivera, T. (2002). Att möta elever med hörselnedsättning och invandrarbakgrund. Örebro: Tryckverksta´n.
Wake, M., Hughes, E.K., Poulakis, Z., Collins, C. & Rickards, F. W. (2004). Outcomes of children with mild –profound congenital hearingloss at seven to eight years: A population study. I Ear and Hearing, 25 (1), 1-8.
Wass, M. Ibertsson, T. Lyxell, B. Sahlén, B. Hällgren, M. Larsby, B. Mäki-Torkko,E. (2008). Cognitive and linguistic skills in Swedish children with cochlearimplants – measures of accuracy and latency as indicators of development.
Wennergren, A-C. (2007). Dialogkompetens i skolans vardag. En aktionsforskningsstudie i hörselklassmiljö. Doktorsavhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Vygotskij, L. (1999). Tänkande och språk. Stockholm: Daidalos.
Internet källor
Carlson, B. (2005). Läsglädje – grunden för all inlärning. Utvecklingsledare, Kannebäcksskolan, Göteborg.
http://www.barnplantorna.se/UserFiles/file/artiklar/Lasgladje_bp05_host.pdf?PHPSESSID=0 82h0bmt9o5q6gjgb2h4oq24e2 hämtad 2014-05-12 kl11:08
Lyxell (2012). Cochleaimplantat och barns utveckling. Föreläsning. Inspelat 31 maj 2012 på Aros congress center i Västerås. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.
http://www.ur.se/Produkter/172077-UR-Samtiden-Horsel-begransningar-och-mojligheter- Cochleaimplantat-och-barns-utveckling hämtad 2014-09-07 kl11:47
Risberg-Lubker (1978). finns omnämnd i SPSM Hörselboken.
http://www.horselboken.se/faktadel/talavlasning/ Hämtad 2014-09-07 kl 16:16
SFS (2010). Skollag (2010:800). Riksdagen Svensk författningssamling:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800 hämtad 2014-09-07 kl 14:36.
46 SPSM. (2010). Specifika råd i undervisningssituationer: http://horselboken.se/pdf/pedagogiska- tips.pdf hämtad 2014-08-20 kl. 20:12
SPSM. Hörselboken. Ansvarig utgivare: Fredrik Roos, Specialpedagogiska skolmyndigheten www.horselboken.se hämtad 2014-05-13 kl 15:25.
SPSM. Teckenspråksutbildning för vissa föräldrar. http://www.spsm.se/sv/Vi-erbjuder/Kurser-och- konferenser/For-foraldrar/Teckenspraksutbildning-for-vissa-foraldrar/ Hämtad 2014-09-14 kl 20:35.
i
Bilaga 1 Information om intervjustudie
Engelskundervisning i klasser där en eller flera elever har en hörselnedsättning.Jag heter Sandra Rikardsson och läser min sista termin på lärarprogrammet på Högskolan Dalarna. Mitt avslutande examensarbete ska handla om engelskundervisning i klasser där det finns en eller flera elever med hörselnedsättning. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger i grundskola och specialskola genomför undervisningen i engelska i klasser med en eller flera elever med hörselnedsättning. Vilka möjligheter och svårigheter upplevs? Vilka metoder och arbetsmaterial används?
Jag har tidigare mött pedagoger som upplevt svårigheter i hur man kan arbeta med engelska då man har en elev med hörselnedsättning. Denna undersökning är viktig då jag genom arbetet hoppas på att kunna identifiera svårigheter och sammanställa framgångsfaktorer som kan tillämpas i engelskundervisningen för att ge eleven med hörselnedsättning en stabil grund i engelska språket.
Du ombeds att delta utifrån att jag, genom dialog med specialpedagoger inom hörsel eller rektor, har fått vetskap om att Du undervisar i engelska i en klass där en eller flera elever har en hörselnedsättning. Dina tankar och erfarenheter är viktiga för min undersökning.
Intervjun beräknas ta ca 30-40 minuter och genomförs under vecka 18 – 19 (28 april – 9 maj) efter överenskommen tid. Inför intervjun får du tillgång till frågorna. Personuppgifter
behandlas konfidentiellt. Jag kommer att spela in intervjun på min mobiltelefon för att i efterhand i lugn och ro kunna transkribera intervjun. Då examensarbetet är klart kommer inspelningen att raderas. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna. Du har möjlighet att ta del av undersökningen när den är klar.
Jag ber dig härmed vänligen att kontakta mig så snart som möjligt för att vi tillsammans ska hitta
en lämplig tidpunkt för intervju. Ring eller maila mig senast 23 april. Jag skulle önska att du även meddelar mig om du inte vill delta.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar: Sandra Rikardsson
Ort och datum: Xxxxx 2014-04-09 Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga.
Student: Sandra Rikardsson Handledare: Herbert Jonsson
Adress: Xxxx xxxx, xxxx Adress: Högskolan Dalarna
Mobil: 07x-xxxxxxx Telefon: 02x-xxxxxx
ii
Bilaga 2 Intervjuguide
Intervjun är semistrukturerad, det innebär att jag har sammanställt en lista med ämnen/frågor som jag kommer att fråga dig om och Du har stor frihet att uttrycka svaren. Jag ställer följdfrågor efterhand. Du behöver inte förbereda dig inför intervjun om du inte vill.