Ahrne, G. (1991). Organisationers mål, kollektiva resurser och makt, s. 27–35 i Ahrne, G. & Hedström, P. (red.). Organisationer och samhälle: analytiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Allard, K., Haas, L., & Hwang, P. (2007). Exploring the paradox: Experiences of flexible working arrangements and work-family conflict among managerial fathers in Sweden.
Community, Work & Family, vol. 10, s. 475–493.
Allard, K., Haas, L., & Hwang, P. (2011). Family-Supportive Organizational Culture and Fathers’ Experiences of Work–family Conflict in Sweden. Gender, Work and
Organization, vol 18, s. 141–157.
Almqvist, A.L., Sandberg, A., & Dahlgren, L. (2010). Papporna och motiven - Den svenska föräldraledigheten i ett geografiskt perspektiv. Försäkringskassan, vol 1, s. 1–40. Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundsberg, U. (2006). Gränslöst
arbete: Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber.
Alsarve, J., & Boye, K. (2012). Inte bara jämställdhet: Beslutet om föräldraledighet,
moderskaps- och faderskapsideal och idéer om barns bästa. Sociologisk Forskning, vol 49, s. 103–128.
Angelov, N., Johansson, P., & Lindahl, E. (2013). Is the persistent gender gap in income and wages due to unequal family responsibilities? IFAU - Institute for Evaluation of
Labour Market and Education Policy. No 3, s. 3–25.
Arwidsson Hansen, A., Cedstrand, S., Qian, W., & Wiberg, M. (2013). De jämställda föräldrarna: vad ökar sannolikheten för ett jämställt föräldrapenninguttag?
Socialförsäkringsrapport, No 2013:8.
Behson, S. (2002). Which dominates? Journal of Vocational Behavior, vol 6, s. 53–72. Bekkengen, L. (2002). Man får välja: Om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och
familjeliv. Malmö: Liber.
Bergnéhr, D. (2008). Timing Parenthood - Independence, Family and Ideals of Life.
Linköping Studies in Arts and Science, No 432.
Boye, K. (2008). Happy hour? Studies on well-being and time spent on paid and unpaid work.
Institutet för social forsknings avhandlingsserie nr. 74. Stockholms universitet.
Boye, K., & Evertsson, M. (2014). Vem gör vad och när? Kvinnors och mäns tid i betalt och obetalt arbete, s. 158–184 i M. Evertsson, & C. Magnusson, Ojämlikhetens
dimensioner - uppväxtvillkor, arbete och hälsa i Sverige. Stockholm: Liber.
Boye, K., Halldén, K., & Magnusson, C. (2014). Könslönegapets utveckling. Betydelsen av yrkets kvalifikationsnivå och familjeansvar, s. 185–211 i M. Evertsson, & C.
Magnusson (red.), Ojämlikhetens dimensioner - uppväxtvillkor, arbete och hälsa i
Sverige. Stockholm: Liber.
Boye, K., & Nermo, M. (2014). Lönsamt arbete: Familjeansvarets fördelning och konsekvenser, s. 9–21 i SOU, Lönsamt arbete: Familjeansvarets fördelning och
konsekvenser. Stockholm: Fritzes.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Budig, M., & England, P. (2001). The Wage Penalty for Motherhood. American Sociological
Review, vol. 66, s. 204–225.
Bygren, M., & Duvander, A.Z. (2004). "Ingen annan på jobbet har ju varit pappaledig" - Papporna, deras arbetsplatser och deras pappaledighetsuttag, s. 166–193 i Bygren, M.,
Gähler, M., & Nermo, M (red). Familj och arbete: vardagsliv i förändring. Stockholm: SNS Förlag.
Bygren, M., & Duvander, A.Z. (2006). Parents´ Workplace Situation and Fathers´ Parental Leave Use. Journal of Marriage and Family, vol 68, s. 363–372.
Bäckman, O., & Edling, C. (2000). Arbetsmiljö̈ och arbetsrelaterade besvär under de senaste decennierna, s. 125–152 i Marklund, S. Arbetsliv och hälsa 2000. Sverige:
Arbetarskyddsstyrelsen.
Correll, S., Benard, S., & Paik, I. (2007). Getting a Job: Is There a Motherhood Penalty?
American Journal of Sociology, vol. 112, s. 1297–1338.
Cox, T. & Griffiths, A., 1995. The assessment of psychosocial hazards at work. I Shabracq, M., Winnubst, J., & Cooper, C. red. Handbook of Work and Health Psychology. Chichester: Wiley & Sons.
D’Souza, P., Strazdins., L., Broom, D., Rodgers, B., & Berry, H. (2006). Work demands, job insecurity and sickness absence from work. How productive is the new, flexible labor force? Australian and New Zealand journal of public health. Vol. 30, s. 205–212. Duvander, A.Z., & Johansson, M. (2012). What are the effects of reforms promoting fathers’
parental leave use? Journal of European Social Policy, vol. 33, s. 319–330.
Duvander, A.Z., & Lammi-Taskula, J. (2010). Föräldraledighet, s. 29–55 i Gíslason, I., Eydal, G. Nordiska ministerrådet (red.). Föräldraledighet, omsorgspolitik och jämställdhet i
Norden. Copenhagen: Tema Nord.
Duvander, A.Z., & Viklund, I. (2014). Kvinnor och mäns föräldraledighet, s. 23–51 i Boye, K., & Nermo, M (red.). Lönsamt arbete: Familjeansvarets fördelning och
konsekvenser: forskningsrapport till Delegationen för jämställdhet i arbetslivet.
Stockholm: Fritze.
Edling, C., & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för
samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
European Commission. (2014). Tackling the gender pay gap in the European Union.
Luxembourg: Publications Office of the European Union. Nedladdad 2017-05-01 från
http://ec.europa.eu/justice/gender-equality/files/gender_pay_gap/140227_gpg_brochure_web_en.pdf
Evertsson, M. (2014). Föräldraledighet och karriär. Kvinnors och mäns lön efter en föräldraledighet s. 187–218 i Boye, K., & Nermo, M (red.). Lönsamt arbete:
familjeansvarets fördelning och konsekvenser. Stockholm: Fritze.
Evertsson, M., & Duvander, A.Z. (2011). Parental Leave-Possibility or Trap? Does Family Leave Length Affect Swedish Women's Labor Market Opportunities? European
Sociological Review, vol. 27, s. 435–450.
Ferrarini, T. (2003). Parental leave institutions in eighteen post-war welfare countries.
Doktorsavhandling nr. 58, Institutet för social forskning. Stockholm: Sociologiska
institutionen.
Fletcher, B., & Jones, F. (1993). A refutation of Karasek´s demand – discretion model of occupational stress with a range of dependent measures. Journal of Organizational
Behavior, vol. 14, s. 319–330.
Glauber, R. (2007). Marriage and the motherhood wage penalty among African Americans, Hispanics, and Whites. Journal of Marriage and Family, vol. 69, s. 951–961.
Glauber, R. (2008). Race and gender in families and at work: The fatherhood wage premium.
Gender and society, vol. 22, s. 8–30.
Gough, M., & Noonan, M. (2013). A Review of the Motherhood Wage Penalty in the United States. Sociology compass, vol. 7, s. 328–342.
Grandey, A., Cordeiro, B., & Crouter, A. (2005). A longitudinal and multi-source test of the work-family conflict and job satisfaction relationship. Journal of Occupational and
Organizational Psychology, vol. 78, s. 1–20.
Greenhaus, J., & Beutell, N. (1985). Sources of Conflict between Work and Family Roles.
The Academy of Management Review, vol 10, s. 76–88.
Grönlund, A. (2004). Flexibilitet eller friktion? Om inflytande över arbetstiden och konflikten mellan arbete och familj. Sociologisk Forskning, vol. 41, s. 35–54.
Grönlund, A. (2007). Egenkontroll som friskfaktor och riskfaktor. Det gränslösa arbetet i Västeuropa och Sverige. Arbetsmarknad & Arbetsliv, vol. 13, s. 11–25.
Grönlund, A., & Halleröd, B. (2008). Jämställdhetens pris. Umeå: Boréa Bokförlag.
Göransson, B., & Johansson, A. (2012). Teknisk rapport - En beskrivning av genomförande och metoder. Levnadsundersökningen 2010. Statistiska centralbyrån.
Haas, L., Allard, K., & Hwang, P. (2002). The impact of organizational culture on men's use of parental leave in Sweden. Community, Work & Family, vol. 5, s. 319–342.
Haas, L., & Hwang, P. (1995). Company culture and men´s usage of family leave benefits in Sweden. Family relations, vol. 44, s. 28–36.
Haas, L., & Hwang, P. (2007). Gender and organizational culture: Correlates of Companies’ Responsiveness to Fathers in Sweden. Gender & society, vol. 21, s. 52–79.
Haas, L., & Hwang, P. (2009). Is Fatherhood Becoming More Visible at Work? Trends in Corporate Support for Fathers Taking Parental Leave in Sweden. Fathering, vol. 7, s. 303–321.
Haas, L., Hwang, P., & Russel, G. (2000). Organizational change & gender equity:
international perspectives of fathers and mothers at the workplace. London: SAGE.
Hwang, P. (2000). Faderskap i tid och rum. Stockholm: Natur och Kultur.
Hällstén, F., & Tengblad, S. (2006). Medarbetarskap i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Johansson, T., & Klinth, R. (2008). Caring Fathers: The Ideology of Gender Equality and
Masculine Positions. Men and Masculinities, vol. 11, s. 41–62.
Johnson, J., & Hall, E. (1988). Strain, Work Place Social Support, and Cardiovascular Disease: A Cross-Sectional Study of a Random Sample of the Swedish Working Population. American Journal of Public Health, vol. 78, s. 1336–1342.
Karasek, R. A. (1979). Job Demands, Job Decision Latitude, and Mental Strain: Implications for Job Redesign. Administrative Science Quarterly, vol. 24, s. 285–308.
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction
of working life. New York: Basic Books.
Karlsson, J., & Eriksson, B. (2000). Flexibla arbetsplatser och arbetsvillkor. Lund: Arkiv förlag.
Kotarakos, C. (2004). Europeans' attitudes to parental leave. European Commission:
Standard Eurobarometer, European Opinion Research Group. Nedladdad 2017-03-10 från http://www.fatherhoodinstitute.org/uploads/publications/74.pdf
Kristensen, T. S., 1995. The demand-control-support model: methodological challenges for future research. Stress Medicine, vol. 11, s. 17–26.
Lammi-Taskula, J. (2007). Parental Leave for Fathers? Gendered conceptions and practices
in families with young children in Finland. Research report 166. Finland: Stakes.
Lappergård, T. (2012). Couples’ Parental Leave Practices: The Role of the Workplace Situation. Journal of Family and Economic Issues, vol. 33, s. 298–305.
Levnadsundersökningen 2010. (2010). Kodbok. Institutet för social forskning.
Lidwall, U. (2014). Sjukfrånvaroutvecklingen 2010–2013 per yrke: sammanfattande intryck. Stockholm: Försäkringskassan.
Magnusson, C. (2010). Why is there a Gender Wage Gap According to Occupational
Prestige? An Analysis of the Gender Wage Gap by Occupational Prestige and Family Obligations in Sweden. Acta Sociologica, vol.53, s. 99–117.
Magnusson, C., & Nermo, M. (2014). Familjeansvar och könslöneskillnader. s. 227–254 i Boye, K., & Nermo, M. (red.) Lönsamt arbete: familjeansvarets fördelning och
konsekvenser. Stockholm: Fritze.
Markovits, Y., Davis, A. J., Fay, D. & Dick, van R. (2010). The link between job satisfaction and organizational commitment: Differences between public and private sector employees. International Public Management Journal, vol. 13, s. 177–196.
Elvin-Nowak, Y. (2005). Världens bästa pappa? Om mäns relationer och strävan efter att
göra rätt. Stockholm: Bonnier.
Perski, A. (2006). Ur balans - om stress, utbrändhet och vägar tillbaka till ett balanserat liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Platin, L. (2007). Different Classes, Different Fathers? On Fatherhood, Economic Conditions and Class in Sweden. Community, Work & Family, vol. 10, s. 93–110.
Regeringens proposition. (1993/94:147). Jämställdhetspolitiken: Delad makt - delat ansvar. Riksdagen: Socialdepartementet.
Regeringens proposition. (2000/2001:44). Föräldraförsäkring och föräldraledighet. Stockholm: Riksdagen: Socialdepartementet.
Regeringskansliet. (2017a). Mer om jämställdhetspolitikens mål. Nedladdad 2017-02-05 från http://www.regeringen.se/artiklar/2017/01/mer-om-jamstalldhetspolitikens-mal/. Regeringskansliet. (2017b). Feministisk regering. Nedladdad 2017-02-05 från
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/feministisk-regering/ Roman, C. (2014). Vem ska vara hemma, när och varför? Förhandlingar om
föräldraledighetens fördelning s. 63–90 i Boye, K., & Nermo, M. (red.). Lönsamt
arbete: familjeansvarets fördelning och konsekvenser. Stockholm: Fritze.
Sargent, L. (2000). The moderating role of social support in Karasek’s job strain model. Work
& stress, vol. 14, s. 245–261.
SFS, 1998:204. Personuppgiftslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. Sjögren Lindquist, G., & Wandensjö, E. (2005). Inte bara socialförsäkringar -
kompletterande ersättningar vid inkomstbortfall. Expertgruppen för Studier i Samhällsekonomi. Stockholm: Regeringskansliet - Finansdepartementet.
Strandh, M., & Nordenmark, M. (2006). The interference of paid work with household demands in different social policy contexts: Perceived Work-Household Conflict in Sweden, the UK, the Netherlands, Hungary, and the Czech Republic. The British
Journal of Sociology, vol. 57, s. 597–617.
Sundström, M., & Duvander, A.Z. (2002). Gender division of childcare and the sharing of parental leave among new parents in Sweden. European Sociological Review, vol. 18, s. 433–447.
Sundström-Frisk, C., & Weiner, J. (2004). Vad säger arbetsskadestatistiken? s. 75–99 i Gustafsson, R., & Lundberg, I. (red.). Arbetsliv och hälsa 2004. Sverige: Arbetslivsinstitutet.
Sönmezer, M. G., & Eryamans, M. Y. (2008). A comparative analysis of job satisfaction levels of public and private school teachers. Journal of Theory and Practice in
Education, vol. 4, s. 189–212.
Thunman, E. (2011). Sjuk av självförverkligande: Individen i det nya arbetslivet. Växjö: Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Voydanoff, P. (2004). The Effects of Work Demands and Resources on Work-to-Family Conflict and Facilitation. Journal of Marriage and Family, vol. 66, s. 398–412. Wise, S., & Bond, S. (2003). Work-life policy: does it do exactly what it says on the tin?
Women in Management Review, vol. 18, s. 20–31.
Öun, I. (2012). Conflict and concord in work and family. Family policies and individual’s subjective experiences. Avhandling nr. 70. Sociologiska institutionen, Umeå universitet.