Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Boström, L. & Svantesson, I. (2007). Så arbetar du med lärstilar – nyckeln till kunskap och individualisering. Jönköping: Brain Books AB.
Bråten, I. (1996). Om Vygotskijs liv och lära. I: I. Bråten (red.). Vygotskij och pedagogiken.
Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I. & Thurmann-Moe, A. C. (1996). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis I: I. Bråten (red.). Vygotskij och pedagogiken. Lund:
Studentlitteratur.
Dale, E. L. (1996). Lärande och utveckling i lek och undervisning. I: I. Bråten (red.).
Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Dryden, G. & Vos, J. (2001). Nya inlärningsrevolutionen. Jönköping: Brain Books.
Ellmin, R. (2006). Rätt DoS för lärande. Dokumentation och samtal. Portfolio, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner. Malmö: Gleerups
Elkind, D. (1985). Barn och unga i Piagets psykologi. Lund: Beta Grafiska
Engström, A. (1998a). Konstruktivismen – några reflektioner. I: A. Engström (red.).
Matematik och reflektion. Lund: Studentlitteratur.
Engström, A. (1998b). Inledning. I: A. Engström (red.). Matematik och reflektion. Lund:
Studentlitteratur.
Engström, A. (1998c). Piagets genetiska epistemologi. I: A. Engström (red.). Matematik och reflektion. Lund: Studentlitteratur.
Ericsson, C. (2006). Terapi, upplysning, kamp och likhet till varje pris:
undervisningsideologier och diskurser hos lärare och lärarstuderande i musik.
Hämtad från WWW 2007-11-21 www.hh.se/lut
Ernest, P. (1998). Vad är konstruktivism. I: A. Engström (red.). Matematik och reflektion.
Lund: Studentlitteratur.
Glasersfeld, E. von (1998). Kognition, kunskapskonstruktion och undervisning. I: A.
Engström. Matematik och reflektion. Lund: Studentlitteratur.
Granström, K. (2007). Ledarskap i klassrummet. I: K. Granström (red.). Forskning om lärares arbete i klassrummet. (Forskning i fokus, nr 33) Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Grinder, M. (1999). Ledarskap och lärande i klassrummet. Jönköping: Brain Books Hedlund, E. (1995). Ålderblandad undervisning i praktiken. En kritisk analys med
utgångspunkt från praktikens villkor. (Häften för didaktiska studier, Nr 51) Stockholm:
HLS
Hwang, P. & Nilsson, B. (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur.
Häggblom, L. (2000). Räknespår. Barns matematiska utveckling från 6 till 15 års ålder. Åbo:
Åbo Akademis Förlag.
Jaworski, B. (1998). Att undervisa i matematik; ett social-konstruktivistiskt perspektiv. I: A.
Engström (red.) Matematik och reflektion. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, B. & Svedner, P. O. (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Jonsson A-S., Ring C. & Mårts M. (1997). Individualisering 3. Tips och idéer. År 1-5.
Stockholm: Gothia
Järbur, H. (1993). Individanpassad skola. Falköping: Ekelunds förlag.
Kamii, C. (1976). Pedagogiska principer härledda ur Piagets teori och deras relevans i pedagogisk praxis. I: M. Schwebel & J. Raph (red.). Piaget i skolan. Malmö: Beyronds AB.
Kling, L-A., Nyström, A-K. & Wolf-Watz, M. (1997). Matematikdidaktik för grundskollärare. (DidaktUm-Navet, nr 6) Umeå: Umeå universitet.
Kungliga Skolöverstyrelsen. (1964) Läroplan för grundskolan. (Kungl. Skolöverstyrelsens skriftserie 60) Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Leuchowius, R. & Magnehed, M. (1999). Den individanpassade 0-9-skolan – skolan för alla?
I: T. Kroksmark (red.) Didaktikens carpe diem. Att fånga den didaktiska vardagen. Lund:
Studentlitteratur.
Lindkvist, M. (2003). Individualisering – Att kliva ur och vara i gemenskap. Linköping:
Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av
kommunikationen lärare – elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman. Hur läraren kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur
Malmer, G. (1990). Kreativ matematik. Solna: Ekelunds förlag AB.
Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter.
Lund: Studentlitteratur.
Malmer, G. & Adler, B. (1996). Matematiksvårigheter och dyslexi. Erfarenheter och synpunkter i pedagogisk och psykologisk belysning. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Matematikdelegationen (2004). Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens. (SOU 2004:97) Stockholm: Matematikdelegationen.
Maunula, T. (1996). Matematik – hur lär man sig det? En studie om lärares uppfattningar.
Göteborg: Göteborgs universitet.
Nationalencyklopedin (2007).
Hämtad från WWW 2007-10-26, http://www.nationalencyklopedin.se
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Schwebel, M. & Raph, J. (1976a). Före och efter de tre R:en. I: M. Schwebel & J. Raph (red.).
Piaget i skolan. Malmö: Beyronds AB.
Schwebel, M. & Raph, J. (1976b). Läraren i utveckling. I: M. Schwebel & J. Raph (red.).
Piaget i skolan. Malmö: Beyronds AB.
Settergren, P. (2003). Bättre skola. Om kvalitet och kvalitetsutveckling i grundskolans arbetsmiljö och undervisning. Solna: Ekelunds Förlag AB
SFS 2007:303. Grundskoleförordningen.
Hämtad från WWW 2007-10-18, http://www.skolverket.se
Sinclair, H. (1976). Från preoperationellt till konkret tänkande och symboliseringens
parallella utveckling. I: M. Schwebel & J. Raph (red.). Piaget i skolan. Malmö: Beyronds AB.
Skolverket (2000). Kursplaner för grundskolan, matematik.
Hämtad från WWW 2007-10-18, http://www.skolverket.se
Skolöverstyrelsen (1979). Läroplan för grundskolan, Lgr 69. Allmän del. Stockholm: Liber UtbildningsFörlaget.
Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan, Lgr 80. Allmän del. Mål och riktlinjer, timplaner, föreskrifter för timplaner samt kursplaner. Stockholm: Liber
UtbildningsFörlaget.
Stedøy, I. M. (2006). Hur blir man en duktig matematiklärare? I: J. Boesen, G. Emanuelsson, A. Wallby & K. Wallby (red.). Lära och undervisa matematik – internationella perspektiv.
Göteborg: NCM.
Stensmo, C. (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94.
Hämtad från WWW 2007-10-18, http://www.skolverket.se
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från WWW 2007-11-08, http://www.vr.se
Vinterek (2006). Individualisering i ett skolsammanhang. Stockholm: Liber.
Wallby, K. Carlsson, S. & Nyström, P. (2001a). Elevgrupperingar – en kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning.
Hämtad från WWW 2007-11-08, http://www.skolverket.se
Wallby, K. Carlsson, S. & Nyström, P. (2001b). Elevers olikheter – organisationsproblem eller undervisningsutmaning? Om grupperingar i matematik – motiv, problem och
möjligheter. I: Nationellt centrum för matematik, NCM. Hög tid för matematik. Göteborg:
NCM.
Hämtad från WWW 2007-11-08, http://www.ncm.gu.se
Wickens, D. (1976). Piagets teori som modell för öppna undervisningssystem. I: M. Schwebel & J. Raph (red.). Piaget i skolan. Malmö: Beyronds AB.
Winther Jørgensen, M. & Phillps, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund:
Studentlitteratur.
Wood, D. (1999). Hur barn tänker och lär. Lund: Studentlitteratur.
Öreberg, C. (1969). IMU – individualiserad matematikundervisning. I: E. Wallin (red.).
Undervisning – konst eller teknik? Stockholm: Almqvist & Wiksell
Øzerk, K. Z. (1996). Olika språkuppfattningar, begreppsteorier och ett undervisningsteoretiskt perspektiv på skolämnesinlärning. I: I. Bråten (red.). Vygotskij och pedagogiken. Lund:
Studentlitteratur.
Bilaga 1
Intervjuguide
Inledande frågor:
• Vilken typ av utbildning har du?
• Hur länge har du arbetat som lärare?
• Hur länge har du arbetat som lärare på den här skolan?
• Vilken klass arbetar du i just nu?
• Hur många elever finns det i den aktuella klassen?
• Är det fler än du som arbetar i den aktuella klassen vid matematikundervisningen?
Huvudfrågor: (följs upp med ex. hur- och varförfrågor)
• Hur arbetar du med matematik i klassen?
• Arbetar olika elever på olika sätt inom matematikundervisningen? Hur?
• Vad är det som styr de skilda sätt som eleverna arbetar på?
• Hur ser relationen mellan genomgång i helklass – eget arbete ut?
• Vilken typ av material använder du dig av?
• Använder du dig av laborativt material?
• Vilken typ av laborativt material?
• Finns materialet tillgängligt för barnen?
• Hur, om, använder du dig av en lärobok?
• Är alla elever på samma ställe i läroboken? Varför?
• Arbetar alla elever lika mycket med varje moment?
• Arbetar alla elever lika länge med varje moment?
• Hur kontrollerar du att en elev har uppnått målen med ett visst moment?
• Har du en kontinuerlig inblick i elevens kunskapsutveckling?
• Har du olika krav på olika elever?
• Använder du dig av diagnoser i undervisningen?
• I så fall på vilket sätt?
• Får barnen själva bestämma vad de ska arbeta med?
• Får barnen själva bestämma när de ska arbeta med något?
• Hur lär barn sig matematik enligt dig?
• Hur tolkar du begreppet ”att utgå från varje enskild individ” som står i läroplanen?
• Tycker du det är viktigt att man som pedagog ska utgå från varje enskild individ i undervisningen?
• Känner du att du har möjlighet att göra detta?
• Hur skulle du vilja arbeta med matematik?