[1] Göteborgs Stad, ”Budget 2014: För hela Göteborg,” Göteborgs Stad, Göteborg, 2013.
[2] CSDH, ”Closing the Gap in a generation: Health equity through action on the social determinants of health. Final repport of the Commission on Social Determinants of Health,” World Health Organization, Geneva, 2008.
[3] UCL Institute of Health Equity, ”Fair Society Healthy Lives: The Marmot Review,” UCL Institute of Health Equity, London, 2010.
[4] Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, ”Malmös väg mot en hållbar framtid: Hälsa, välfärd och rättvisa,” Malmö Stad, Malmö, 2013.
[5] SCB, Registerdata, Samhällsanalys och statistik Göteborgs stadsledningskontor, Red., Statistiska centralbyrån, 2014.
[6] Statens folkhälsoinstitut, Hälsa på lika villkor, Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2013.
[7] Sveriges Kommuner och Landsting, ”Gör jämlikt – gör skillnad: samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa,” Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm, 2013.
[8] Statens folkhälsoinstitut, ”Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa – allas ansvar,” Statens folkhälsoinstitut, Östersund, 2010.
[9] The Boston Consulting Group, ”Nationell strategi för Sverige – Från tillväxt till välstånd,” Stockholm, 2013.
[10] OECD, ”Divided We Stand: Why Inequality Keeps Rising. Country note: Sweden,” 2011. [Online]. Available: https://www.oecd.org/
sweden. [Använd 13 01 2014].
[11] WHO, ”Agreement between the United Nations and the World Health Organization,” United Nations, New York, 1949.
[12] M. Rostila och S. Toivanen, Den orättvisa hälsan: Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd, M. Rostila och S. Toivanen, Red., Stockholm: Liber, 2012.
[13] Statens folkhälsoinstitut, ”Barn och unga 2013 – utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder,” Statens folkhälsoinstitut, Östersund, 2013.
[14] Statens folkhälsoinstitut, ”Ekonomiska och sociala förutsättningar: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 (målom-råde 2),” Statens folkhälsoinstitut, Östersund, 2011.
[15] S. V. Subramanian och I. Kawachi, ”Income inequality and health,” Epidemiologic Reviews, vol. 26, pp. 71–91, 2004.
[16] Satens folkhälsoinstitut, ”Ekonomiska och sociala förutsättningar: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 (målområde 2),” Statens folkhälsoinstitut, Östersund, 2011.
[17] A. Bergh, T. Nilsson och D. Waldenström, ”Blir vi sjuka av inkomstskillnader? En introduktion till sambandet mellan inkomst, ojäm-likhet och hälsa,” Institutet för näringslivsforskning, Stockholm, 2012.
[18] R. Wilkinson och K. Pickett, Jämlikhetsanden – Därför är jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen, Stockholm: Karneval förlag, 2010.
[19] Statens folkhälsoinstitut, ”Folkhälsa och regional utveckling – en inventering av hur folkhälsa beaktas i utvecklings- och planerings-dokument,” Statens folkhälsoinstitut, Östersund, 2009.
[20] M. Suhrcke, M. McKee, R. Arce Sauto, S. Tsolova och J. Mortensen, ”The contribution of health to the economy in the European Union,” Office for Official Publications of the European Counities,, Luxembourg, 2005.
[21] Regeringens proposition 2002/03:35, ”Mål för folkhälsan,” Regeringen, Stockholm, 2002.
[22] R. Andersson, Å. Bråmå och J. Hogdal, ”Fattig och rika – segregerad stad: Flyttningar och segregationens dynamik i Göteborg 1990-2006,” Göteborgs Stad, Göteborg, 2009.
[23] Centers for Disease Control and Prevention, ”Adverse Childhood Experiences (ACE) Study,” 18 January 2013. [Online]. Available:
http://www.cdc.gov/ace/findings.htm. [Använd 03 02 2014].
[24] GR Göteborgs Regionen, GR-gymnasieantagningen vt 2013, Stadsledningskonto: Samhällsanalys och statistik, Red., Göteborg, 2013.
[25] M. Köhler, ”Barn i Malmö – skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa,” Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmö, 2012.
[26] Statens folkhälsoinstitut, ”Social health inequalities in Swedish children and adolescents – A systematic review,” Statens folkhälso-institut, Östersund, 2011.
[27] Rädda Barnen, ”Barnfattigdomen i Göteborg – en kartläggning,” Rädda Barnens lokalförening i Göteborg – Påverkansgruppen, Göteborg, 2012.
[28] Socialstyrelsen, ”Sociala skilnader i tandhälsa bland barn och unga: Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013,” Socialstyrelsen, Stockholm, 2013.
[29] Västra Götalandsregionen, Tandvårdsenheternas vårddata och epidemiologiska uppgifter: Kariesfria 6-åringar i Göteborg 2006–
2012, Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Red., Göteborg: Västra Götalandsregionen, 2013.
[30] L. Köhler, ”Barnhälsoindex för Göteborg: Ett system för att följa barns hälsa i Göteborg och dess stadsdelar,” Nordic School of Public Health NHV, Göteborg, 2013.
[31] Statens folkhälsoinstitut, ”Kommunalt folkhälsoarbete som kan minska hälsoskillnader: Intervjuer för EU:s DETERMINE-projekt med företrädare för åtta kommuner: Malmö, Kristianstad, Växjö, Nynäshamn, Botkyrka, Örebro, Falun och Umeå,” Statens folkhäl-soinstitut, Östersund, 2010.
[32] Statistiska centralbyrån, ”Statistiska centralbyrån,” 19 September 2013. [Online]. Available: http://www.scb.se. [Använd 03 02 2014].
[33] Västra Götalandsregionen, ”Samling för social hållbarhet – handlingsprogram för jämlik hälsa i hela Västra Götaland,” Västra Göta-landsregionen, Göteborg, 2012.
[34] WHO, ”European review of social determinants of health and the health divide in the WHO European Region,” WHO Regional Office for Europe, Copenhagen, 2013.
[35] J. Fritzell, ”Socioekonomiska skillnader i hälsa,” i Den orättvisa hälsan: Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd, M. Rostila och S. Toivanen, Red., Stockholm, Liber, 2012, pp. 44–61.
[36] Västra Götalandsregionen, ”Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götalandsregionen: En beräkning av vad socioekonomiska skillnaderi hälsa kostar samhället,” Västra Götalandsregionen, Göteborg, 2011.
[37] Socialdepartementet, ”Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91): Betänkande från Nationella folkhälso-kommittén,” Socialdepartementet, Stockholm, 2000.
[38] A. Sen, Development as freedom, New York: Anchor Books, 2000.
[39] Statens folkhälsoinstitut, ”Äldres hälsa – kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2010,” Statens folkhälsoinstitut, Östersund, 2011.
[40] Statens folkhälsoinstitut, ”Matvanor och livsmedel: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 (målområde 10) (Vol. R 2011:23),” Statens folkhälsoinstitut, Östersund, 2011.
[41] Sveriges regering, ”Regeringens proposition; Mål för folkhälsan ( 2002/03:35),” Regeringen, Stockholm, 2003.
[42] Sveriges regering, ”Regeringens proposition; En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110).,” Regeringen, Stockholm, 2008.
[43] Social resursförvaltning, ”Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem – Begrepp och erfarenheter,” Göteborgs Stad – Sociala resursförvaltningen, Göteborg, 2013.
[44] Statens folkhälsoinstitut, ”Hälsa i arbetslivet: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 (målområde 4),” Statens folkhäl-soinstitut, Östersund, 2011.
[45] Valmyndigheten, Statistik om kommunval, Samhällsanalys och statistik Göteborgs stadsledningskontor, Red., Stockholm, 2010.
[46] Skolverket, ”Hur går det för femteklassarna på proven i engelska, matematik och svenska? Resultat från insamling av ämnesprov i årksurs 5 2006,” Skolverket, Stockholm, 2006.
[47] Skolverket, Nationella prov i gymnasieskolan och komvux, vårterminen 2010, Stokholm: Skolverket, 2010.
[48] E. Mangrio, K. Hansen, M. Kohler och M. Rosvall, ”Maternal education level, parental preventive behavior, risk behavior, social suport and medical care consumption in 8-month-old children in Malmo, Sweden,” British Medical Journal in Public Health, vol. 1, nr 891, p. 11, 2011.
[49] Rädda Barnen, Välfärd, inte för alla, T. Salonen, Red., Stockholm: Rädda Barnen, 2011.
[50] R. Seethalakshmi, B. Natarajan och K. Rajeev, ”Macroeconomic Environment During Infancy as a Possible Risk Factor for Adoles-cent Behavioral Problems,” JAMA Psychiatry, vol. 70, nr 2, pp. 218–225, 2013.
[51] Socialstyrelsen, ”Social rapport 2010,” Socialstyrelsen, Sotckholm, 2010.
[52] Ungdomsfullmäktiges kansli i Göteborgs Stad, Statistik över valdeltagande och fördelning av mandat, Göteborg: Ungdomsfullmäk-tiges kansli via personlig kommunikation från Västra Hisingens utvecklingsavdelning, 2013.
[53] Politologerna – Stadsvetenskaplig analys av svensk politik, ”Sveriges mest segregerade kommuner,” 7 nov 2013. [Online]. Available:
http://politologerna.wordpress.com. [Använd 21 01 2014].
[54] J. Ramsberg och E. M, ”Stuprörstänkande gör samhällets kostnader för ohälsa onödigt höga,” Ekonomisk debatt, vol. 39, nr 5, 2011.
[55] Sveriges Kommuner och Landsting, ”Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga,” Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm, 2012.
[56] Skolverket, Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut, ”Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa,” Skolverket, Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut, Stockholm, 2004.
[57] Statens folkhälsoinstitut, ”Ekonomiska beräkningar och bedömningar: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010,” Stat-ens folkhälsoinstitut, Östersund, 2011.
[58] Statens folkhälsoinstitut, ”Delaktighet och inflytadne i samhället: Kunskpsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 (målområde 1),” Statens folkhälsoinstitut, Östersund, 2011.
[59] G. Dahlgren och M. Whitehead, ”Policies and Strategies to Promote Social Equtiy in Health,” Institute for Futures Studies, Stock-holm, 1991.
[60] WHO, ”Sammanfattning av slutrapport: Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation: Jämlikhet i hälsa genom påverkan av de so-ciala bestämningsfaktorerna,” World Helath Organization, Commission on Social Detarminents of Health, Översättning av Statens folkhälsoinstitut genom Semantix, Solna, 2008.
[61] K. Hermansson och B. Lundgren, ”Hälsa och ekonomisk tillväxt. Kunskapsöversikt över sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt samt synpunkter på hälsa i ett regionalt utvecklingsperspektiv (Rapporttyp 2008:02).,” Statens folkhälsoinstitut, Östersund, 2008.
[62] F. Calidoni, C. Christiansson och G. Henriksson, ”Samhälleliga kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland,” Västra Götalands-regionen, Göteborg, 2011.
[63] Statens folkhälsoinstitut, ”Matvanor och livsmedel – Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 (målområde 10),” Stat-ens folkhälsoinstitut, Östersund, 2011.