Brottsförebyggande rådet (2005). Vård för unga lagöverträdare Socialtjänstens
insatser. (Rapport 2005:13). Stockholm: Brottsförebyggande rådet, information och
förlag. Hämtad från:
https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800012424/1371914727799/2005 _13_vard_for_unga_lagovertradare.pdf
Brottsförebyggande rådet (2008). Kommunernas påverkansprogram och deras
deltagare år 2004 - En kartläggning. (Rapport 2008:1). Stockholm: Brottsförebyggande
rådet, information och förlag. Hämtad från:
https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180006617/1371914721933/2008_ 1_kommunernas_paverkansprogram.pdf
Brottsförebyggande rådet (2011). Ungdomsvård och ungdomstjänst En utvärdering av 2007 års påföljdsreform för unga lagöverträdare. (Rapport 2011:10). Stockholm:
Fritzes. Hämtad från
https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2011-08-24-ungdomsvard-och-ung domstjanst.html
Brottsförebyggande rådet (2013). Brott bland ungdomar i årskurs nio - Resultat från skolundersökningen om brott 1995-2011. (Rapport 2013:3). Stockholm: Fritzes. Hämtad
från
https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2013-02-26-brott-bland-ungdomar -i-arskurs-nio-1995-2011.html
Brottsförebyggande rådet (2017) Kriminalstatistik 2017: Personer lagförda för brott.
Hämtad från
https://www.bra.se/download/18.c4ecee2162e20d258c246fc/1527751812077/Sammanf attning_lagforda_2017.pdf
Brottsförebyggande rådet (2018). Skolundersökningen om brott 2017. (Rapport 2018:15). Stockholm: Norstedts Juridik. Hämtad från:
https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2018-12-06-skolundersokningen-o m-brott-2017.html
Brottsförebyggande rådet. (2019). 2017 års lagföringar uppdelat på huvudpåföljd och ålder [Dataset]. Hämtad från
https://www.bra.se/statistik/kriminalstatistik/personer-lagforda-for-brott.html
Bryant, A. & Charmaz, K. (2007). Introduction. I Bryant, A. & Charmaz, K. (Red.) The
SAGE Handbook of Grounded Theory. (S.1-28). London: SAGE publications Ltd. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Carlsson, C. & Sarnecki, J. (2016). An introduction to life-course criminology. Los
Angeles: Sage.
Daleflod, B., Jönsson, E.L., & Pettersson, N-G. (2010). Interventioner mot aggressivitet och våld - ART och VPP i kriminalvården. I Berman, A.H., & Farbring, C.Å. (red.).
Kriminalvård i praktiken - Strategier för att minska återfall i brott och missbruk
(s.487-513). (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dekker, S. (2018). The Safety anarchist: relying on human expertise and innovation, reducing bureaucracy and compliance. London ; New York: Routledge
Doob, A.N., & Tonry, M. (2004). Varietes of youth justice, Crime and justice: A review of research, Band 31, s.1-20.
Farbring, C.Å. (2010). Minska antalet återfall - Perspektiv på behandling. I Berman, A.H., & Farbring, C.Å. (red.). Kriminalvård i praktiken - Strategier för att minska återfall i brott och missbruk (s.27-54). (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Farrington, D.P. & Welsh, B.C. (2008). Saving children from a life of crime [Elektronisk resurs] early risk factors and effective interventions. New York: Oxford University Press.
Fries, B., & Svidén, J. (2010). När kriminalvården upphör - Vårdkedjor under uppbyggnad. I Berman, A.H., & Farbring, C.Å. (red.). Kriminalvård i praktiken - Strategier för att minska återfall i brott och missbruk (s.753-771). (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Grell, P. (2016). Komplexa behov eller komplexa organisationer. Konsekvenser av specialiserad individ- och familjeomsorg ur ett klientperspektiv. Avhandling. Umeå.
Umeå Universitet.
Hartman, J. (2001). Grundad teori: Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur.
Holmberg, S. (2017). Påföljdssystemet för unga. I Estrada, F. & Flyghed, J. (red.). Den
svenska ungdomsbrottsligheten (s.269-290). (4., utök. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Institutet för medicinsk och social utvärdering. (2008). Insatser för unga
lagöverträdare: En systematisk sammanställning av översikter om effekter på återfall i kriminalitet. (Artikelnr 2008-126-58). Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-126-58
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindblom, S. (2018). Kognitiv behandling av livsstilskriminalitet: En utvärdering av programmen Ett nytt vägval och Nya utmaningar. (Licentiatuppsats, Karlstad universitet, Karlstad). Hämtad från
Lipsey, M.W. (1992). Juvenile delinquency treatment: A meta-analytic inquiry into the variability of effects. ResearchGate. Från
https://www.researchgate.net/publication/243774385_Juvenile_delinquency_treatment_ A_meta-analytic_inquiry_into_the_variability_of_effects
Mcguire, J. (2010). Rehabiliteringsstrategier och evidens om “what works” - Aktuella tillämpningar och kommande steg. I Berman, A.H., & Farbring, C.Å. (red.).
Kriminalvård i praktiken - Strategier för att minska återfall i brott och missbruk
(s.209-233). (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
RePulse (2019) Vad är rePulse. Hämtad 14 maj, 2019 från
https://repulse.se/metoden-repulse/
Sarnecki, J. (2010) Polisens prestationer – en ESO-rapport om resultatstyrning och effektivitet. Hämtad från
http://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2010/07/2010_3.pdf
Schreier, M. (2012). Qualitative content analysis in practice. Thousand Oaks,
Kalifornien: SAGE Publications Ltd.
SFS 1942:740. Rättegångsbalk. Hämtad 15 maj, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ratte gangsbalk-1942740_sfs-1942-740
SFS 1962:700. Brottsbalk. Hämtad 13 maj, 2019, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/brot tsbalk-1962700_sfs-1962-700
SFS 1964:167. Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Hämtad 9 maj, 2019, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1964167-med-sarskilda-bestammelser-om-unga_sfs-1964-167
SFS 1990:52. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Hämtad 9 maj, 2019, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-199052-med-sarskilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990-52
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad 11 maj, 2019, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/soci altjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS 2002:445. Lag om medling med anledning av brott. Hämtad 5 maj, 2019, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2002445-om-medling-med-anledning-av-brott_sfs-2002-445
Skillmark, M. (2018). Uppdrag standardisering: införande och användning av
manualbaserade utrednings- och bedömningsverktyg i socialtjänsten
(Doktorsavhandling, Linnéuniversitet, Institutionen för socialt arbete).
Socialstyrelsen. (2007). Social barnavård i förändring: Slutrapport från BBIC-projektet. (Artikelnr 2007-110-18). Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9025/2007-110-18_20 0711018.pdf
Socialstyrelsen. (2009) Barn och unga som begår brott: Handbok för socialtjänsten.
(Artikelnr 2009-101-3). Hämtad från
Socialstyrelsen. (2016). Evidensbaserad praktik i socialtjänsten 2007, 2010, 2013 och 2016: Kommunala enhetschefer om EBP under ett decennium . (Artikelnr 2017-9-9). Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20667/2017-9-9.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Pilotstudie om vård och behandling till barn och unga som lagförts för brott - Slutredovisning av regeringsuppdrag. (Artikelnr 2018-3-22). Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-3-22
Socialstyrelsen. (2019a). Att arbeta evidensbaserat. Hämtad 16 maj, 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat
Socialstyrelsen. (2019b). Om Socialstyrelsen. Hämtad 16 maj, 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/omsocialstyrelsen
Socialstyrelsen. (2019c). Ett nytt vägval. Hämtad 16 maj, 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/ ettnyttvagval
Socialstyrelsen. (2019d). HAP (Haschavvänjningsprogrammet). Hämtad 16 maj, 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/ haphaschavvanjningsprogrammet
Socialstyrelsen. (2019e). Återfallsprevention. Hämtad 16 maj, 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/ aterfallsprevention
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2019). Metoder för risk- och behovsbedömning vid kriminellt beteende hos unga. Hämtad 16 maj, 2019 från
https://www.sbu.se/sv/pagaende-projekt/metoder-for-risk--och-behovsbedomning-vid-al lvarligt-kriminellt-beteende/
Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. (2. [rev. och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Weber, M. (1987). Ekonomi och samhälle: Förståendesociologins grunder. Lund: Argos.
Wirbing, P., & Ortiz, L. (2010). Återfallsprevention. I Berman, A.H., & Farbring, C.Å. (red.). Kriminalvård i praktiken - Strategier för att minska återfall i brott och missbruk
(s.411-423). (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Wolvén, L. (2000). Att utveckla mänskliga resurser i organisationer: om ledarskap, organisering, kultur och kompetens. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Lagförda ungdomar 2017
År 2017 lagfördes 8 931 ungdomar mellan 15-17 år, uppdelningen i straff framgår av nedanstående tabell (Brå, 2019). Fängelse 10 Sluten ungdomsvård 59 Skyddstillsyn 12 Villkorlig dom 12 Ungdomsvård 1 268 Ungdomstjänst 1 235 Böter 1 334
Nytt brott läggs in i tidigare straff 64
Ej påföljd pga allvarlig psykisk störning 2
Strafförelägganden 1 691
Bilaga 2 Intervjuguide
Inledning
Vilka arbetsuppgifter har du?
Hur länge har du arbetat med att ta beslut om insatser för ungdomsbrottslingar? Hur många inom kommunen arbetar med detta?
Hur ofta tar du beslut om påföljder för ungdomsbrottslingar?
Arbetsgången övergripande
Kan du berätta om arbetsgången från det att du får en begäran från domstol/åklagare; (polisförhöret, yttrande, möten, uppföljning).
- Varför kommer den här begäran just till dig? Har du en fast arbetsgång som du ska hålla dig till?
-Används handbok, checklistor? Eller går man mycket på egen känsla och erfarenhet? -Har du skapat rutinerna själv eller finns det riktlinjer?
(BBIC, Socialtjänstens handbok?)
Ungdomen och dennes situation
Vad tittar du efter när du ska ge ett yttrande? Vilka delar är viktiga att analysera? - (personens beteende, tidigare kriminalitet, behandlingar, egen bild av
ungdomen).
- Används handbok, checklistor etc i detta skede?
Insats och beslut
Hur väljer du/väljer bort insatser? (evidens, chefen har sagt, manualen säger) Känner du att vissa insatser fungerar bättre än andra?
Tycker du att det saknas någon insats för ungdomar som du skulle vilja kunna använda?
Handläggaren
Tror du att det är någon skillnad på vilka insatser som väljs beroende på vem som handlägger ärendet?
Mäts eller kontrolleras du på något sätt? Effektivitet, mål etc? Känner du att du har tillräckliga resurser som tid etc.?
Avslutande frågor
Är det något du vill berätta som vi missat att fråga om?
Har du några frågor? (Lämna tfn eller e-postadress om de vill få kontakt med oss.) Får vi återkomma om vi kommer på någon följdfråga eller behöver få förtydligat? Vill du läsa arbetet när det är klart?
Bilaga 3 Enkät
Samtycke:
Bilaga 4
Mailutskick till enkätrespondenter
Ämne: Till ansvarig för insatser till dömda ungdomar i kommunen
Hej!
Vi är två kriminologstudenter vid Högskolan i Gävle som skriver ett examensarbete, syftet med arbetet är att utröna vilka påverkande inslag som ungdomsbrottslingar 15-17 år får och om dessa är evidensbaserade. Det saknas nationell statistik över vilka insatser som unga lagöverträdare får i samband med sin dom och det saknas även svensk forskning i detta ämne. Vi är därför intresserade av att veta vilka insatser/program som valdes till dömda ungdomsbrottslingar mellan 15-17 år i er kommun, [kommunens namn], under år 2018 samt hur många gånger respektive insats valdes.
Ditt svar lämnas via länken: [Personlig länk]
Ditt svar är extra viktigt då denna information är svår att få fram på annat sätt, för att bidra till undersökningen behövs ditt svar senast 20190508.
Vi har inget intresse av att veta vilka personer som fått insatserna utan det handlar bara om hur många gånger respektive insats användes i er kommun under 2018. Varken du som person eller din kommun kommer att nämnas eller kunna urskiljas i rapporten.
Med vänliga hälsningar
Liselott Rudh och Eva Krigare (telefonnummer angavs) Högskolan i Gävle
Bilaga 5
Påminnelseutskick till enkätrespondenter
Ämne: Påminnelse: Till ansvarig för insatser till dömda ungdomar i kommunen
Hej!
För en och en halv vecka sedan skickade vi inbjudan till en enkät som kommer vara
grund till ett examensarbete, syftet med arbetet är att utröna vilka påverkande inslag
som ungdomsbrottslingar 15-17 år får och om dessa är evidensbaserade. Det saknas
nationell statistik över vilka insatser som unga lagöverträdare får i samband med sin
dom och det saknas även svensk forskning i detta ämne. Vi är därför intresserade av att
veta vilka insatser/program som valdes till dömda ungdomsbrottslingar mellan 15-17 år
i er kommun, [kommunens namn], under år 2018 samt hur många gånger respektive insats valdes. Ditt svar lämnas via länken: [Personlig länk] Ditt svar är extra viktigt då denna information är svår att få fram på annat sätt, för att ge
dig chansen att bidra till undersökningen förlänger vi svarstiden till 20190513. Har ni inte möjlighet att svara? Gå gärna in på enkäten och ange anledningen till varför
ni inte har möjlighet att delta i någon av kommentarsrutan. Vi har inget intresse av att veta vilka personer som fått insatserna utan det handlar bara
om hur många gånger respektive insats användes i er kommun under 2018. Varken du som person eller din kommun kommer att nämnas eller kunna urskiljas i rapporten.
Med vänliga hälsningar
Liselott Rudh och Eva Krigare (telefonnummer angavs) Högskolan i Gävle
Bilaga 6
Mailutskick till presumtiva intervjupersoner
Ämne: Till handläggare som ger yttranden för ungdomsbrottslingar
Hej!
Vi är två Kriminologstudenter vid Högskolan i Gävle som skriver ett examensarbete kring påverkande insatser som ingår i domar till ungdomsbrottslingar 15-17 år. Vi vill framförallt veta varför just dessa insatser förordas och skulle därför vilja komma i kontakt med någon som tar beslut i dessa frågor i er kommun.
Vår förhoppning är att få göra en ca 1 timmes intervju med en beslutsfattande handläggare, gärna under april månad.
Frågorna kommer beröra arbetsgången kring yttranden och vilka insatser/program som väljs och varför. Exempel på insats kan vara A.R.T. (Aggression Replacement
Training), MI (motiverande samtal), medling, olika typer av familjeinsatser, SoL-placering m.m. Vi är intresserade av hur det fungerar i just er kommun.
Med vänliga hälsningar
Liselott Rudh och Eva Krigare (telefonnummer angavs) Högskolan i Gävle